Nyheter
10 000 ton lax per år ska produceras i Säffle från 2026

RE:OCEAN ska producera 10 000 lax per år i bassänger på land i Säffle. Nu ger Europeiska Investeringsbanken (EIB) ett lån på 530 miljoner kronor till RE:OCEAN för att bygga den storskaliga anläggningen för laxodling på land. Produktionen ska vara igång år 2026.
RE:OCEAN kommer driva den första storskaliga satsningen av laxodling i Sverige, där den planerade anläggningen i Säffle ska producera lax motsvarande nästan 20 procent av den svenska laxkonsumtionen. Med svenskt odlad lax, kommer RE:OCEAN stärka och stöpa om mat-Sverige i grunden.
”Vi är mycket glada över EIB:s stöd. Investeringen är en stark förtroendesignal, och ett resultat av 12 månaders nära samarbete och dialog. Processen i sig bekräftar vårt teams unika erfarenhet inom branschen och vår teknologi som kommer göra det möjligt för konsumenter att njuta av hälsosam och mer hållbart lokalproducerad lax”, säger Morten Malle, vd RE:OCEAN.
Anläggningen kommer bestå av 88 bassänger där vattnet renas och återanvänds i ett eget slutet kretslopp. Det minskar vattenanvändningen och ökar kontrollen i hela systemet, jämfört med andra tekniker. Anläggningen ger inga utsläpp och ambitionen är dessutom att använda allt spill från laxen till nya resurser, exempelvis biogas. Alla tillstånd som bygglov och miljötillstånd är på plats och marken är förberedd för byggnation.
EIB:s vicepresident Thomas Östros, som är ansvarig för EIB:s verksamhet i Sverige, kommenterade:
”På EIB är vi mycket nöjda över att finansiera detta banbrytande, stora projekt för hållbar livsmedelsproduktion. RE:OCEANs nya anläggning kommer inte enbart att förse den svenska befolkningen med svenskproducerad och hållbart producerad lax, utan den är även producerad på ett nytt, innovativt och klimatvänligt sätt, med hjälp av den senaste tekniken för att återvinna vattnet i anläggningen. Dessutom har livsmedelsförsörjningen blivit en viktig del av den kritiska infrastrukturen i varje ekonomi, där laxanläggningen i Säffle kommer att stärka Sveriges självförsörjning på livsmedel och motståndskraft”, säger Thomas Östros, vicepresident EIB.
Svenskarna äter i snitt 25 kilo hel fisk och skaldjur per capita och år, där lax är den mest populära fisken. Men mindre än en procent av laxen vi äter kommer från Sverige, och det råder brist på produktion och odling att möta en växande efterfrågan.
”Efterfrågan på hälsosamt och hållbar producerad fisk ökar kraftigt, och globalt förväntas efterfrågan på svenskarnas favoritfisk, laxen fördubblas från 2020 till 2030. Idag importerar vi mer än 99 procent av den lax vi äter. Med stödet från EIB och andra investerare planerar vi att gå vidare med arbetet av anläggningen för att komma upp i full produktion till 2026.”, säger Katarina Klingspor, styrelseordförande RE:OCEAN.
Projektet stöds även av Sveriges tre ledande dagligvaruhandlare – Axfood, Coop och ICA – som ser stora möjligheter i att kunna erbjuda konsumenter hållbart odlad lax från Sverige.
Nyheter
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största

Gruvbolaget Viscaria kommer allt närmare att starta Viscariagruvan i Kiruna, vilken kommer att bli en av Europas största koppargruvor. Brytning påbörjas under 2026 och anrikningsverket tas i bruk under 2027 som då produceras det första koncentratet.
Bolaget har hittills satsat 1,8 miljarder kronor men kommer att behöva ytterligare 6 miljarder, där fördelningen är tänkt att vara 60 procent lån och 40 procent eget kapital.
EFN intervjuar Viscarias vice vd Anna Tyni.
Nyheter
Hur USA blev världens största exportör av propan

USA har på 15 år gått från nästan ingen export alls av propan till att bli störst i världen. Det är en utveckling som följer den explosiva produktionsökningen av naturgas och olja. Propan är en biprodukt från naturgasbearbetning och oljeraffinering. Genom tekniker som fracking och horisontell borrning ökade den amerikanska olje- och gasproduktionen kraftigt från omkring 2008, särskilt i Permian (Texas/New Mexico). Det ledde till en kraftig ökning av propanproduktionen.
Trots ökande produktion har efterfrågan inom USA varit relativt stillastående eller minskat. Det skapade ett överskott som drev på exporten.
Företag som Enterprise Products Partners byggde ut terminaler för att exportera propan, särskilt från Houston. Priserna på amerikansk propan är lägre än i exempelvis Qatar eller Förenade Arabemiraten, vilket gör den konkurrenskraftig globalt.
Kina är en av de största importörerna, särskilt för sin kemikalieindustri. Mexiko är också starkt beroende av amerikansk propan, medan Kanada främst exporterar till USA. USMCA-avtalet undantar Kanada och Mexiko från tullar.
Handelstullar, särskilt från Kina, har skapat oro men påverkar inte efterfrågan nämnvärt eftersom Kina fortfarande är beroende av amerikansk propan. Alternativ från Mellanöstern är dyrare.
Amerikanska företag bygger ut exportkapaciteten. Även om andra länder ökar sin produktion, förväntas USA behålla ledningen. Då inhemsk konsumtion är begränsad, måste överskottet säljas internationellt.
Nyheter
Utbudsunderskott och stigande industriell efterfrågan av silver på marknaden

I denna presentation ger Jochen Staiger en omfattande analys av silvermarknaden och belyser det pågående utbudsunderskottet, den stigande industriella efterfrågan och framväxande faktorer som försvarsutgifter och grön teknik. Han diskuterar trendernas inverkan på silverpriset och ger insikter om specifika gruvbolag och deras framtidsutsikter.
-
Nyheter3 veckor sedan
Ingenting stoppar guldets uppgång, nu 3400 USD per uns
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: The forward curve is pricing tightness today and surplus tomorrow
-
Nyheter2 veckor sedan
Samtal om läget för guld, kobolt och sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedan
Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte
-
Nyheter1 vecka sedan
Lägre elpriser och många minustimmar fram till midsommar
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina slår nytt rekord i produktion av kol
-
Nyheter1 vecka sedan
Saudiarabien informerar att man är ok med ett lägre oljepris
-
Nyheter3 veckor sedan
Den viktiga råvaruvalutan USD faller kraftigt