Följ oss

Nyheter

Tio frågor om efterfrågan på silver

Publicerat

den

Jeffrey Christian på CPM Group

CPM Group Silver Yearbook 2011Vad vet du om den stigande efterfrågan på silver? CMP Group, antagligen en av världens absolut bästa råvaruanalysföretag har under maj i år släppt sin årsbok om silver, 2011 Silver Yearbook, en av branschens mest omfattande källor till information om silver, silvermarknaden och vad som händer på denna. Även om det till största delen är en referensbok så finns det en hel del intressanta fakta som vi inte kan låta bli att dela med oss till våra läsare. Är du redan inne på silvermarknaden så känner du antagligen till en hel del av det vi skriver här, men det finns säkert ett och annat som du kan lära dig – och imponera på din mäklare med.

Tio frågor om silver och silvermarknaden, hur många rätt får du? Svaren hittar du längst ned, men försök och se vad du får för resultat utan att fuska.

1) Den främsta orsaken till att silver steg så kraftigt under 2010 var:

  • a) Efterfrågan från investerare
  • b) Efterfrågan från industrin
  • c) Ett minskat utbud

2) Gruvornas produktion

  • a) Överstiger efterfrågan
  • b) Motsvarar efterfrågan
  • c) Är betydligt lägre än efterfrågan

3) Efterfrågan på hushållssilver har inte stigit på över tio år, medan efterfrågan från smyckesindustrin endast ökat marginellt. Användandet av silver inom fotoindustrin fortsätter att minska. Så, sant eller falskt, fortsätter den totala efterfrågan på silver att falla?

  • a) Sant
  • b) Falskt

4) Hur stor andel av världens finansiella tillgångar stod silver för i slutet av 2010?

  • a) 1,7 %
  • b) 0,7 %
  • c) 0,07 %
  • d) 0,007 %

5) Världens största tillverkare av silvermynt är U.S. Mint, det amerikanska myntverket, som under 2010 sålde 34,7 miljoner troy ounce, cirka 46 procent av världens totala produktion av silvermynt det året. Vilket land stod för den näst största produktionen?

  • a) Österrike
  • b) Kanada
  • c) Storbritannien
  • d) Sydafrika

6) I de följande grupperna av länder, i vilka stiger produktionen av silver och i vilka sjunker den?

  • a) Mexiko, Australien, Kina, Argentina
  • b) Peru, USA, Kanada

7) Den genomsnittliga kostnaden för att producera ett troy ounce silver från en genomsnittlig silvergruva är:

  • a) 7,16 USD
  • b) 6,16 USD
  • c) 5,16 USD
  • d) 4,16 USD

8) I dag finns det endast tre länder vars regeringar varit förutseende nog att hålla egna lager av silver, nämligen Mexico, USA och Indien. Hur mycket silver hade dessa tre länder vid årsskiftet 2010/2011?

  • a) 55 miljoner troy ounce
  • b) 155 miljoner troy ounce
  • c) 255 miljoner troy ounce
  • d) 355 miljoner troy ounce

9) Hur stor andel av världens gruvproduktion av silver står Kina för?

  • a) 9 procent
  • b) 11 procent
  • c) 14 procent
  • d) 16 procent

10) Vilken månad är den som priset på silver utvecklats svagast, historiskt sett?

  • a) Januari
  • b) Juni
  • c) Juli
  • d) Oktober

Jeffrey Christian på CPM Group

Svaren på frågorna om silvermarknaden

Den främsta orsaken till att silver steg så kraftigt under 2010 var:

Medan både efterfrågan från industrin och utbudet av silver steg under 2010 så köpte investerarna 142 miljoner troy ounce silver, den tredje högsta mängden någonsin, och den allra högsta sedan bröderna Hunt försökte ta över silvermarknaden 1980. Detta fick priset på silver att söka sig till toppnivåer.

Det är notabelt att investerarnas efterfrågan på silver var högre än efter finanskrisen, vilket kan tolkas som att investerarna köper silver för att hedga sig mot devalvering av den amerikanska dollarn och rädsla för inflation snarare än för att de tror på en kommande ekonomisk recession.

Gruvornas produktion

Den globala silverproduktionen 2010 ökade till 667 miljoner troy ounce, medan den totala efterfrågan steg till 986 miljoner troy ounce. Trots det faktumet att världens silvergruvor producerar 33 procent mer varje år jämfört med 1999 så klarar gruvorna ändå inte av att möta marknadens efterfrågan.

Skillnaden i svarar så kallat scrap silver för, alltså skrotsilver. Den stora skillnaden mellan utbudet och efterfrågan på silvermarknaden är således en av de viktigaste problemen som marknaden står inför, i alla fall om dagens ökade efterfråga kvarstår.

Efterfrågan på hushållssilver har inte stigit på mer än tio år, och efterfrågan från smyckesindustrin har endast ökat marginellt. Användandet av silver inom fotoindustrin fortsätter att minska. Så, sant eller falskt, fortsätter den totala efterfrågan på silver att falla?

Falskt. Den ökade efterfrågan från industrin har mer än väl mött den minskade efterfrågan från till exempel fotoindustrin, och fått efterfrågan att nå rekordhöga nivåer. Sedan 1999 har efterfrågan på elektronik – som är ett stort användningsområde för silver – stigit med 120 procent. År 2000 började silver användas i solcellspaneler, och har sedan dess stigit med 640 procent. Silver började användas som en antibakteriellt medel 2002, och även om det fortfarande är ett ganska nischat användningsområde så har användningen redan sexdubblats. The Silver Institute spår att efterfrågan på industriellt silver kommer att stiga med 36 procent under de kommande fem åren, totalt 666 troy ounces per år, eller 100 procent av den totala produktionen.

Hur stor andel av världens finansiella tillgångar stod silver för i slutet av 2010?

Rätt svar är D, trots att priset på silver utvecklades starkt under 2010, så svarar det ändå inte för mer än 0,007 % av världens finansiella tillgångar. 1980 stod silver för 0,34 procent av världens finansiella tillgångar, den högsta redovisade siffran någonsin, vilket betyder att priset på silver måste stiga med 48 gånger för att åter nå samma nivåer.

Världens största tillverkare av silvermynt är U.S. Mint, det amerikanska myntverket, som under 2010 sålde 34,7 miljoner troy ounce, cirka 46 procent av världens totala produktion av silvermynt det året. Vilket land stod för den näst största produktionen?

Det österrikiska myntverket stod för 15 procent av världens försäljning av silvermynt, 11,4 miljoner troy ounce, en ökning om 26 procent sedan 2009.

I de följande grupperna av länder, i vilka stiger produktionen av silver och i vilka sjunker den?

Länderna i grupp A ökar sin produktion.

Den genomsnittliga kostnaden för att producera ett troy ounce silver från en genomsnittlig silvergruva är:

Den genomsnittliga produktionskostnaden för silver från världens trettio största silvergruvor låg under 2010 på cirka 5,16 USD per troy ounce, rensat för intäkter från biprodukter, vilket är en dubbling sedan 2002. Silverpriset har emellertid stigit med 650 procent under samma period, vilket gör att marginalerna stigit trots ökade produktionskostnader.

I dag finns det endast tre länder vars regeringar varit förutseende nog att hålla egna lager av silver, Mexico, USA och Indien. Hur mycket silver hade dessa tre länder vid årsskiftet 2010/2011?

CPM Group bedömer att det endast finns 55 miljoner troy ounce silver i valven hos dessa tre länder, motsvarande 5,6 procent av den årliga globala efterfrågan på silver. 1970 var motsvarande siffra 355 miljoner troy ounce, en siffra som sjunkit kraftigt sedan fler och fler länder beslutat sig för att upphöra med att använda silver i produktionen av sina mynt.

Hur stor andel av världens gruvproduktion av silver står Kina för?

Kinas produktion av silver uppgick 2010 till 102,7 miljoner troy ounce, eller 16 procent av den globala produktionen. Därmed är Kina världens tredje största silverproducent, efter Mexiko och Peru.

Vilken månad är den som priset på silver utvecklats svagast, historiskt sett?

Sommarmånaderna är historiskt sett de svagaste när det gäller prisutvecklingen på ädelmetaller, och juli är den svagaste av dem alla.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära