Nyheter

WTI, Brent, Oman Crude, vilken oljepris kommer Kina att välja?

Publicerat

12 år sedan

den

5 november, 2013

Vi har vant oss vid namn som West Texas Intermediate, Brent Crude och Oman Crude Oil som alla fungerar som riktmärken för de olika typer av råoljor som produceras världen över. Det vi däremot inte har vant oss vid är ett kinesiskt riktmärke. I en tid när så pass stor del av råvaruhandeln påverkas av Kina så är det kanske dags för detta. Under de senaste 30 åren har Kinas BNP stigit med närmar 9 procent per år, vilket betyder en allt större medelklass som köper och kör bilar.

It would be silly to reduce a complex system to a single answer but what stands out at the moment and for the foreseeable future is the absolutely critical role of China.

… Since 1990 China has increased its energy use threefold and on the basis of a fairly cautious projection GDP growth rate of less than 6 per cent per annum that will double again by 2035.

I dag får Kina större delen av sin olja från Mellanöstern, närmare 85 procent av all den olja som passerar österut genom Hormuzsundet går till Kina.

Tar vi detta i beaktande är den kinesiska energianvändningen något som kommer att påverka oljepriset. Den stora frågan är emellertid vilket av alla oljepriser det är som kommer att påverkas mest. Kina behöver köpa olja till ett konkurrenskraftigt pris, men med sina nuvarande föråldrande metoder har landet valt att acceptera att betala ett pris som är kopplat till Brent, ett riktpris som har en premiumprissättning, för att sedan be om rabatter.

Kina är det land i Asien som har ett seriöst intresse av låta konkurrensen avgöra priset på olja som det får betala istället för att agera passivt och ta det pris som kommer från en beräkningsformel knuten till Brent. Dagens metod reflekterar de egenheter som Brent-priset har, inklusive produktionsfrågor och förvirrande affärsmetoder, kontra en prissättning som följer de fundamentala faktorerna för utbud och efterfrågan i Asien.

De är två skilda saker, men Kina, trots sin uttalade önskan om ett konkurrenskraftigt pris, är fortfarande i grunden knutet till anomalier, så det finns utrymme för förbättringar.

Det finns alternativ för Kina

Produktionen. Jan Hein Jesse från Josco Energy Finance and Strategy, en av IEAs experter, nämnde nyligen i en rapport till CME Group att Nordsjöns produktion av Brent Crude har halverats under det senaste årtiondet, och nu ligger under en miljon fat per dygn. Prognoserna visar på en ytterligare halvering fram till och med 2020.

Baserat på dessa siffror och det geografiska läget är det svårt att förstå varför Kina skall knyta sitt oljepris till fundamentala faktorer kopplade till Brent Crude. Kina kommer under 2020 att gå om USA som världens största importör av råolja. Varför Kina då, ens indirekt, skall knyta sina inköpspriser till en benchmark med krympande produktion när den totala globala produktionen ökar, kan i slutändan innebära att den kinesiska ekonomin bromsas vilket har negativa effekter också för landets handelspartners.

Vid S & P Dow Jones Commodity Seminarium som hölls i september 2013 i London presenterade Jesse sina tankar kring Kina och om landet kommer att fortsätta att förlita sig på den nuvarande praxisen. Helt klart är att det finns alternativ då det finns andra riktmärken. Baserat på fundamenta kan Kina använda DMEs Oman Crude som riktmärke, då detta är en råolja med stor likviditet och en är en robust hedge för Asien.

Om Kina verkligen vill låta den globala konkurrensen faställa landets inköpspris för olja så finns förutom Oman Crude även West Texas Intermediate, som är ett etablerat riktmärke. Den amerikanska oljesektorn upplever inga av de produktionsproblem som vi ser hos Brentoljan. I själva verket visar både WTI och USA signifikanta ökningar av oljeproduktionen och kan göra mer av sin produktion tillgänglig för vattenburna marknader på grund av utbyggnaden av Seawaypipelinen och ökad järnvägstransport.

Ett kinesiskt referenskontrakt?

Kina planerar att införa ett eget referenskontrakt, som bygger helt och hållet på asiatiska fundamenta och som skall handlas på Shanghai Futures Exchange. Den kinesiska terminsbörsen anser att ett sådant referenskontrakt är av strategisk betydelse och kommer att bidra till att Shanghai Futures Exchange blir en nav i den internationella råvaruhandeln. Tanken är att leveranserna skall ske från tullager och bestå av råolja med en mediumsvavelkvalitet. Terminskontraktet skall vara tillgängligt även för utländska investerare och prissättas i både dollar och i renminbi.

Om Kina fullföljer sin planer är det en välkommen förbättring till de direkta och indirekta band som finns till Brent och kommer att utgöra ett komplement till terminskontraktet på Oman Crude.

Den kinesiska marknaden för råolja domineras i dag av två stora statliga oljebolag, Sinopec och CNPC, vars dominans när det gäller prissättningen för olja i Kina skulle kunna hotas av införandet av ett inhemskt terminskontrakt på råolja.

Annons

Det finns emellertid vissa aktörer som är skeptiska till om ett kinesiskt råoljekontrakt kommer att kunna få en så pass stor roll på den globala råvarumarknaden. Kina är i dag världens näst största importör av råolja, och för att ett sådant terminskontrakt skall nå framgång krävs det att det görs tillgängligt för internationella aktörer och att dessa tar till sig kontraktet och handlar med det.

Samarbete mellan Kina, USA och Saudiarabien

Kina, Saudiarabien och USA måste samarbeta om förvaltningen av oljemarknaden på sådant sätt att det främjar tillväxten i världsekonomin för alla inblandade parter för att marknaden skall kunna fungera väl. Det är ett krav om oljemarknaderna skall kunna fortsätta fungera globalt, och höga priser undvikas samtidigt som globala obalanser och oönskade devalveringar inte skall kunna styra priset på kort sikt. Det verkar därför osannolikt att Brenten med sin fallande produktion och icke-fungerande transparens skall kunna komma att ta en roll i detta samarbete.

Relaterade ämnen:kina olja

Nästa

Palladium price to benefit from continuing supply deficits

Missa inte

David Hargreaves on Exchange Traded Metals, week 44 2013

Fortsätt läsa

Nyheter

Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

Publicerat

1 dag sedan

den

21 augusti, 2025

Redaktionen

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.

Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.

Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Publicerat

2 dagar sedan

den

21 augusti, 2025

Redaktionen

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.

”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.

Bygger vidare på East Frigg

Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.

Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.

Tekniska rekord

Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.

Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.

Partnerskap i projektet

Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.

Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Publicerat

3 dagar sedan

den

20 augusti, 2025

Redaktionen

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.

Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Torr sommar gynnar vattenkraften

Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.

Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2. Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Låg vindkraftsproduktion gav andrum

Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.

– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare höst än väntat

När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa