Följ oss

Nyheter

WTI, Brent, Oman Crude, vilken oljepris kommer Kina att välja?

Publicerat

den

Oljeproduktion i Kina

Oljeproduktion i KinaVi har vant oss vid namn som West Texas Intermediate, Brent Crude och Oman Crude Oil som alla fungerar som riktmärken för de olika typer av råoljor som produceras världen över. Det vi däremot inte har vant oss vid är ett kinesiskt riktmärke. I en tid när så pass stor del av råvaruhandeln påverkas av Kina så är det kanske dags för detta. Under de senaste 30 åren har Kinas BNP stigit med närmar 9 procent per år, vilket betyder en allt större medelklass som köper och kör bilar.

It would be silly to reduce a complex system to a single answer but what stands out at the moment and for the foreseeable future is the absolutely critical role of China.

… Since 1990 China has increased its energy use threefold and on the basis of a fairly cautious projection GDP growth rate of less than 6 per cent per annum that will double again by 2035.

I dag får Kina större delen av sin olja från Mellanöstern, närmare 85 procent av all den olja som passerar österut genom Hormuzsundet går till Kina.

Tar vi detta i beaktande är den kinesiska energianvändningen något som kommer att påverka oljepriset. Den stora frågan är emellertid vilket av alla oljepriser det är som kommer att påverkas mest. Kina behöver köpa olja till ett konkurrenskraftigt pris, men med sina nuvarande föråldrande metoder har landet valt att acceptera att betala ett pris som är kopplat till Brent, ett riktpris som har en premiumprissättning, för att sedan be om rabatter.

Kina är det land i Asien som har ett seriöst intresse av låta konkurrensen avgöra priset på olja som det får betala istället för att agera passivt och ta det pris som kommer från en beräkningsformel knuten till Brent. Dagens metod reflekterar de egenheter som Brent-priset har, inklusive produktionsfrågor och förvirrande affärsmetoder, kontra en prissättning som följer de fundamentala faktorerna för utbud och efterfrågan i Asien.

De är två skilda saker, men Kina, trots sin uttalade önskan om ett konkurrenskraftigt pris, är fortfarande i grunden knutet till anomalier, så det finns utrymme för förbättringar.

Kinas import och export av olja

Det finns alternativ för Kina

Produktionen. Jan Hein Jesse från Josco Energy Finance and Strategy, en av IEAs experter, nämnde nyligen i en rapport till CME Group att Nordsjöns produktion av Brent Crude har halverats under det senaste årtiondet, och nu ligger under en miljon fat per dygn. Prognoserna visar på en ytterligare halvering fram till och med 2020.

Baserat på dessa siffror och det geografiska läget är det svårt att förstå varför Kina skall knyta sitt oljepris till fundamentala faktorer kopplade till Brent Crude. Kina kommer under 2020 att gå om USA som världens största importör av råolja. Varför Kina då, ens indirekt, skall knyta sina inköpspriser till en benchmark med krympande produktion när den totala globala produktionen ökar, kan i slutändan innebära att den kinesiska ekonomin bromsas vilket har negativa effekter också för landets handelspartners.

Vid S & P Dow Jones Commodity Seminarium som hölls i september 2013 i London presenterade Jesse sina tankar kring Kina och om landet kommer att fortsätta att förlita sig på den nuvarande praxisen. Helt klart är att det finns alternativ då det finns andra riktmärken. Baserat på fundamenta kan Kina använda DMEs Oman Crude som riktmärke, då detta är en råolja med stor likviditet och en är en robust hedge för Asien.

Om Kina verkligen vill låta den globala konkurrensen faställa landets inköpspris för olja så finns förutom Oman Crude även West Texas Intermediate, som är ett etablerat riktmärke. Den amerikanska oljesektorn upplever inga av de produktionsproblem som vi ser hos Brentoljan. I själva verket visar både WTI och USA signifikanta ökningar av oljeproduktionen och kan göra mer av sin produktion tillgänglig för vattenburna marknader på grund av utbyggnaden av Seawaypipelinen och ökad järnvägstransport.

Ett kinesiskt referenskontrakt?

Kina planerar att införa ett eget referenskontrakt, som bygger helt och hållet på asiatiska fundamenta och som skall handlas på Shanghai Futures Exchange. Den kinesiska terminsbörsen anser att ett sådant referenskontrakt är av strategisk betydelse och kommer att bidra till att Shanghai Futures Exchange blir en nav i den internationella råvaruhandeln. Tanken är att leveranserna skall ske från tullager och bestå av råolja med en mediumsvavelkvalitet. Terminskontraktet skall vara tillgängligt även för utländska investerare och prissättas i både dollar och i renminbi.

Om Kina fullföljer sin planer är det en välkommen förbättring till de direkta och indirekta band som finns till Brent och kommer att utgöra ett komplement till terminskontraktet på Oman Crude.

Den kinesiska marknaden för råolja domineras i dag av två stora statliga oljebolag, Sinopec och CNPC, vars dominans när det gäller prissättningen för olja i Kina skulle kunna hotas av införandet av ett inhemskt terminskontrakt på råolja.

Det finns emellertid vissa aktörer som är skeptiska till om ett kinesiskt råoljekontrakt kommer att kunna få en så pass stor roll på den globala råvarumarknaden. Kina är i dag världens näst största importör av råolja, och för att ett sådant terminskontrakt skall nå framgång krävs det att det görs tillgängligt för internationella aktörer och att dessa tar till sig kontraktet och handlar med det.

Samarbete mellan Kina, USA och Saudiarabien

Kina, Saudiarabien och USA måste samarbeta om förvaltningen av oljemarknaden på sådant sätt att det främjar tillväxten i världsekonomin för alla inblandade parter för att marknaden skall kunna fungera väl. Det är ett krav om oljemarknaderna skall kunna fortsätta fungera globalt, och höga priser undvikas samtidigt som globala obalanser och oönskade devalveringar inte skall kunna styra priset på kort sikt. Det verkar därför osannolikt att Brenten med sin fallande produktion och icke-fungerande transparens skall kunna komma att ta en roll i detta samarbete.

Förstsätt läsa
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Kinas övergång från majs till vete kan hämma importen

Publicerat

den

Vete

Kina, världens näst största ekonomi, använder sitt veteöverskott. Kina går från att använda majs till att välja vete för sin djurfodermarknad, vilket kan hämma landets majsimport.

Sojamjöl kan också se minskad konsumtion i detta skifte. Följaktligen är det inte goda nyheter för nationer som Brasilien och USA – två av de största producenterna av majs och sojabönor.

Brasilien har producerat en rekordskörd sojabönor i år men leveranserna till Kina ligger för närvarande under fjolårets takt. Samtidigt har Kina avbrutit mer än 800 000 ton amerikanska majsbeställningar under de senaste veckorna eftersom köpare väntar på billigare alternativ senare under året.

Detta är inte välkomna nyheter för majs- och sojabönsproducenter, särskilt med förväntningen att Kinas återöppning skulle öppna upp för konsumtion av dessa jordbruksprodukter. Detta kan översättas till ökat utbud mitt i minskad efterfrågan, och därmed sänka priserna på majs och sojabönor – inte direkt positiva nyheter för hausseartade handlare.

Kina är världens främsta producent av vete, och det importerade också en rekordstor stor mängd vete från andra nationer, vilket ökade utbudet av råvaran. En övergång från majs och sojabönor till vete kommer att hjälpa till att lindra detta överutbud.

Förstsätt läsa

Nyheter

Vattenfall startar nytt projekt för fossilfri vätgasproduktion vid Ringhals

Publicerat

den

Vattenfall har beslutat att starta ett projekt för att producera fossilfri vätgas i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. Det ökar flexibiliteten i hur elnät och elproduktionen kan utnyttjas när Vattenfall planerar för ny elproduktion både från kärnkraft och havsbaserad vindkraft i närområdet.

Vattenfall har tilldelats en anslutningspunkt för den havsbaserade vindkraftsparken Kattegatt Syd och en preliminär bedömning, en så kallad indikation, om anslutningsmöjlighet för ny kärnkraftsproduktion på Väröhalvön. Vattenfall tar genom det nya projektet fram en helhetslösning för kärnkraft och vindkraft tillsammans.

Det nya beskedet från Svenska kraftnät ger förutsättningar för Vattenfall att maximera utvecklingen av både kärnkraft och vindkraft genom den flexibilitet som vätgasen kan erbjuda. Vätgas efterfrågas i stora volymer av kunder på västkusten, till exempel Preem och St1 som Vattenfall sedan tidigare samarbetar med för att undersöka möjligheten att starta produktion av fossilfria elektrobränslen för användning inom flyg- och vägtransporter.

– Detta är mycket positivt för Vattenfall och inte minst våra kunder och partners. Vi ser enorma möjligheter att minska utsläppen på svenska västkusten genom direkt och indirekt elektrifiering med fossilfri vätgas, särskilt för raffinaderi- och petrokemiindustrin. Det finns goda förutsättningar för att bygga elektrolysörer vid Ringhals och skapa en mycket flexibel produktionsanläggning för både fossilfri el och vätgas, säger Andreas Regnell, strategichef vid Vattenfall.

Andreas Regnell, Head of Strategy på Vattenfall

– Det är bra att Svenska kraftnät har gjort en samlad bedömning av Vattenfalls ansökningar om kapacitet för anslutning av både ny kärnkraft och vindkraft. Vi kan nu fortsätta förstudien om små modulära reaktorer vid Ringhals som både skulle kunna producera fossilfri el och vätgas, säger Desirée Comstedt, ansvarig för affärsutveckling för kärnkraft inom Vattenfall.

– Svenska kraftnäts besked är mycket välkommet. Nu tar vi nästa steg i planeringen av den havsbaserade vindkraftsparken Kattegatt Syd och hur vi på bästa sätt använder det stora tillskott av fossilfri elproduktion som både ny vindkraft och kärnkraft kan ge, säger Johan Weimenhög, projektchef för den havsbaserade vindkraftsparken Kattegatt Syd.

Projektet om nya elektrolysörer för produktion av fossilfri vätgas är ett samarbete mellan affärsområdena Generation och Wind inom Vattenfall.

Förstsätt läsa

Nyheter

Thailand spås få den lägsta sockerrörsskörden på 14 år

Publicerat

den

Sockerrör

Trots rekordhöga sockerrörspriser för thailändska bönder under säsongen 2022/2023 och högre priser för 2023/2024, spås utbudet av sockerrör för nästa säsong att sjunka till 74 miljoner ton.

Minskningen av sockerrörsvolymer beror både på en minskning av planterad yta, på grund av att konkurrerande grödor betalar bönderna mer, och även på en hög risk kring en lägre jordbruksavkastning på grund av det prognostiserade torra vädret till följd av El Niños vädermönster.

I år har priserna på kassavarot i Thailand stigit med nio procent, vilket har drivits av en starkare efterfrågan och starkare priser på kassavachips och stärkelse. Efterfrågan kommer främst från Kina, där kassavarot används till etanol och djurfoder.

Det förväntas att kassavapriserna kommer att förbli starka under hela 2023, så med ett nuvarande rotpris på 3 360 THB/kubikmeter ger kassava en bättre avkastning än sockerrör. Detta leder till att mindre sockerrör planterades under det fjärde kvartalet 2022 för skörd under säsongen 2023/2024.

Den potentiella övergången till kassavaodling kommer att resultera i minst fem procent minskning av området för sockerrörsskörd. Den andra nyckelfrågan som den kommande krossningen står inför är jordbruksavkastningen.

Lägre nederbörd än normalt att förvänta

I år är ett El Niño-år, vilket för Thailand historiskt sett kommer att innebära en lägre nederbörd än normalt. Mindre än 20 procent av Thailands sockerrörsareal har tillgång till ordentlig bevattning, detta betyder att under år då det är lägre nederbörd har sockerrörsskördarna lidit hårt.

När det gäller sockerexport, baserat på en skörd på 74 miljoner ton, förväntas Thailand att exportera åtta miljoner ton socker. Med premien för vitsocker på nuvarande nivåer finns det ett bra incitament för bruken att producera vitt socker, till förmån för råvaror, men tillgången på vatten kan vara en begränsande faktor.

Förstsätt läsa

Populära