Följ oss

Nyheter

Gummi, en elastisk råvara

Publicerat

den

Däck som gjorts av gummi

Para-gummiträdet har sitt ursprung i Sydamerika, och det var först 1736 som Charles Marie de La Condamine introducerade gummi i Frankrike. Sydamerika fortsatte länge att vara den främsta källan till den latex som utvinns från gummiträdet. År 1876 samlade emellertid Henry Wickham in tusentals para-gummifrön från Brasilien och lät dessa gro i Kew Gardens, England. Plantorna skickades sedan till Ceylon (Sri Lanka), Indonesien, Singapore och brittiska Malaya. Malaya (numera Malaysia) som senare kom att bli världens största producent av naturgummi.

Indien blev en kommersiell leverantör av gummi sedan plantor införts till landet av brittiska plantageägare, även om experimentella ansträngningar att odla gummi i kommersiell skala i Indien inleddes så tidigt som 1873 i Botaniska trädgården, Calcutta.

Naturgummi är en råvara som har minskat i betydelse sedan fler och fler syntetiska alternativ har upptäckts som gjort det möjligt att replikera naturgummits egenskaper. Naturgummi är emellertid fortfarande en viktig råvara i Sydostasien och i Indien där det handlas aktivt.

De viktigaste marknaderna för denna råvara är

  • Indien
  • Indonesien
  • Malaysia
  • Shanghai
  • Singapore (SICOM)
  • Thailand
  • Japan (TOCOM)
  • Vietnam

Gummi, en introduktion

Gummi är ett samlingsnamn för en grupp av polymera och organiska ämnen som alla har elastiska egenskaper. Dessa ämnen brukar även benämnas som elaster. Gummit kan delas upp i två typer, dels växtgummi dels syntetiskt gummi.

Växtgummi utvinns från latex som i sin tur utvinns från gummiträd (Hevea Brasiliensis), en akacialiknande växt. Utvinningen sker genom att träden beskärs med en skåra varefter gummivätskan samlas in i behållare som fästs på trädet. Gummi som tas från gummiträdet används industriellt vid tillverkning av olika material. Gummi från andra växter används som föda och i vissa andra fall som klister.

Gummitillverkningen karakteriseras av den s.k. vulkaniseringen, eller vulkningen. Denna innebär att de långa molekylkedjorna i utgångsmaterialet tvärbinds, ofta med hjälp av svavel. Gummimaterialen liknar i det här avseendet härdplasterna, men gummi har färre tvärbindningar. Genom att välja materialsammansättning kan gummimaterialen tilldelas egenskaper inom ett mycket brett område, från de allra mjukaste till hårda och styva material.

Vanliga produkter av, eller med beståndsdelar av, gummi är däck, gummilister, gummisnoddar, hårband, kondomer (som ibland i vardagsspråk kallas ”gummi”), leksaker, maskinremmar, radergummin, fjäderelement, vibrationsdämpare, slangar, packningar, transportband, stövlar, gasmasker och mycket annat. Det kan även noteras att naturgummi är överlägset som tätningselement i avancerade hydraulsystem där ricinolja förekommer eftersom naturgummi är beständigt mot denna vätska.

Produktion av gummi

Latex utvinns från gummiträd vilka har en ekonomisk livslängd på cirka 32 år. Av dessa krävs cirka 7 år för att trädet skall bli fullvuxet och det kan därefter tappas på sin sav under 25 år.
Trädet kräver en väl dränerad jordmån och trivs bäst när denna är av laterisk sedimentär typ alternativt alluvial.

Klimatförhållandena för optimal tillväxt av gummiträd består av

  • (a) nederbörd på cirka 250 cm jämnt fördelade utan någon märkbar torrperiod och med minst 100 regndagar per år.
  • (b) temperaturintervall av ca 20 ° C till 34 ° C med en månatlig medelvärde av 25 ° C till 28 ° C.
  • (c) hög luftfuktighet på cirka 80%.
  • (d) starkt solsken uppgående till cirka 2.000 timmar per år med á 6 timmar per dag under hela året.
  • (e) frånvaro av starka vindar.

Under åren har många högavkastande varianter av gummiträdet utvecklats för kommersiell plantering. Dessa varianter kan ge upp till 2.000 kilo naturgummi per hektar och år när jordmån och förhållandena är ideala. Tappningen av latexen som utvinns från naturgummiträden sker manuellt.

Latex i allmänhet bearbetas till antingen latexkoncentrat för framställning av doppade varor, eller så koaguleras det under kontrollerade, rena former med användning av myrsyra. Den koagulerade latexen kan sedan bearbetas till den högre kvaliteten tekniskt specificerade blockgummin såsom SVR 3L eller SVR CV eller används för att producera Ribbade kvaliteter som Ribbed Smoked Sheet.

Naturligt koagulerat gummi används sedan vid tillverkning av TSR10 och TSR20 däck. Behandling av gummit för dessa kvaliteter är i grunden en storleksreduktion och rengöring för att avlägsna föroreningar och förbereda materialet för det slutliga torksteget. Det torkade materialet balas och palleterats för lagring och transport.

Den latex som utvinns från det naturgummi som tappas från gummiträden levereras från fabriker i sydvästra Asien, Sydamerika och Nordafrika till destinationer runt om i världen. Beroende på destination, lagertillgänglighet, tillstånd etcetera är vissa transportmetoder mer lämpade för vissa köpare än andra. I den internationella handeln transporteras latexgummi oftast i 20 fots oceancontainers. Dessa fylls i sin tur med mindre behållare av fabrikerna som lagrar latexen, till exempel

Stålfat. 205 kilogram eller 55 gallons fat är den traditionella metoden för att förpacka latex utvunnet av naturgummi. En container på 20 fot fylls med 80 sådana fat med en nettovikt på 16,4 ton latex. Användandet av fat möjliggör bulktransporter som sparar kostnader men erbjuder en flexibilitet för detaljisterna som då kan sälja latex i så pass små mängder som ett eller två fat.

ISO-tankar. Dessa tankar är i själva verket en typ av container. Dessa har vanligen en storlek om 20 x 8 x 8,6 fot med en kapacitet på mellan 17.500 och 25.000 liter beroende form och storlek. Dessa behållare kan även användas för transport av flytande kemikalier eller livsmedel. Detta är det mest kostsamma transportsättet men erbjuder en praktisk hantering.

Flexitankar eller Flexibags inuti en 20 fots container. Flexitankar erbjuder köparen en betydligt billigare transportkostnad än ISO-tankar varför de är mycket vanliga i dag. Flexitanken i sig kan liknas vid en stor påse som försetts med en ventil som möjliggör lastning och lossning av det flytande innehållet. Påsen placeras inuti en 20-fotscontainer med en lämplig förstärkning vid behållarens dörrar. Latexen pumpas sedan in i påsen vilken blåses upp i takt med att mängden vätska ökar. Högst 21 ton kan transporteras på detta sätt då detta utgör en maxvikt för vägtransporter i många länder.

En översikt av gummimarknaden

Under 2005 producerades närmare 21 miljoner ton gummi, varav 42 procent utgjordes av naturgummi. Eftersom större delen av allt gummi som produceras är syntetiskt och ett derivat från olja styrs priset av naturgummi till stor del av priset på olja.

Asien står för större delen av produktionen av naturgummi, under 2005 svarade denna region för 94 procent av den globala produktionen. De tre största producentländerna är Thailand, Indonesien och Malaysia som tillsammans svarade för 72 procent av all produktion av naturgummi. Trots att naturgummi också går under beteckningen Indian Rubber, återfinns detta land först på fjärde plats bland världens producenter. Sydamerika, där växten har sitt ursprung svarar i dag för en mycket marginell andel av världens produktion på grund av den sydamerikanska bladrosten och andra naturliga fiender till gummiträdet. I Thailand sker större delen, cirka 80 procent, av all gummiproduktion i 14 provinser i landets södra delar vilket gör att denna region styr såväl produktionen som priserna på de globala råvarumarknaderna eftersom cirka 90 procent av allt det gummi som produceras av de fyra största producentländerna går på export.

Kina, USA, Japan och Indien är världens ledande konsumenter av naturgummi och den aggregerade efterfrågan överstiger marginellt den globala produktionen.

Priset på naturgummi påverkas av ett antal faktorer. Den aktuella efterfrågan på bildäck får spotpriset på gummi att fluktuera kraftigt under loppet av ett år, medan gummifutures påverkas av olika subventioner och handelsrestriktioner. Gummimarknaden kan också påverkas av vädret, då gummiproduktionen tenderar att minska kraftigt under perioder av kraftigt regn.

Handla terminer på naturgummi

Naturgummi handlas på termin på bland annat Tokyo Commodity Exchange (TOCOM), där råvaran prissätts i yen per kilo och handlas i poster om 5.000 kilo. All handel med terminer på naturgummi sker elektroniskt. Elektronisk handel sker även vid Singapore Commodity Exchange och Osaka Mercantile Exchange medan det förekommer golvhandel vid bland annat börserna i Kuala Lampur, London och New York.

Handeln på TOCOM sker under tickersymbolerna

81 – TOCOM
TCE/JRU – Reuters
JNA – Bloombergs

Vid Osaka Mercantile Exchange (OME) används akronymerna JRI, JKR och JOS, medan Singapore Commodity Exchange valt att bedriva handeln under kortnamnen RSS3 och TSR20.

Listingsdatum

12 december 1952

Leverans

Terminerna på naturgummi går till fysisk leverans, det sker således ingen kontantavräkning.

Leveranskvalité

Vid fullgörandet av varje kontrakt, skall säljaren leverera 5.000 kilo naturgummi, Ribbed Smoked Sheet (RSS) No.3 eller 4 enligt International Standard Specifications att levereras inom ett år efter tullklarering.

Sista handelsdagen

Sista handelsdagen i naturgummi är vid handelns stängning vid den fjärde kalenderdagen som föregår den sista dagen i lösenmånaden.

Leveransdag

På TOCOM går terminer på naturgummi till levereans den sista helgfria dagen varje månad, med undantag för december då terminerna går till leverans den 28 december.

Leveranspunkter

Leverans av det naturgummit som härrör till handeln på TOCOM sker vis lager i de japanska städerna Tokyo, Kanagawa, Chiba, Ibaragi och Aichi.

Trading Hours

Handeln i naturgummi pågår från 9:00 a.m. till 3:30 p.m. (JST) och öppnar igen 5:00 p.m. då handeln pågår till 7:00 p.m. (JST).

Kontraktstorlek

5,000 kg (5 ton) per kontrakt contract.

Tick Value

JPY 0.1 per kg

Positionsbegränsningar

Ingen aktör tillåts att ha vare sig en lång eller kort position i naturgummiterminer som är större än 600 kontrakt. För frontmånaden är begränsningen mindre, endast 200 kontrakt tillåts per innehavare, vare sig det är en kort eller lång position.

Kommersiella kunder tillåts ha större positioner i den så kallade frontmånaden, de tillåts vara långa eller korta upp till 300 kontrakt.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära