Följ oss

Nyheter

Kaffebladsrost kostar kaffeodlare en halv miljard dollar

Publicerat

den

Kaffebönor

Växtsjukdomen Roya, också känt som kafferost eller kaffebladssvamp, är en liten orangefärgad svamp som nu har nått Centralamerika.

Redan i januari i år kunde vi ta del av hur International Coffee Organisation uppmärksammade läsarna på att denna svampsjukdom kan få betydligt fler negativa effekter än vad marknaden befarat. Ceylon, i dag känd som en av världens främsta teproducenter, var en gång i tiden en mycket stor kaffeproducent men angrepp av den nämnda svampen fick landets odlare att helt överge odling av kaffe. Nu har svampen kommit till Centralamerika, där den skadar kaffeproduktionen och beräknas kosta mellan 375 000 och 450 000 arbetstillfällen. Att kaffeodlarna anser att denna svamp är ett gissel är därför inte förvånande.

I IOCs rapport från i januari går att läsa

”In Central America, outbreaks of coffee leaf rust have now been reported in all major coffeeproducing countries. Authorities in Costa Rica have declared a state of emergency in order to tackle the spread of the fungus. In Guatemala and El Salvador, there are reports that rust could have affected 40-50% of all coffee plants, with both countries enacting programmes to provide fungicide to coffee farmers. Nicaragua has also recently launched a campaign to train experts and growers against the spread, while Honduras has declared a phytosanitary emergency. Coffee leaf rust has also been reported in certain parts of Mexico. This outbreak could have serious long term implications for the production of Washed Arabicas in Central America, with the region potentially losing around 2.5 to 3 million bags of coffee.”

En orangefärgad svamp styr kaffepriset

Den orangefärgade svampen har drabbat de kaffeodlande områdena i hela Centralamerika, och fortsatt upp i Mexiko vilket gör att det börjar bli brist på vissa av de mer sällsynta kaffebönorna som odlas i dessa regioner samtidigt som det driver upp priserna. Vissa sorters kaffe från Guatemala betalas nu med ett premium om 70 cent per pound över det kaffepris som sätts på råvarubörsen ICE (Intercontinental Exchange).

Karta över kaffe-odling i centralamerika

Däremot kan vi se hur de stora kafferosterierna Kraft Foods Group, JM Smucker och Gevalia med flera, sänkt sina priser som en effekt av att det arabica-kaffe som föredras i Sverige har fallit med närmare tjugo procent under den senaste tolvmånadersperioden. Prisfallet beror i första hand på betydligt större skördar än tidigare från Brasilien, världens största kaffeproducent

Kaffebladsrosten, eller Roya, trivs på bladen på kaffeplantorna och stryper näringskällan för kaffebönorna vilket gör att kaffeplantorna producerar färre bönor. En annan negativ effekt är att de drabbade plantorna producerar ett underutvecklat kaffe med sämre smak. Det centralamerikanska kaffet är annars känt för sin fruktiga söta smak.

Kaffebladsrosten är att betrakta som mycket aggressiv, och det är inte ovanligt att denna står emot inte bara en utan både två och tre besprutningar av svampmedel.

International Coffee Organisation bedömer att den centralamerikanska kaffeproduktionen, som står för en tiondel av den globala kaffeskörden, kommer att falla med en sjättedel, eller 16 procent, under det kommande året, som en direkt följd av kaffebladsrosten. På vissa håll är det emellertid betydligt värre än i andra områden, i Costa Rica beräknas årets skörd uppgå till hälften av förra årets.

Kaffeföretag i krissamtal

Ett tecken på hur pass allvarligt företag i kaffebranschen ser på detta hot är de samtal som bland annat Starbucks, Green Mountain Coffee Roaster, Folgers med flera hade i april 2013 när representanter för dessa företag besökte Guatemala City för ett krismöte tillsammans med regeringsorgan och agronomer.

Kaffeföretagen kom inte överens om något, men de regionala regeringsorganen har gått i spetsen för kampen mot roya och spenderar miljontals med dollar i syfte att förse kaffeplantagerna med svampmedel.

Karta över utbrott av kaffebladrost. sk Roya

Kaffebladsrosten är inget nytt, redan 1861 upptäcktes denna svamp på vilda kaffeplantor i närheten av Viktoriasjön i Östafrika och har sedan dess spridit sig över världen. Årtalen på kartan visar när de upptäcktes första gången. 1867 slog kaffebladsrosten ut kaffeodlingarna i Ceylon vilket fick odlarna att övergå till te istället. Kartan ovan har sitt ursprung i Coffee rust in the Western Hemisphere som publicerades 1984 av Schieber och Zentmyer. Som synes drabbades Centralamerika av kaffebladsrost även under slutet av 1970-talet.

Det värsta ligger framför oss

Såväl forskare som kaffeodlare tror att kaffebladspesten kommer att bli ett ännu större problem nästa år eftersom förutsättningarna för de infekterade kaffebuskarna förvärras samtidigt som svampen sprids.

Kaffeproduktion i centralamerika påverkas av roya

The World Bank’s International Finance Corp överväger åtgärder som billiga lån för att hjälpa kaffeodlarna att betala för nya jordbruksprodukter och för att de skall kunna ersätta sina odlingar med rost-resistenta kaffebuskar. Det sistnämnda kan behöva göras då det är svårt att rädda en skörd när buskarna väl har angripits av kaffebladsrost. Om mer än halva buskens löv angrips av kaffebladsrost så kommer den med största sannolikhet att behöva beskäras nere vid rötterna för att kunna räddas. Nackdelen med detta är att det tar tre år innan kaffebusken åter producerar kaffebönor. I värsta fall betyder detta att kaffe kommer att bli en bristvara under de kommande åren.

Regnet spred kaffebladsrosten i Colombia

Colombia, näst efter Brasilien den största producenten av kaffe i Latinamerika, drabbades under 2008 av ett utbrott av kaffebladsrost som växte till en epidemi till följd av den ovanligt stora nederbörden under detta år. Som ett resultat av detta steg priserna kraftigt vilket ledde till att kaffepriset tre år senare, 2011, nådde den högsta nivån på 14 år. Prisuppgången kan förklaras av att Colombia tillsammans med Brasilien står för så pass mycket som en tredjedel av den globala kaffeproduktionen.

Sedan utbrottet 2008 har de colombianska odlarna ersatt hälften av den kaffeproducerande arealen med rostresistenta plantor. Fyra av landets kaffeodlande regioner, Socorro, Paramo, Palmas and Valle de San Jose i Santander, har av de colombianska myndigheterna förklarats fria från kafferosten.

Dessa fyra regioner är de första och enda i hela Latinamerika som har förklarats fria från kaffebladsrost. I ett nyligen publicerat pressmeddelande meddelande Federación Nacional de Cafeteros de Colombia, de colombianska kaffeodlarnas riksorganisation, att det i Santander nu finns mer 36 000 hektar kaffebuskar som bidragit till att öka landets kaffeskörd med 26 procent jämfört med året innan.

Det är framförallt forskningsorganisationen Cenicafé som finansieras av de colombianska kaffeodlarna som bidrog till att plantagerna i dessa regioner bytte till rostresistenta kaffesorter.

I år förväntas den colombianska kaffeproduktionen att öka med minst 30 procent till minst tio miljoner säckar, något som i viss mån kompenserar för bortfallet av de centralamerikanska skördarna. Innan Colombia drabbades av kaffebladsrosten 2008 producerade landet mer än 11 miljoner säckar kaffe per år. Det ser således ut som Colombia är tillbaka, men andra länder kommer att få det svårare under kommande år. På världsmarknaden har priset på kaffe fallit kraftigt, samtidigt som de odlare som drabbats av kaffebladsrosten får betydligt mindre skördar. Det betyder att de drabbade odlarna dels kan sälja mindre samtidigt som de får allt mindre betalt för sitt kaffe.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära