Meta, som bland annat driver Facebook och Instagram, har idag skickat ut en öppen förfrågan till kvalificerade kärnkraftsutvecklare. Meta vill vara med och bygga 1-4 GW ny kärnkraft till tidigt 2030-tal. Detta för att möta behovet från AI och leva upp till hållbarhetsmål.

”Att stödja utvecklingen av ren energi måste fortsätta att vara en prioritet när elnäten expanderar för att tillgodose växande energibehov. På Meta tror vi att kärnenergi kommer att spela en central roll i övergången till ett renare, mer tillförlitligt och diversifierat elnät. Det är därför vi idag meddelade att vi kommer att släppa en begäran om förslag (RFP) för att identifiera kärnkraftsutvecklare som hjälper oss att uppfylla våra AI- och hållbarhetsmål.”

Meta skriver att deras mål är att addera 1-4 GW ny kärnkraftskapacitet i USA som ska levereras med i början av 2030-talet. Företaget vill identifiera utvecklare som kan bidra till att påskynda tillgängligheten av nya kärnkraftsgeneratorer och skapa tillräcklig skala för att uppnå väsentliga kostnadsminskningar genom att använda flera enheter, både för att tillgodose Metas framtida energibehov och för att främja en bredare minskning av koldioxidutsläppen i branschen. Företaget tror att samarbete med partners i slutändan kommer göra det möjligt att designa, konstruera, finansiera, bygga och driva dessa kraftverk, samt att säkerställa det långsiktiga tänkande som krävs för att påskynda kärntekniken.

Det högre kapitalbehovet gör att Meta engagerar sig tidigare i processen

Meta kostaterar att jämfört med till exempel sol- och vindenergi är kärnkraftsprojekt mer kapitalintensiva, tar längre tid att utveckla, omfattas av fler myndighetskrav och har en längre förväntad livslängd. Meta skriver att det innebär att de måste engagera sig tidigare i kärnkraftverkens utvecklingscykel och ta hänsyn till kärnkraftens förutsättningar när man skriver avtalen.

Det vill säga, Meta behöver stora mängder stabil elektricitet och man vill att den ska produceras fossilfritt. I stället för att vänta på något energibolag helt självmant bygger nya kärnkraftverk som Meta sedan kan köpa elektricitet från så vill Meta tar en aktiv roll i att förverkliga byggnationer. Är det något som Meta inte har brist på så är det kapital.

Hösten har präglats av emellanåt kraftig blåst, regn och snö vilket har gett mycket vindkraft och välfyllda vattenmagasin i både Sverige och Norge. Detta ger goda förutsättningar inför vintern. Den första vintermånaden inleds nu med fortsatt svängiga elpriser och stora prisskillnader mellan elområdena.

December inleds med temperaturer något över det normala, välfyllda vattenmagasin och mycket vindkraft vilka påverkar elpriset nedåt.

–  I vårt avlånga land finns det stora elprisskillnader, inte bara från timme till timme utan även mellan de fyra elområdena. Även lägre förbrukning under helgerna och högre förbrukning vardagar påverkar elpriset. Det som dock påverkar mest är det oförutsägbara och skiftande vädret som i sin tur skapar såväl elpristoppar som rekordlåga elpriser, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Den nordiska kärnkraften går på 87 procent av total kapacitet. Det har blåst ordentligt vilket har gett mycket vindkraft. Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, fortsätter att öka. Den planerade isläggningen i Lule älv, som görs varje år för att skapa stabila produktionsförutsättningar för resten av vintern, genomförs runt månadsskiftet och leder till kortare tids produktionsneddragning. Begränsningen väntas ha en mindre påverkan på elpriserna mycket tack vare vindkraften. Isläggning för vattenkraft i övriga vattendrag fortsätter under december.

Det råder dock stor osäkerhet på den europeiska elmarknaden. Priset på gas har börjat stiga vilket märks inte minst på de tyska elpriserna som även påverkar södra Sverige och Danmark.

Det kan svänga fort. I dag ser det bra ut men om vädret slår om till kraftig kyla, samtidigt som tillgången på gas minskar kraftigt, kan det ställa till det även på den nordiska elmarknaden.

Kina gör en stor satsning på kol i den västra regionen Xinjiang rapporterar Bloomberg. Xinjiang växer fram som Kinas fjärde hubb för kolproduktion i landet. Produktionskostnaden är väldigt låg, den ligger på omkring 100 yuan per ton, att jämföra med det nationella genomsnittet på 370 yuan. Produktionen förväntas nå över en halv miljard ton i år.

Tidigare har den geografiska platsen varit ett problem eftersom den ligger tusentals kilometer från Kinas megastäder på östkusten. Men i stället för att flytta råvaran eller elektriciteten till östkusten så har Kina flyttat industriproduktion till den billiga energin. Den energislukande produktionen av polykisel för solceller och aluminium drar nytta av tillgången på billig kolkraft och och solenergi.

Kinas kolhubbar Shanxi och Inre Mongoliet producerar vardera över 1 miljard ton kol per år och Shaanxi har växt till över 700 miljoner ton.