Oljepriset går igenom ett ögonblick av enorm volatilitet. Rysslands krig i Ukraina har skapat ett osäkerhetsscenario, där marknaderna har gått från att köpa starkt till att sälja, på några dagar, vilket fått referensfatet i Europa, Brent, att röra sig i ett spann på mer än 30 dollar, mellan kl. 130 och 98, på bara en vecka.

För de stora integrerade oljebolagen på marknaden är ökningarna av oljepriset fördelaktiga, men bara upp till en punkt. Den här typen av företag föredrar att se oljan handlas med en viss stabilitet, snarare än att behöva ta itu med de snabba sväningar som priset har drabbats av de senaste veckorna.

En knepig balans

Sanktionerna mot Ryssland för deras storskaliga krig i Ukraina har skapat en mycket komplicerad miljö för denna marknad. Om det redan var komplext att göra prognoser för oljepriserna verkar det med det nuvarande scenariot som ett omöjligt uppdrag.

Å ena sidan verkade investerare bortse från att en del av den ryska oljan skulle försvinna på grund av sanktioner (IEA, International Energy Agency, förväntar sig att 3 miljoner fat rysk råolja kommer att försvinna från marknaden från och med april), och där, de starka uppgångarna för oljan, som slutade med att priset på Brent nådde 127 dollar, den 8 mars, den högsta nivån sedan 2008.

Det finns dock andra producenter som kan komma in i spelet. Iran är det bästa exemplet. Landet har en produktionskapacitet på 3,83 miljoner fat per dag, enligt uppgifter publicerade av Bloomberg, och i februari pumpade landet upp 2,55 miljoner fat. Iransk olja kan komma tillbaka till marknaden när sanktionerna som USA återaktiverade 2018 hävs. Även om förhandlingarna verkade vara på rätt väg har en lösning ännu inte kommit till stånd, och det återstår att se om iransk råolja, och även från andra länder som Venezuela kommer tillbaka till marknaden.

Varför oljan föll 40 dollar på några dagar när kriget mellan Ryssland och Ukraina inte tar slut

En annan källa till volatilitet som har påverkat råoljepriserna är rädslan för att avmattningen i den globala tillväxten kommer att leda till en betydande försämring av efterfrågan på olja. ”Oljan nådde 140 dollar den 8 mars och har sedan dess sjunkit till runt 100 USD”, förklarar Energy Information Agency (IEA) i sin marsrapport.

”Priserna hade skjutit i höjden efter invasionen av Ukraina, av rädsla för ett försämrat utbud. Därefter har det skett fall, på grund av rädsla för ekonomisk tillväxt, ökningen av Covid-19-fall i Kina och minskningen av hausseartade positioner från råvaruhandlare, som har lämnat på grund av extrem volatilitet.”

IEA självt erkänner att nivåerna på oljelagren i OECD-länderna inte är direkt höga, och fortsätter att sjunka: ”Dessa länder har lager för att täcka 57,2 dagars konsumtion, 13,6 dagar under nivåerna som de hade ett år tidigare”, påpekar de. ut, och varnar också för att ”trots nedgången i efterfrågan är marknaderna fortfarande trånga och vi förväntar oss att lagren fortsätter att falla under hela året”.

Just nu reagerar inte Organization of the Petroleum Exporting Countries (OPEC) och dess externa partners, inklusive Ryssland, med en ökning av produktionen. ”Endast Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har fri produktionskapacitet med vilken de skulle kunna balansera försämringen av den ryska produktionen”, sa IEA.

Ett fat för 80 dollar

För integrerade företag är en topp i råoljepriset inte det ideala scenariot. Det är företag som har en del av sin verksamhet inom raffinering och försäljning av derivatprodukter, så marginalerna ökar inte med den dyrare oljan i denna del av sin verksamhet.

Källor från Repsol, ett av de största integrerade oljebolagen i Europa, förklarar att ”som ett integrerat företag har Repsol föredragit att priserna fungerar enligt marknadens regler. Det är inte bra att priset på råolja stiger överdrivet på grund av den nuvarande geopolitiska spänningen. Den här typen av störningar är inte bra, och även om de kan ha en mycket konkret positiv effekt på kort sikt, är överdriven spänning inte på något sätt positivt på lång sikt.”

Utvecklingen på marknaderna har alltså inte varit densamma för alla företag i branschen. Aktierna i de europeiska företagen har drabbats mer sedan Ryssland inledde sitt utökade krig, TotalEnergies aktie har minskat med 8 procent och brittiska BP ytterligare 6 procent. Mer blygsamma har fallen i Repsol varit, som tappat en procentenhet sedan den 23 februari förra året.

De nordamerikanska oljebolagens aktier har klarat situationen bättre, Chevron steg med mer än 20 procent och nästan 40 procent under hela 2022. Saudiska Aramco och norska Equinor har också utvecklats bra.