Följ oss

Nyheter

WTI, Brent, Oman Crude, vilken oljepris kommer Kina att välja?

Publicerat

den

Oljeproduktion i Kina

Oljeproduktion i KinaVi har vant oss vid namn som West Texas Intermediate, Brent Crude och Oman Crude Oil som alla fungerar som riktmärken för de olika typer av råoljor som produceras världen över. Det vi däremot inte har vant oss vid är ett kinesiskt riktmärke. I en tid när så pass stor del av råvaruhandeln påverkas av Kina så är det kanske dags för detta. Under de senaste 30 åren har Kinas BNP stigit med närmar 9 procent per år, vilket betyder en allt större medelklass som köper och kör bilar.

It would be silly to reduce a complex system to a single answer but what stands out at the moment and for the foreseeable future is the absolutely critical role of China.

… Since 1990 China has increased its energy use threefold and on the basis of a fairly cautious projection GDP growth rate of less than 6 per cent per annum that will double again by 2035.

I dag får Kina större delen av sin olja från Mellanöstern, närmare 85 procent av all den olja som passerar österut genom Hormuzsundet går till Kina.

Tar vi detta i beaktande är den kinesiska energianvändningen något som kommer att påverka oljepriset. Den stora frågan är emellertid vilket av alla oljepriser det är som kommer att påverkas mest. Kina behöver köpa olja till ett konkurrenskraftigt pris, men med sina nuvarande föråldrande metoder har landet valt att acceptera att betala ett pris som är kopplat till Brent, ett riktpris som har en premiumprissättning, för att sedan be om rabatter.

Kina är det land i Asien som har ett seriöst intresse av låta konkurrensen avgöra priset på olja som det får betala istället för att agera passivt och ta det pris som kommer från en beräkningsformel knuten till Brent. Dagens metod reflekterar de egenheter som Brent-priset har, inklusive produktionsfrågor och förvirrande affärsmetoder, kontra en prissättning som följer de fundamentala faktorerna för utbud och efterfrågan i Asien.

De är två skilda saker, men Kina, trots sin uttalade önskan om ett konkurrenskraftigt pris, är fortfarande i grunden knutet till anomalier, så det finns utrymme för förbättringar.

Kinas import och export av olja

Det finns alternativ för Kina

Produktionen. Jan Hein Jesse från Josco Energy Finance and Strategy, en av IEAs experter, nämnde nyligen i en rapport till CME Group att Nordsjöns produktion av Brent Crude har halverats under det senaste årtiondet, och nu ligger under en miljon fat per dygn. Prognoserna visar på en ytterligare halvering fram till och med 2020.

Baserat på dessa siffror och det geografiska läget är det svårt att förstå varför Kina skall knyta sitt oljepris till fundamentala faktorer kopplade till Brent Crude. Kina kommer under 2020 att gå om USA som världens största importör av råolja. Varför Kina då, ens indirekt, skall knyta sina inköpspriser till en benchmark med krympande produktion när den totala globala produktionen ökar, kan i slutändan innebära att den kinesiska ekonomin bromsas vilket har negativa effekter också för landets handelspartners.

Vid S & P Dow Jones Commodity Seminarium som hölls i september 2013 i London presenterade Jesse sina tankar kring Kina och om landet kommer att fortsätta att förlita sig på den nuvarande praxisen. Helt klart är att det finns alternativ då det finns andra riktmärken. Baserat på fundamenta kan Kina använda DMEs Oman Crude som riktmärke, då detta är en råolja med stor likviditet och en är en robust hedge för Asien.

Om Kina verkligen vill låta den globala konkurrensen faställa landets inköpspris för olja så finns förutom Oman Crude även West Texas Intermediate, som är ett etablerat riktmärke. Den amerikanska oljesektorn upplever inga av de produktionsproblem som vi ser hos Brentoljan. I själva verket visar både WTI och USA signifikanta ökningar av oljeproduktionen och kan göra mer av sin produktion tillgänglig för vattenburna marknader på grund av utbyggnaden av Seawaypipelinen och ökad järnvägstransport.

Ett kinesiskt referenskontrakt?

Kina planerar att införa ett eget referenskontrakt, som bygger helt och hållet på asiatiska fundamenta och som skall handlas på Shanghai Futures Exchange. Den kinesiska terminsbörsen anser att ett sådant referenskontrakt är av strategisk betydelse och kommer att bidra till att Shanghai Futures Exchange blir en nav i den internationella råvaruhandeln. Tanken är att leveranserna skall ske från tullager och bestå av råolja med en mediumsvavelkvalitet. Terminskontraktet skall vara tillgängligt även för utländska investerare och prissättas i både dollar och i renminbi.

Om Kina fullföljer sin planer är det en välkommen förbättring till de direkta och indirekta band som finns till Brent och kommer att utgöra ett komplement till terminskontraktet på Oman Crude.

Den kinesiska marknaden för råolja domineras i dag av två stora statliga oljebolag, Sinopec och CNPC, vars dominans när det gäller prissättningen för olja i Kina skulle kunna hotas av införandet av ett inhemskt terminskontrakt på råolja.

Det finns emellertid vissa aktörer som är skeptiska till om ett kinesiskt råoljekontrakt kommer att kunna få en så pass stor roll på den globala råvarumarknaden. Kina är i dag världens näst största importör av råolja, och för att ett sådant terminskontrakt skall nå framgång krävs det att det görs tillgängligt för internationella aktörer och att dessa tar till sig kontraktet och handlar med det.

Samarbete mellan Kina, USA och Saudiarabien

Kina, Saudiarabien och USA måste samarbeta om förvaltningen av oljemarknaden på sådant sätt att det främjar tillväxten i världsekonomin för alla inblandade parter för att marknaden skall kunna fungera väl. Det är ett krav om oljemarknaderna skall kunna fortsätta fungera globalt, och höga priser undvikas samtidigt som globala obalanser och oönskade devalveringar inte skall kunna styra priset på kort sikt. Det verkar därför osannolikt att Brenten med sin fallande produktion och icke-fungerande transparens skall kunna komma att ta en roll i detta samarbete.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Gruvstart under 2024 för Botnia Exploration

Publicerat

den

Guld på Botnia Explorations marker

Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör Analysguiden fortsatt positiv till aktien.

Nu är arbetet med att starta guldbrytning i Fäbodtjärn i full gång efter att alla tillstånd är på plats. Positivt är att ett avtal om anrikning av malmen tecknades under januari med Dragon Mining. Botnia tar nu steget från att vara ett prospekteringsbolag till gruvdrift och guldproduktion. Efter att Botnias start av malmbrytning i Fäbodtjärn förskjutits under flera år, främst på grund av långsam hantering från berörda myndigheter, har nu knutarna lösts.

Miljötillståndet för guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken vann laga kraft redan i slutet av 2021. Konstruktion och uppstart sinkades dock, bland annat av att Bergsstaten dröjde med återkoppling för markanvisning. Markanvisning, ett krav för att påbörja markarbeten, vann laga kraft i mars 2023. Botnia bedömer nu att rampdrivning kommer starta under våren 2024.

Under andra kvartalet 2023 ställde Botnia ut en säkerhet för efterbehandling och återställning motsvarande 4,4 Mkr som har godkänts och vunnit laga kraft av Mark- och miljödomstolen. Därmed har markberedningsarbeten kunnat påbörjas.
Botnia bedömer nu att malmleveranser kan komma att starta under hösten 2024. Fäbodtjärn klassas som en av Sveriges mest höghaltiga guldfyndigheter.

Ny genomförbarhetsstudie på gång

Botnia uppdaterar för närvarande den genomförbarhetsstudie (feasibility study) som gjordes under 2018 och som befintliga beräkningar kring intäkter, kostnader och kassaflöden baseras på. Sedan studien gjordes för fem år sedan har ett flertal parametrar väsentligt förändrats. Det guldpris den befintliga studien baseras på uppgick till 364 tkr/kg. Nuvarande guldpris är omkring 690 tkr/kg. Den uppdaterade studien väntas vara klar under våren.

Ett grundantagande vid 2018 års studie var att malmen skulle bearbetas i Bolidenägda Rönnskärsverken. Nu har i stället ett avtal tecknats om bearbetning i Svartlidenverket som ägs av Dragon Mining. Vidare har brytningsplanerna modifierats sedan 2018. Kostnadskalkylen för brytning och produktion har också förändrats, drivet av en högre inflation. Sammantaget är vår bedömning att den uppdaterade studien kommer att visa att det högre guldpriset mer än väl kommer att kompensera för prognosticerade kostnadsökningar.

Produktionsstart 2024 ger potential

Aktien har tappat initialt under 2024 men visar en uppgång om cirka 50% sedan ett år. Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör oss fortsatt positiva och vi ser en potential i aktien. Vi avvaktar dock den uppdaterade studien för att redovisa nya prognoser över kassaflödesutvecklingen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal

Publicerat

den

Kakaoträd

Kakaopriset fortsätter att rusa i höjden som att det inte finns någon begräsning alls. Nu kostar kakao i form av mars-terminen på ICE-börsen hela 6401 USD per ton. Om vi pratar nominella priser så har kakao aldrig varit dyrare i modern tid. Det var en pristopp år 1977 på 5379 USD, men sedan föll priset och kring millennieskiftet så var priset nere kring 1000 USD.

Mars 2024-terminen på kakao, USD per ton

Det finns dock en naturlig förklaring till det höga priset och det är det låga priset för 20-30 år sedan. Priserna var då så låga att odlarna inte såg någon anledning till att satsa sin framtid på att plantera kakao. En stor del av de kakaoproducerande träden idag är därför gamla, vilket innebär att de både producerar mindre och är mer känsliga för ofördelaktigt väder.

På toppen av detta kan sedan läggas andra faktorer, som att befolkningen i världen har växt och dessutom blivit mycket rikare, samt även satsningar från bland annat EU att kakao-odlingar inte ska anläggas genom att hugga ner skog.

Men situationen lyfter fram det man ofta upprepar, vad som får ner höga priser är höga priser. Nu har priset kommit upp och det kommer göra att odlare åter blir intresserade av att investera i odlingar och med tiden kommer det göra att utbudet ökar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Publicerat

den

Solceller i Sahara

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Det visar forskning vid Lunds universitet.

Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme. Det som förvånade forskarna i det här fallet var att byggandet av omfattande solenergiparker kan ha långtgående och varierande effekter på både klimat och produktionen av solenergi globalt. 

– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger Zhengyao Lu, forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom artikeln ”Large-scale photovoltaic solar farms in the Sahara affect solar power generation potential globally” publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA. Forskarna fann att dessa effekter beror på förändringar i ytans albedo, ett mått på ljus som reflekteras av ytan viket hör ihop med de mörka solpanelerna, samt påverkan på atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.

Å andra sidan kan vissa områden gynnas av dessa förändringar, med ökad solenergiproduktion som resultat. Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Detta då exempelvis molntäckets minskning påverkar förutsättningarna för solenergiproduktion positivt, medan en ökning av detsamma påverkar det negativt. Färre moln ger mer sol, helt enkelt.

–  Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.

Påverkan på solenergiproduktionen uppgår enligt studien till plus eller minus fem procent i ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker.  

– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.

Fortsätt läsa

Populära