David Fickling, kolumnist på Bloomberg Opinion, menar att man kan betrakta volframbrytning som ”en hundraårig prognosmarknad för krig”. Han lyfter fram att volfram är ”ett superelement som kan avgöra nationers öde”. Även om den kommersiella marknaden för volfram är relativt liten kan det spela en avgörande roll i vapenproduktionen vid krig tack vare sin höga densitet och smältpunkt. Han fick lära sig mer om volframbrytning och dess ökande geopolitiska betydelse under ett besök vid Dolphin Mine i Australien, som har en historia av att öppnas under krigstider och sedan stängas igen under fredstider. Han förklarar varför investerare återigen är intresserade av volframbrytning och varför det har varit så svårt (under det senaste århundradet) att upprätthålla produktionen utanför Kina.

Lyssna på ett samtal på 45 minuter med David Fickling om volfram, det bjuder på många intressanta insikter om en råvara som är absolut kritisk samtidigt som den ekonomiska storleken på marknaden är liten.

Den tidigare Goldman Sachs-råvaruchefen Jeff Currie varnar för att energimarknaden befinner sig i ett betydligt mer utsatt läge än vad många investerare inser. Enligt Currie har marknaden förbrukat de säkerhetsmarginaler som tidigare mildrade effekterna av geopolitiska störningar, samtidigt som flera års underinvesteringar riskerar att skapa ett mer långvarigt underskott på energi och andra råvaror.

Currie pekar på att oljepriset tillfälligt pressades när stora mängder råolja åter blev tillgängliga efter tidigare störningar i Hormuzsundet. Samtidigt har Ukrainas drönarattacker mot ryska raffinaderier slagit ut en stor del av landets raffinaderikapacitet. Resultatet är att råolja finns tillgänglig, men att kapaciteten att omvandla den till diesel, bensin och andra oljeprodukter har försämrats kraftigt. Det är enligt Currie en viktig förklaring till att marginalerna för raffinaderier och priserna på oljeprodukter har stigit betydligt mer än själva råoljan.

Risk för verkliga bristsituationer

Enligt Currie skiljer sig dagens situation från tidigare kriser eftersom de buffertar som tidigare fanns nu i stort sett är uttömda. Lager har redan använts för att balansera marknaden och Kina har tidigare kunnat stabilisera situationen genom att anpassa sin ekonomi. Dessa möjligheter är nu betydligt mindre.

Han menar därför att marknaden riskerar att gå från ett underskott, där lager gradvis minskar, till faktiska bristsituationer där vissa oljeprodukter helt enkelt inte finns tillgängliga i tillräckliga mängder.

Currie lyfter dessutom fram att konflikten kring Röda havet och Houthirörelsens möjligheter att störa Saudiarabiens exportvägar innebär ytterligare en riskfaktor som inte fanns i samma utsträckning tidigare.

En ny era med högre råvarupriser

Jeff Currie anser att utvecklingen inte bara handlar om en tillfällig geopolitisk kris. Han menar att världen befinner sig i början av en längre period där olja, metaller och jordbruksråvaror kommer att handlas till strukturellt högre priser.

Bakom utvecklingen ligger enligt honom flera långsiktiga trender, bland annat avglobalisering, ökad satsning på energisäkerhet, återuppbyggnad av leveranskedjor och ökade försvarsinvesteringar. Samtidigt har kapital under många år sökt sig till tekniksektorn medan traditionella råvaruindustrier fått stå tillbaka. Currie beskriver utvecklingen som ”den gamla ekonomins revansch”, där kapitalintensiva verksamheter åter behöver locka investeringar.

Större hot mot tillväxt än inflation

Currie bedömer att den största ekonomiska risken inte nödvändigtvis är högre inflation utan att faktiska bristsituationer kan bromsa den ekonomiska tillväxten.

Som exempel pekar han på Europa efter energikrisen 2022. Kontinenten klarade sig utan omfattande energibrist, men den energiintensiva industriproduktionen föll kraftigt. Om marknaden denna gång drabbas av verklig brist på raffinerade produkter finns enligt Currie betydligt färre möjligheter att lindra effekterna, inte minst eftersom det saknas strategiska beredskapslager för oljeprodukter.

AI-boomen ökar investeringsbehovet

Utöver geopolitiken ser Currie den snabbt växande AI-industrin som ytterligare en drivkraft bakom ökad råvaruefterfrågan. Datacenter kräver stora mängder elektricitet, metaller, transformatorer, turbiner samt olje- och gasproduktion för att energisystemen ska kunna byggas ut.

Han menar att investeringarna i bland annat gruvor, oljeproduktion och raffinaderier under lång tid varit otillräckliga. För att kapital ska återvända till sektorn krävs enligt Currie högre råvarupriser som ger investerare en attraktiv avkastning. Han noterar också att energisektorns vikt i S&P 500 har minskat från omkring 18 procent under förra råvarucykeln till cirka 3 procent i dag, vilket bidragit till ett lågt investerarintresse.

Sammantaget är Jeff Curries budskap att energimarknaden står inför betydligt större utmaningar än vad dagens oljepris antyder. Kombinationen av ökade geopolitiska risker, begränsad raffinaderikapacitet och flera års underinvesteringar kan enligt honom skapa en miljö där högre energi- och råvarupriser blir det nya normala.

Priset på guld och den globala penningmängden brukar följa varandra åt, även om de ibland kan spreta isär något. Guld används som en värdebevarare och dess volym är hyggligt konstant, dvs mängden nytt guld som bryts är minimalt i relation till mängden guld som ligger lagrat i valv. Samtidigt som mängden fiat-pengar ökar kraftigt hela. Det som balanserar ut relationen mellan mängden guld och mängden fiat-pengar blir därför priset.

Sedan våren 2026 har dock relationen spretat isär, den globala penningmängden har fortsatt att öka men priset på guld har gått ner kraftigt.

Varför det spretar isär går det att ha olika åsikter om. Guldpriset steg ovanligt snabbt innan. Ryssland vräker ut guld för att finansiera sitt krig i Ukraina. AI-relaterade aktier blev glödheta och investerare roterade därför ut ur guld och in i dessa aktier. Räntorna började stiga, vilket kan göra en tillgång utan utdelning/ränta mindre attraktiv.

Oavsett vad så tenderar guldpriset och penningmängden att följa varandra åt över tid och att penningmängden skulle börja minska är mindre troligt. Om historiken är en guide så säger den att det är guldpriset som kommer att stiga.