Nyheter
2022 års skyhöga elpris – 1,50 kronor per kWh

Årets medelpris för el hamnar på nästan 1,50 kronor per kWh, vilket är det högsta årspriset någonsin på den nordiska elbörsen NordPool, enligt elbolaget Bixias årsrapport. Det kan jämföras med förra årets snittpris på 63 öre, som då var det högsta som uppmätts. Högst dygnspris hade vi den 30 augusti på nästan 5 kronor per kWh och det lägsta dygnspriset inföll den 11 november på 2 öre per kWh.

– Prisutvecklingen 2022 har fortsatt där 2021 slutade med mycket höga priser på gas och kol vilket har skapat höga elpriser i hela Europa. Flera kraftkällor som kärnkraft, vattenkraft och vindkraft har producerat mindre än vanligt vilket ökat behovet av den dyra fossila kraften och Europa har importerat Nordens billigare kraft. Resultatet har blivit att vi tidvis har legat nära de euorpeiska priserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
En central orsak till de höga priserna på gas och kol är naturligtvis kriget och de minskade gasleveranserna från Ryssland.
– Elpriset följer det som händer på gasmarknaden, men när vi har en stor överproduktion av el i förhållande till efterfrågan, som när det är milda temperaturer och blåser mycket både i Sverige och Tyskland, då sjunker priset kraftigt. Då puttas de dyrare kraftslagen som gas och kol bort, säger Johan Sigvardsson.
Att elpriset är som högst under sommaren är ovanligt och berodde främst på torka och låg fransk kärnkraftsproduktion.

– Detta i kombination med minskade ryska gaslvereanser gjorde att gaspriserna sköt i höjden i somras. Nu under vintern, när vi har en helt annan efterfrågan, är det så gott som alltid gaspriset som styr elpriset. Normalt brukar vår vattenkraft bidra till en nordisk prispress, men Norges låga vattennivåer tvingade dem till import under hösten och därför fick vi en större del av Europas priser än vanligt, säger Johan Sigvardsson.
Kommer att ta tid
Johan Sigvardsson menar att det kommer att ta tid innan vi ser ett normaliserad pris på bränslemarknaden.
– Den höga prisbilden kan hålla i sig, men inte hur lång tid som helst. Till slut blir det självreglerande på så sätt att företag och hushåll inte har råd och då sjunker efterfrågan. Bränslepriserna behöver komma ner och det kan exempelvis ske om det blir en global ekonomisk lågkonjunkur likt den vid pandemins utbrott våren 2020. Utbudssidan däremot är svårare att förändra på kort sikt, säger han.
Att bygga elproduktion tar tid, under 2022 har det tagits i drift cirka 7 TWh vindkraft i Sverige och ett par hundra GWh solkraft. Fortfarande är dock överskottet på el stort i norra Sverige medan vi har ett underskott i södra landet.
– Elområde 1 och 2 är idag enorma överskottsområden och fram till 2025 kommer ytterligare 15 TWh vindkraft att vara i drift i dessa områden. Vi kommer också att få bättre överföringsmöjligheter mellan elområde 2 och 3 runt 2027, när den första delen av NordSyd-projektet beräknas vara färdig. Däremot behöver det byggas mer produktion i södra Sverige för att möta elektrifieringens utveckling främst inom transportsektorn. Sedan återstår att se vad som händer med våra elområden, om det blir en förändring eller inte, säger Johan Sigvardsson.
Kapa effekttoppar med flexibilitet
Årets höga elpriser med stora prisvariationer har skapat ett större intresse både bland företag och hushåll att flytta sin förbrukning till de timmar då efterfrågan och priset är lägre.
– Allt fler privatpersoner väljer till exempel att ha timavtal för att på så sätt styra sin förbrukning. För elintensiva företag som har möjlighet att stänga av delar av sin verksamhet under korta perioder finns det mycket pengar att tjäna genom att bli flexleverantör samtidigt som man är med och bidrar till att balansera elsystemet. Att kapa effekttopparna vid höglasttimmar kommer bli allt viktigare i takt med att mängden förnybar kraft ökar, säger Johan Sigvardsson.
Svårt att prognostisera
Bixias bedömning är att elpriset kommande år kommer att vara fortsatt högt ur ett historiskt perspektiv.
– De två viktigaste faktorerna som avgör prisbilden den närmsta tiden är hur mycket gas som Europa kommer ha kvar i sina depåer när vi går in i påfyllnadssäsongen, samt hur aktiva Kina kommer att vara på den globala marknaden. Ska jag våga mig på en gissning i nuläget så är ett snittpris på 1,50 kronor per kWh mitt utgångsläge, med risk för ännu högre, avslutar Johan Sigvardsson.
Nyheter
Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte

Guldglansen mattas inte för Agnico Eagle Mines, bolaget levererar ett starkt resultat – och VD Ammar Al-Joundi har ännu större planer på horisonten. Det blir tydligt i en intervju med BNN Bloomberg.
Med en kvartalsvinst på 1,6 miljarder dollar och en produktion som närmar sig 3,5 miljoner uns guld per år, visar Agnico Eagle att de menar allvar. Men det är framtidsvisionen som verkligen sticker ut.
– “Vi har siktet inställt på att göra både Detour Lake och Canadian Malartic till gruvor som producerar en miljon uns årligen,” säger Al-Joundi. “Om vi lyckas, kommer vi äga två av endast sex sådana gruvor i hela världen – och två av endast tre i västvärlden.”
Stora planer, stark balansräkning
Agnico Eagles expansion sker inte på bekostnad av försiktighet. Bolaget håller produktionsnivåerna stabila runt 3,4 miljoner uns de kommande tre åren, samtidigt som de investerar strategiskt i framtida tillväxt. Stora projekt förväntas slå igenom från 2030 och framåt – utan att behöva späda ut aktieägarvärdet.
– “Vi planerar inte att emittera nya aktier för den tillväxten,” betonar Al-Joundi. “Målet är tillväxt per aktie – inte bara totalvolym.”
Trots det blygsamma produktionslyftet kortsiktigt, sticker Agnico Eagles lönsamhet ut. Med en all-in-sustaining cost runt 1250 dollar per uns och ett guldpris som stigit med över 1000 dollar det senaste året, kan bolaget behålla nästan hela prisökningen som marginal.
– “När priset går upp tusen dollar och våra kostnader bara ökar med två, då får aktieägarna 998 dollar extra. Det är vårt jobb – att ge hävstång på guldpriset,” säger han.
Återköp och utdelning – aktieägarna i fokus
Agnico Eagle har redan återköpt aktier för cirka 120 miljoner dollar och planerar att öka takten. Totalt har 42 % av bolagets fria kassaflöde gått tillbaka till aktieägarna via återköp och utdelningar.
– “Vi genererar mer och mer kassaflöde vid dessa guldpriser, så vi kommer kunna göra ännu mer för våra ägare,” säger Al-Joundi.
Hänsyn till miljö och kultur i norr
Men Agnico Eagle är inte bara fokuserade på vinster. I Nunavut, där bolaget driver stora gruvor som Meadowbank, tar man hänsyn till den känsliga miljön och de lokala inuiternas livsstil.
– “Vi pausar driften när karibuerna närmar sig. Det är deras land, deras kultur, deras historia. Vi lyssnar på de lokala samhällena och följer deras regler,” förklarar VD:n.
Mot framtiden – med respekt, ansvar och ambition
Agnico Eagle Mines står med andra ord vid en gyllene korsväg – stabil nutid, expansiv framtid, och ett tydligt ansvar mot både aktieägare och lokalsamhällen.
Med en marknadsvärdering som närmar sig branschjättar som Newmont, har bolaget tagit sig upp bland världens mest värdefulla guldbolag – inte genom volymjakt, utan genom noggrann kapitalhantering och en strategisk syn på tillväxt.
Guldglansen har kanske mattats något de senaste dagarna på marknaden, men för Agnico Eagle lyser den starkare än någonsin.
Nyheter
Mjölkpriset har gått upp 80 procent på fem år – nu mår bönderna bra

Mjölkpriset i Sverige är på en historiskt hög nivå, det har gått upp omkring 80 procent på fem år. Nu känner mjölkbönderna att priset är på en nivå som fungerar för dem. Här blir Thomas Åkerlund på Brorsans Lantbruk intervjuad om utvecklingen och sin verksamhet.
Nyheter
Den viktiga råvaruvalutan USD faller kraftigt

En stor del av all råvaruhandel och -affärer prissätts i amerikanska dollar. Därför ser man exempelvis ofta att när dollarkursen går ner så går guldpriset upp, den ena förändringen tar ut den andra.
Valutor är något knepigt eftersom alla priser är relativa. För att få en bättre uppfattning om hur USD utvecklas så brukar man använda ett index som mäter USD mot ett flertal andra valutor. Ett av de vanligaste indexen är DXY.
Nedan är en graf över utvecklingen på DXY under handelstimmarna i april. Trumps agerande har fått dollarn att falla kraftigt, där framför allt tre händelser har lett till branta fall.

En svagare dollar gör att råvaror vid samma pris i dollar blir billigare för alla kunder utanför USA. För länder som importerar mycket råvaror är en svagare USD oftast positivt, som exempelvis Indien. För länder som exporterar mycket råvaror är en svagare USD oftast dåligt, som exempelvis Brasilien och Ryssland.
Det finns en stor allmän efterfrågan på guld just nu, men det får även understöd av en svagare USD. För oljeproducenter är utvecklingen desto tråkigare. Samtidigt som USD går ner så går också priset på olja i USD ner. De drabbas av en dubbel negativ effekt.
Trump har hela tiden pratat om att han vill få ner priset på USD då han anser att det är konstgjort högt, så ur det perspektivet är utvecklingen en stor framgång. Sedan var nog inte tanken att det skulle gå ner på detta sätt utan att det skulle ske genom att andra länder tvingades att skriva på avtal om att höja priset på sina valutor.
-
Nyheter4 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Analys4 veckor sedan
Brent Edges Lower After Resisting Equity Slump – Sanctions, Saudi Pricing in Focus
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer
-
Nyheter4 veckor sedan
Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo
-
Analys3 veckor sedan
Tariffs deepen economic concerns – significantly weighing on crude oil prices
-
Nyheter3 veckor sedan
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden
-
Analys4 veckor sedan
Crude inventories fall, but less than API signal
-
Analys3 veckor sedan
Lowest since Dec 2021. Kazakhstan likely reason for OPEC+ surprise hike in May