Följ oss

Nyheter

Kaffebladsrost kostar kaffeodlare en halv miljard dollar

Publicerat

den

Kaffebönor

Växtsjukdomen Roya, också känt som kafferost eller kaffebladssvamp, är en liten orangefärgad svamp som nu har nått Centralamerika.

Redan i januari i år kunde vi ta del av hur International Coffee Organisation uppmärksammade läsarna på att denna svampsjukdom kan få betydligt fler negativa effekter än vad marknaden befarat. Ceylon, i dag känd som en av världens främsta teproducenter, var en gång i tiden en mycket stor kaffeproducent men angrepp av den nämnda svampen fick landets odlare att helt överge odling av kaffe. Nu har svampen kommit till Centralamerika, där den skadar kaffeproduktionen och beräknas kosta mellan 375 000 och 450 000 arbetstillfällen. Att kaffeodlarna anser att denna svamp är ett gissel är därför inte förvånande.

I IOCs rapport från i januari går att läsa

”In Central America, outbreaks of coffee leaf rust have now been reported in all major coffeeproducing countries. Authorities in Costa Rica have declared a state of emergency in order to tackle the spread of the fungus. In Guatemala and El Salvador, there are reports that rust could have affected 40-50% of all coffee plants, with both countries enacting programmes to provide fungicide to coffee farmers. Nicaragua has also recently launched a campaign to train experts and growers against the spread, while Honduras has declared a phytosanitary emergency. Coffee leaf rust has also been reported in certain parts of Mexico. This outbreak could have serious long term implications for the production of Washed Arabicas in Central America, with the region potentially losing around 2.5 to 3 million bags of coffee.”

En orangefärgad svamp styr kaffepriset

Den orangefärgade svampen har drabbat de kaffeodlande områdena i hela Centralamerika, och fortsatt upp i Mexiko vilket gör att det börjar bli brist på vissa av de mer sällsynta kaffebönorna som odlas i dessa regioner samtidigt som det driver upp priserna. Vissa sorters kaffe från Guatemala betalas nu med ett premium om 70 cent per pound över det kaffepris som sätts på råvarubörsen ICE (Intercontinental Exchange).

Karta över kaffe-odling i centralamerika

Däremot kan vi se hur de stora kafferosterierna Kraft Foods Group, JM Smucker och Gevalia med flera, sänkt sina priser som en effekt av att det arabica-kaffe som föredras i Sverige har fallit med närmare tjugo procent under den senaste tolvmånadersperioden. Prisfallet beror i första hand på betydligt större skördar än tidigare från Brasilien, världens största kaffeproducent

Kaffebladsrosten, eller Roya, trivs på bladen på kaffeplantorna och stryper näringskällan för kaffebönorna vilket gör att kaffeplantorna producerar färre bönor. En annan negativ effekt är att de drabbade plantorna producerar ett underutvecklat kaffe med sämre smak. Det centralamerikanska kaffet är annars känt för sin fruktiga söta smak.

Kaffebladsrosten är att betrakta som mycket aggressiv, och det är inte ovanligt att denna står emot inte bara en utan både två och tre besprutningar av svampmedel.

International Coffee Organisation bedömer att den centralamerikanska kaffeproduktionen, som står för en tiondel av den globala kaffeskörden, kommer att falla med en sjättedel, eller 16 procent, under det kommande året, som en direkt följd av kaffebladsrosten. På vissa håll är det emellertid betydligt värre än i andra områden, i Costa Rica beräknas årets skörd uppgå till hälften av förra årets.

Kaffeföretag i krissamtal

Ett tecken på hur pass allvarligt företag i kaffebranschen ser på detta hot är de samtal som bland annat Starbucks, Green Mountain Coffee Roaster, Folgers med flera hade i april 2013 när representanter för dessa företag besökte Guatemala City för ett krismöte tillsammans med regeringsorgan och agronomer.

Kaffeföretagen kom inte överens om något, men de regionala regeringsorganen har gått i spetsen för kampen mot roya och spenderar miljontals med dollar i syfte att förse kaffeplantagerna med svampmedel.

Karta över utbrott av kaffebladrost. sk Roya

Kaffebladsrosten är inget nytt, redan 1861 upptäcktes denna svamp på vilda kaffeplantor i närheten av Viktoriasjön i Östafrika och har sedan dess spridit sig över världen. Årtalen på kartan visar när de upptäcktes första gången. 1867 slog kaffebladsrosten ut kaffeodlingarna i Ceylon vilket fick odlarna att övergå till te istället. Kartan ovan har sitt ursprung i Coffee rust in the Western Hemisphere som publicerades 1984 av Schieber och Zentmyer. Som synes drabbades Centralamerika av kaffebladsrost även under slutet av 1970-talet.

Det värsta ligger framför oss

Såväl forskare som kaffeodlare tror att kaffebladspesten kommer att bli ett ännu större problem nästa år eftersom förutsättningarna för de infekterade kaffebuskarna förvärras samtidigt som svampen sprids.

Kaffeproduktion i centralamerika påverkas av roya

The World Bank’s International Finance Corp överväger åtgärder som billiga lån för att hjälpa kaffeodlarna att betala för nya jordbruksprodukter och för att de skall kunna ersätta sina odlingar med rost-resistenta kaffebuskar. Det sistnämnda kan behöva göras då det är svårt att rädda en skörd när buskarna väl har angripits av kaffebladsrost. Om mer än halva buskens löv angrips av kaffebladsrost så kommer den med största sannolikhet att behöva beskäras nere vid rötterna för att kunna räddas. Nackdelen med detta är att det tar tre år innan kaffebusken åter producerar kaffebönor. I värsta fall betyder detta att kaffe kommer att bli en bristvara under de kommande åren.

Regnet spred kaffebladsrosten i Colombia

Colombia, näst efter Brasilien den största producenten av kaffe i Latinamerika, drabbades under 2008 av ett utbrott av kaffebladsrost som växte till en epidemi till följd av den ovanligt stora nederbörden under detta år. Som ett resultat av detta steg priserna kraftigt vilket ledde till att kaffepriset tre år senare, 2011, nådde den högsta nivån på 14 år. Prisuppgången kan förklaras av att Colombia tillsammans med Brasilien står för så pass mycket som en tredjedel av den globala kaffeproduktionen.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Sedan utbrottet 2008 har de colombianska odlarna ersatt hälften av den kaffeproducerande arealen med rostresistenta plantor. Fyra av landets kaffeodlande regioner, Socorro, Paramo, Palmas and Valle de San Jose i Santander, har av de colombianska myndigheterna förklarats fria från kafferosten.

Dessa fyra regioner är de första och enda i hela Latinamerika som har förklarats fria från kaffebladsrost. I ett nyligen publicerat pressmeddelande meddelande Federación Nacional de Cafeteros de Colombia, de colombianska kaffeodlarnas riksorganisation, att det i Santander nu finns mer 36 000 hektar kaffebuskar som bidragit till att öka landets kaffeskörd med 26 procent jämfört med året innan.

Det är framförallt forskningsorganisationen Cenicafé som finansieras av de colombianska kaffeodlarna som bidrog till att plantagerna i dessa regioner bytte till rostresistenta kaffesorter.

I år förväntas den colombianska kaffeproduktionen att öka med minst 30 procent till minst tio miljoner säckar, något som i viss mån kompenserar för bortfallet av de centralamerikanska skördarna. Innan Colombia drabbades av kaffebladsrosten 2008 producerade landet mer än 11 miljoner säckar kaffe per år. Det ser således ut som Colombia är tillbaka, men andra länder kommer att få det svårare under kommande år. På världsmarknaden har priset på kaffe fallit kraftigt, samtidigt som de odlare som drabbats av kaffebladsrosten får betydligt mindre skördar. Det betyder att de drabbade odlarna dels kan sälja mindre samtidigt som de får allt mindre betalt för sitt kaffe.

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära