Följ oss

Analys

SHB Råvarubrevet 28 oktober 2011

Publicerat

den

Handelsbanken - RåvarubrevetVårt råvaruindex har utvecklats positivt under veckan och gått från -2.90 till + 2.37 procent på året med stöd från torsdagens toppmöte vilket resulterade i ett glädjeskutt på världens börser. Marknaden försvagades visserligen något mot slutet av veckan efter ett svagt utfall för en italiensk obligationsemission och efterföljande uppgifter om att nästa veckas G20-möte inte kommer att diskutera bidrag till stödfonden EFSF. Men i och med detta paket som ändå bör sägas var oväntat omfattande, även om många/de flesta detaljer saknas, bör marknaden kunna hålla hoppet vid liv ett tag till.

Det som stått ut de senaste dagarna är främst en stark utveckling på koppar och ett kraftigt fall på järnmalm. I övrigt noteras en ökad konkurrens på vetemarknaden efter att Egypten nu även godkänner Vete från Ukraina men att man trots detta ändå valde att fortsätta importera ryskt vete. Ryska jordbruksministeriet uppger även att den ryska spannmålsskörden hittills är klart över marknadens förväntan.

Handelsbankens Råvaruindex

Handelsbankens Råvaruindex 28 oktober 2011

Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av global produktion och till hälften från likviditeten i terminskontrakten.

Metaller

På metallerna har priserna ökat kraftigt den senaste veckan efter att EU-toppmötet stärkt marknadens förtroende för en lösning av Europas skuldkris. Störst uppgång på koppar som stigit med 13 procent, den största veckouppgången sedan 1986. LME lagernivåer på koppar har minskat sedan förra fredagen med 15 425 ton till 432 375 ton, vilket hjälper till att stärka priset. Sedan mitten av september pågår även en strejk vid världens näst största koppargruva Grasberg i Indonesien, där arbetarna kräver bättre löner och villkor. Strejken väntas pågå en månad där varje dag av stoppad produktion innebär ett bortfall på 1 500 ton koppar och 140 kilo guld. Då kopparpriset är konjunkturkänsligt ser vi ett fortsatt volatilt pris så länge situationen i Europa inte stabiliseras. På lite längre sikt tror vi på en uppgång. Bilden nedan visar lagernivåer och priset på koppar ett år tillbaka.

MCU3 - aktier - Graf över priser på metaller

Ser vi till övriga metaller har det mest varit fokus på järnmalm och stål i veckan. Vi skrev i augusti om en potentiell överkapacitet på Kinesiskt stål och risk på nedsidan för järnmalm eftersom en del material avsedd för inhemskt bruk börjat visa sig på exportmarknaden. Vidare så har kinesiska verk alltför ofta fokus på volym och satta mål snarare än marknadsbalans vilket snabbt kan pressa marknaden på såväl slutprodukt som insatsråvaror. Svårigheten för stålbolag att få lån under nuvarande kreditåtstramning har dessutom tvingat många att minska på lager för att frigöra rörelsekapital vilket nu accelererat nedgången. Priset på järnmalm exempelvis har fallit med 30 procent den senaste månaden och vi lär få se ytterligare press på färdiga stålprodukter.

Detta brukar ibland även påverka basmetallerna eftersom köpare tenderar att bli mer avvaktande överlag. Det som dock ger stöd åt basmetallerna är kostnadssidan som förblir hög. Det kraftiga fallet på Nickel exempelvis innebär att en hel del kapacitet på Nickel Pig Iron ifrågasätts och sannolikt faller bort. Norilsk annonserade för övrigt tre nya projekt och ska öka kapaciteten med 68 procent på sikt. Efterfrågan på basmetaller är hittills på normala nivåer för säsongen. Vi förväntar oss sidledes rörelser både på Koppar, Aluminium, Nickel och Zink ett tag framöver.

Ädelmetaller

Guld har haft en strålande vecka med sin största veckouppgång sedan augusti. Guldet handlas i skrivande stund runt $1740/ounce. Efter de senaste dagarnas lyckade förhandlingar inom EU/EMU, så tror vi inte guldet kommer fortsätta uppåt på kort sikt. Om vi ser på längre sikt, så finns det en god underliggande efterfrågan på guld. Enligt World Gold Council så kommer centralbankerna vara nettoköpare av guld de kommande åren. Samtidigt verkar inte Indiens och Kinas guldhunger dämpas. Silver har haft sin största veckouppgång sedan september 2008 (upp 13% på en vecka) och handlas just nu på $ 35.25 /ounce. Silvret summerar en uppgång på 12.7% sedan årets början. Bifogat nedan är en graf som visar skillnaden mellan guld och silver vilken om man ser till det senaste året också kan tyda på ett något högt guldpris.

Skillnaden mellan guld och silverpriset - Diagram

Energi

Oljepriset (Brent) handlades oförändrat över veckan och på 109.9 dollar per fat i skrivandets stund. Den amerikanska WTI olja steg tidigare i veckan till den högsta nivån på 12 veckor till följd av spekulationer om förbättrad amerikanska efterfrågan på olja och att europeiska ledare kommer att nå en godtagbar lösning i förhållande till skuldkrisen. Prisskillnaden mellan WTI och Brent är nu endast 17.16 dollar, vilket är den lägsta spreaden sedan 6 juli. Amerikanska råoljelager ökade med 4,7 miljoner fat (väntat 1,3 m fat) efter att importen ökat från förra veckans låga nivå. Bensin lagren sjönk med 1,4 miljoner fat (väntat-1.6m fat) och destillat 4,3 fat (förväntat -1,9 m fat).

Diagram över dagligt brentpris (olja) - December 2011

Produktionen har återupptagits vid ett stort Libyskt oljefält som ägs tillsammans med det spanska oljebolaget Repsol. Sahara fältet ligger söder om Libyen och produktionen väntas snart öka från 60.000 till 100.000 fat per dag. Det förväntas dock dröja innan fältet når full kapacitet om 340.000 fat. Nuri Berruien, ordförande för Libyens National Oil Company (NOC), meddelade i veckan att den totala produktionen i Libyen nu har nått nästan 500 000 fat per dag.

Elmarknaden handlas oförändrat mot slutet av veckan där inledningsvis blöta prognoser och fallande kurser förbyttes mot ett torrare scenario och stigande kurser på såväl el som bränslen. Den svenska kärnkraften går nu på 64 procent och med gällande väderprognoser förväntas energibalansen hamna på +4.6 TWh mot slutet av vecka 44.

Diagram över dagligt elpris - Juli till oktober 2011

Under en paneldebatt i Malmö igår diskuterade vi tillsammans med några energibolag hur elmarknaden fungerar och hur Sveriges energimix bör se ut framöver. Förståelsen för marknaden och dess prisdrivande faktorer har visserligen ökat i takt med att elräkningarna skjutit i höjden, men kärnkraftsbortfall under kalla och torra perioder har skapat irritation och bidragit till branschens skamfilade rykte.

Våra kärnkraftsverk byggdes mellan 1972 och 1985 och vi ser nu effekterna av en gammal folkomröstning samt den energipolitiska uppgörelse som bla ledde till att Barsebäck reaktorerna togs ur drift 1999 och 2005. Det har inte bara skapat en regional obalans mellan produktion och konsumtion vilken med 4 nya prisområden från och med nästa vecka innebär en merkostnad om ca 2,000 kr för ett normalt hushåll i södra Sverige. Det har också skapat en osäkerhet kring huruvida våra kärnreaktorer ska uppgraderas och ev. ersättas. På längre sikt är det oroväckande eftersom man kan fråga om en del av all de investeringar vi ser i förnyelsebar produktion är kostnadseffektiva.

Att satsa ca 300 miljarder i subventioner på vindkraft som exempelvis motsvarar 6 moderna kärnreaktorer eller energieffektivisering av 1 miljon bostäder kan ifrågasättas. Inte minst med tanke på att många av dessa verk visar brist på effektivitet när de som bäst behövs. Kalla och vindstilla dagar tenderar ofta att sammanfalla och vid två kalla dagar under de två senaste 2 åren visade det sig exempelvis att den installerade vindkraftens effektivitet vid dessa två tillfällen endast var mellan 6-10 procent av installerad effekt!!. Sverige kommer självklart att behöva vindkraft i vår mix av elproduktion framöver men frågan är om inte målen är lite för optimistiska. Både Holland och Spanien har drastiskt reducerat sina subventioner och Danmark och England ser ut att göra detsamma. Holland har dessutom övergivit sitt mål om 20 procent förnyelsebar produktion vid år 2020. Ett annat problem är utsläppshandeln och hur marknaden ska utformas för att överleva. Idag kan man anta ca 0.7 öre/kWh för varje euro utsläppskostnad vilket innebär ca 7 öre eller 15 procent av nuvarande marknadspris på el. Om vi i grunden använder för mycket ”smutsig” energi innebär det att vi slipper betala för den och då är energin för billig så själva tanken med handeln är god men den hämmar vår konkurrenskraft och utan ett globalt direktiv där de stora utsläppsländerna tar ett större ansvar bör vi tänka om även här.

Något som det heller inte talas så mycket om är skatter på el som de senaste 15 åren ökat nästan dubbelt så mycket som själva elpriset (idag ca 50 procent av elpriset). Innan skatter har vi bland de lägsta elpriserna i Europa men efter skatt ligger vi bland de högre. Man kan idag låsa in en 3-åring på elbörsen till 44.15 euro vilket motsvarar ca 40.5 öre/kWh (utan prisområdespåslag/avdrag) vilket är lockande om man ser till utvecklingen och de faktorer som styr priset. Risken bör med andra ord finnas på uppsidan!.

Kaffe

Förra veckan kunde vi se kaffepriset stiga 8 procent bla till följd av all den nederbörd i Centralamerika och Colombia som kan komma att ge sämre kvantitet och kvalitet av utblomningen. I början av veckan föll priset tillbaka i takt med övriga något när den Europeiska skuldkrisen eskalerade men det spekuleras också om hur kraftig storm orkanen Rina kan komma att orsaka om den passerar Centralamerikas kust.

Annars väntas mer nederbörd i Syd – och Centralamerika som tros minska produktionen och försena leveransen, detta har varit orsaken till att priset studsat upp något de senaste dagarna och ger stöd åt nuvarande prisbild. Vidare fortsätter lagernivån att falla ytterligare, hittills en nedgång på 22 procent i år.

Pris på kaffe - Termin december 2011 - Graf

Kakao

Priserna har fallit 30 procent i år, från rekordhöga nivåer sedan 30 år tillbaka, som följd av en ökning av produktionen i Elfenbenskusten och Ghana. Spekulationer kring överskott av kakao på marknaden fortsätter att hålla priserna nere. Europeiska konsumtionen steg 14 procent under det tredje kvartalet till den högsta nivån sen 1999, enligt European Cocoa Association. Det kommer rapporter om att vädret har stabiliserats i västra Afrika. Försenade leveranser av kakaobönor till Elfenbenskustens hamnar har fått priset att stiga under senaste veckan.

Pris på cocoa future - December-2011 - Diagram

Bomull

Oro över skicket på grödorna i USA och Indien har den senaste veckan fått bomullspriset att stiga med 5 procent. I måndags redovisade USDA:s rapport om crop progress andelen bomull som beräknades vara i skicket ”very poor” till 25 procent – en försämring från förra veckans 22 procent. Endast 5 procent var av skicket ”excellent”. 44 procent av skörden uppgavs vara avklarad, lägre än 49 procent vid samma tidpunkt förra året, men högre än genomsnittet de senaste fem åren på 36 procent.

USDA Cotton crop report 2011

Confederation of India Textile Industry sänkte prognosen för Indiens produktion till det lägsta på fem år som följd av ogynnsamt väder i de norra och centrala regionerna av Indien.

Översvämningarna i området kring Pakistan har orsakat skador på skörden vilket lett till att prognosen för bomullsproduktionen justerats ned med 19 procent.

Det spekuleras i att fler länder med Kina i spetsen har börjat köpa bomull för att fylla på statsreserverna. Kinas import av bomull har stigit med 26 procent sedan ett år tillbaka. I övrigt ser vi en fortsatt svag efterfrågan och en svag export globalt. Temperaturerna verkar gå mot under det normala i slutet av veckan

Prisutveckling på termin

Vete

Vetepriset på Matif har gått ned något sedan förra torsdagens stängningskurs, medan vetet i Chicago gått upp något. Vetet i Chicago steg kraftigt igår, delvis som följd av en försvagning av dollarn.

Det är fortsatt torrt för det amerikanska höstvetet, viss nederbörd har kommit i veckan men mer behövs. Detsamma gäller för Argentina och Ukraina. Endast 53 procent av det höstsådda vetet i Ukraina uppges ha nått uppkomststadiet, vilket kan leda till att stora arealer får sås om till våren. Förra året hade 87 procent av vetet nått uppkomst redan i slutet av september.

Australiens veteskörd uppskattas till mellan 24 och 26 miljoner ton, vilket gör att de i kombination med höga lagernivåer kommer bli en tuff konkurrent på världsmarknaden – det kommer dock rapporter om låga proteinhalter på redan skördat vete.

Intressant under veckan var att Egypten nu även godkänner vete med Ukrainskt ursprung, dock vann de ingen affär då Egypten istället återigen köpte ryskt och kazakstanskt vete. Det billigaste franska vetet var omkring $ 23 dyrare per ton och det billigaste vetet var från Argentina – som dock förlorade på dyrare frakt.

Det ryska jordbruksministeriet uppgav i veckan att den ryska spannmålsskörden hittills uppgår till 95 miljoner ton, det på en areal motsvarande 96 procent av beräknad total areal. Är det korrekta uppgifter innebär det att skörden blir klart större än tidigare beräkningar om cirka 93 miljoner ton totalt.

Med allt hårdare konkurrens på exportmarknaden är det allt svårare att se stigande vetepriser framöver, både europeiskt och amerikanskt vete har fortsatt svårt att vinna affärer.

Pris på vete - CBOT och Matif - Terminskurva

Vete – USDA Crop Progress (Höstvete 24 oktober)

Enligt måndagens rapport från USDA var den amerikanska höstvetesådden avklarad till 82 procent, upp från förra veckans 73 procent. Vid samma tid förra året var motsvarande siffra 87 procent och genomsnittet för de senaste fem åren är 84 procent.

56 procent av grödan uppgavs ha nått uppkomststadiet, upp från förra veckans 44 procent. Att jämföra med 63 procent vid samma tid förra året och 63 procent för genomsnittet för de senaste fem åren.

Andelen av grödan som bedöms vara i skicket ”good/very good” var 47 procent, samma som förra året vid denna tid på året. Andelen av höstvetet som angavs vara i skicket ”poor/very poor” var beräknad till 16 procent, två procentenheter mer än vid samma tid förra året.

USDA jordbruksrapport (crop report) för vintervete i USA år 2011

Majs

Terminspriserna på majs i Chicago är i stort sett oförändrade sedan förra veckan.

Sådden av majs i Argentina uppgavs i veckan vara till 45 procent avklarad, klart mindre än 59 procent vid samma tidpunkt förra året – det bedöms dock inte vara någon större fara i dagsläget.

Enligt officiella uppgifter från Kina uppskattas landets import av majs säsongen 2011/12 till rekordhöga 5 miljoner ton, det för att klara av den kraftigt växande grisproduktionen. Det är dock klart lägre än flera analytikers uppskattning men ändå ett första erkännande att de behöver importera betydande mängder. Med 5 miljoner ton skulle Kina bli världens femte största importör av majs – efter Japan, Mexico, Sydkorea och Egypten.

Torrt väder i USA snabbar på skörden men avkastningsnivåerna som rapporteras pekar precis som för sojan på lägre nivåer än de 148,1 bushels per acre som anges i oktoberrapporten från USDA. En skörd under 145 bushels per acre börjar bli mer och mer trolig.

Det finns relativt gott om majs i världen, inte minst i Ukraina som visat sig klart konkurrenskraftiga med stora försäljningar till Japan. Den ökade konkurrensen från andra länder kommer minska USA:s export men en lägre inhemsk produktion bör begränsa en prisnedgång.

Pris på majs - CBOT och Matif - Diagram på terminskurvapris

Majs – USDA Crop Progress (24-okt)

Den amerikanska majsskörden uppgavs i tisdagens rapport vara avklarad till 65 procent, upp från förra veckans 47 procent. Vid samma tid förra året var hela 81 procent av skörden avklarad och genomsnittet för de senaste fem åren är 51 procent.

97 procent av grödan uppgavs vara mogen för skörd, jämfört med 94 procent förra veckan. Förra året vid samma tid var 100 procent moget och genomsnittet för de senaste fem åren är 97 procent.

Andelen av grödan som uppgavs vara i skicket ”good/excellent” var 54 procent, upp en procentenhet från föregående vecka. Andelen av grödan som bedöms vara i skicket ”poor/very poor” var 19 procent, oförändrat från föregående vecka.

USDA jordbruksrapport - Majs i USA år 2011

Soyabönor

Terminspriserna på sojabönor i Chicago har gått upp något sedan förra veckan, påverkat bland annat av bättre utsikter för de ekonomiska problemen i Europa. Kinas import av sojabönor under september månad beräknas till 4,13 miljoner ton, 11 procent lägre än föregående månad. För hela säsongen 2011/12 uppskattar China National Grain and Oils Information Centre, CNGOIC, landets import av sojabönor till rekordhöga 56 miljoner ton, 3,7 miljoner ton mer än säsongen 2010/11.

Marknaden har redan börjat tänka på nästa rapport från USDA den 9:e november, utifrån allt fler skörderapporter bedöms avkastningsnivån på den amerikanska sojan ligga närmare 40 bushels per acre – klart lägre än de 41,5 bushels per acre som angavs i oktoberrapporten.

 

[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Finansiellt instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Analys

Fear that retaliations will escalate but hopes that they are fading in magnitude

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

Brent crude spikes to USD 90.75/b before falling back as Iran plays it down. Brent crude fell sharply on Wednesday following fairly bearish US oil inventory data and yesterday it fell all the way to USD 86.09/b before a close of USD 87.11/b. Quite close to where Brent traded before the 1 April attack. This morning Brent spiked back up to USD 90.75/b (+4%) on news of Israeli retaliatory attack on Iran. Since then it has quickly fallen back to USD 88.2/b, up only 1.3% vs. ydy close.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB
Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

The fear is that we are on an escalating tit-for-tat retaliatory path. Following explosions in Iran this morning the immediate fear was that we now are on a tit-for-tat escalating retaliatory path which in the could end up in an uncontrollable war where the US unwillingly is pulled into an armed conflict with Iran. Iran has however largely diffused this fear as it has played down the whole thing thus signalling that the risk for yet another leg higher in retaliatory strikes from Iran towards Israel appears low.

The hope is that the retaliatory strikes will be fading in magnitude and then fizzle out. What we can hope for is that the current tit-for-tat retaliatory strikes are fading in magnitude rather than rising in magnitude. Yes, Iran may retaliate to what Israel did this morning, but the hope if it does is that it is of fading magnitude rather than escalating magnitude.

Israel is playing with ”US house money”. What is very clear is that neither the US nor Iran want to end up in an armed conflict with each other. The US concern is that it involuntary is dragged backwards into such a conflict if Israel cannot control itself. As one US official put it: ”Israel is playing with (US) house money”. One can only imagine how US diplomatic phone lines currently are running red-hot with frenetic diplomatic efforts to try to defuse the situation.

It will likely go well as neither the US nor Iran wants to end up in a military conflict with each other. The underlying position is that both the US and Iran seems to detest the though of getting involved in a direct military conflict with each other and that the US is doing its utmost to hold back Israel. This is probably going a long way to convince the market that this situation is not going to fully blow up.

The oil market is nonetheless concerned as there is too much oil supply at stake. The oil market is however still naturally concerned and uncomfortable about the whole situation as there is so much oil supply at stake if the situation actually did blow up. Reports of traders buying far out of the money call options is a witness of that.

Fortsätt läsa

Analys

Fundamentals trump geopolitical tensions

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

Throughout this week, the Brent Crude price has experienced a decline of USD 3 per barrel, despite ongoing turmoil in the Middle East. Price fluctuations have ranged from highs of USD 91 per barrel at the beginning of the week to lows of USD 87 per barrel as of yesterday evening.

Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB
Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB

Following the release of yesterday’s US inventory report, Brent Crude once again demonstrated resilience against broader macroeconomic concerns, instead focusing on underlying market fundamentals.

Nevertheless, the recent drop in prices may come as somewhat surprising given the array of conflicting signals observed. Despite an increase in US inventories—a typically bearish indicator—we’ve also witnessed escalating tensions in the Middle East, coupled with the reinstatement of US sanctions on Venezuela. Furthermore, there are indications of impending sanctions on Iran in response to the recent attack on Israel.

Treasury Secretary Janet Yellen has indicated that new sanctions targeting Iran, particularly aimed at restricting its oil exports, could be announced as early as this week. As previously highlighted, we maintain the view that Iran’s oil exports remain vulnerable even without further escalation of the conflict. It appears that Israel is exerting pressure on its ally, the US, to impose stricter sanctions on Iran, an action that is unfolding before our eyes.

Iran’s current oil production stands at close to 3.2 million barrels per day. Considering additional condensate production of about 0.8 million barrels per day and subtracting domestic demand of roughly 1.8 million barrels per day, the net export of Iranian crude and condensate is approximately 2.2 million barrels per day.

However, the uncertainty surrounding the enforcement of such sanctions casts doubt on the likelihood of a complete ending of Iranian exports. Approximately 80% of Iran’s exports are directed to independent refineries in China, suggesting that US sanctions may have limited efficacy unless China complies. The prospect of China resisting US pressure on its oil imports from Iran poses a significant challenge to US sanctions enforcement efforts.

Furthermore, any shortfall resulting from sanctions could potentially be offset by other OPEC nations with spare capacity. Saudi Arabia and the UAE, for instance, can collectively produce an additional almost 3 million barrels of oil per day, although this remains a contingency measure.

In addition to developments related to Iran, the Biden administration has re-imposed restrictions on Venezuelan oil, marking the end of a six-month reprieve. This move is expected to impact flows from the South American nation.

Meanwhile, US crude inventories (excluding SPR holdings) surged by 2.7 million barrels last week (page 11 attached), reaching their highest level since June of last year. This increase coincided with a decline in measures of fuel demand (page 14 attached), underscoring a slightly weaker US market.

In summary, while geopolitical tensions persist and new rounds of sanctions are imposed, our market outlook remains intact. We maintain our forecast of an average Brent Crude price of USD 85 per barrel for the year 2024. In the short term, however, prices are expected to hover around the USD 90 per barrel mark as they navigate through geopolitical uncertainties and fundamental factors.

Fortsätt läsa

Analys

Brace for Covert Conflict

Publicerat

den

SEB - analysbrev på råvaror

In the past two trading days, Brent Crude prices have fluctuated between highs of USD 92.2 per barrel and lows of USD 88.7 per barrel. Despite escalation tensions in the Middle East, oil prices have remained relatively stable over the past 24 hours. The recent barrage of rockets and drones in the region hasn’t significantly affected market sentiment regarding potential disruptions to oil supply. The key concern now is how Israel will respond: will it choose a strong retaliation to assert deterrence, risking wider regional instability, or will it revert to targeted strikes on Iran’s proxies in Lebanon, Syria, Yemen, and Iraq? While it’s too early to predict, one thing is clear: brace for increased volatility, uncertainty, and speculation.

Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB
Ole R. Hvalbye, Analyst Commodities, SEB

Amidst these developments, the market continues to focus on current fundamentals rather than unfolding geopolitical risks. Despite Iran’s recent attack on Israel, oil prices have slid, reflecting a sideways or slightly bearish sentiment. This morning, oil prices stand at USD 90 per barrel, down 2.5% from Friday’s highs.

The attack

Iran’s launch of over 300 rockets and drones toward Israel marks the first direct assault from Iranian territory since 1991. However, the attack, announced well in advance, resulted in minimal damage as Israeli and allied forces intercepted nearly all projectiles. Hence, the damage inflicted was limited. The incident has prompted US President Joe Biden to urge Israel to exercise restraint, as part of broader efforts to de-escalate tensions in the Middle East.

Israel’s response remains uncertain as its war cabinet deliberates on potential courses of action. While the necessity of a response is acknowledged, the timing and magnitude remain undecided.

The attack was allegedly in retaliation for an Israeli airstrike on Iran’s consulate in Damascus, resulting in significant casualties, including a senior leader in the Islamic Revolutionary Guard Corps’ elite Quds Force. It’s notable that this marks the first direct targeting of Israel from Iranian territory, setting the stage for heightened tensions between the two nations.

Despite the scale of the attack, the vast majority of Iranian projectiles were intercepted before reaching Israeli territory. However, a small number did land, causing minor damage to a military base in the southern region.

President Biden swiftly condemned Iran’s actions and pledged to coordinate a diplomatic response with leaders from the G7 nations. The US military’s rapid repositioning of assets in the region underscores the seriousness of the situation.

Iran’s willingness to escalate tensions further depends on Israel’s response, as indicated by General Mohammad Bagheri, chief of staff of the Iranian armed forces. Meanwhile, speculation about a retaliatory attack from Israel persists.

Looking ahead, key questions remain unanswered. Will Iran launch additional attacks? How will Israel respond, and what implications will it have for the region? Moreover, how will Iran’s allies react to the escalating tensions?

Given the potential for a full-scale war between Iran and Israel, concerns about its impact on global energy markets are growing. Both the United States and China have strong incentives to reduce tensions in the region, given the destabilizing effects of a regional conflict.

Our view in conclusion

The recent escalation between Iran and Israel underscores the delicate balance of power in the volatile Middle East. With tensions reaching unprecedented levels and the specter of further escalation looming, the potential for a full-blown conflict cannot be understated. The ramifications of such a scenario would be far-reaching and could have significant implications for regional stability and global security.

Turning to the oil market, there has been much speculation about the possibility of a full-scale blockade of the Strait of Hormuz in the event of further escalation. However, at present, such a scenario remains highly speculative. Nonetheless, it is crucial to note that Iran’s oil production and exports remain at risk even without further escalation. Currently producing close to 3.2 million barrels per day, Iran has significantly increased its production from mid-2020 levels of 1.9 million barrels per day.

In response to the recent attack, Israel may exert pressure on its ally, the US, to impose stricter sanctions on Iran. The enforcement of such sanctions, particularly on Iranian oil exports, could result in a loss of anywhere between 0.5 million to 1 million barrels per day of oil supply. This would likely keep the oil market in deficit for the remainder of the year, contradicting the Biden administration’s wish to maintain oil and gasoline prices at sustainable levels ahead of the election. While other OPEC nations have spare capacity, utilizing it would tighten the global oil market even further. Saudi Arabia and the UAE, for example, could collectively produce an additional almost 3 million barrels of oil per day if necessary.

Furthermore, both Iran and the US have expressed a desire to prevent further escalation. However, much depends on Israel’s response to the recent barrage of rockets. While Israel has historically refrained from responding violently to attacks (1991), the situation remains fluid. If Israel chooses not to respond forcefully, the US may be compelled to promise stronger enforcement of sanctions on Iranian oil exports. Consequently, Iranian oil exports are at risk, regardless of whether a wider confrontation ensues in the Middle East.

Analyzing the potential impact, approximately 2.2 million barrels per day of net Iranian crude and condensate exports could be at risk, factoring in Iranian domestic demand and condensate production. The effectiveness of US sanctions enforcement, however, remains uncertain, especially considering China’s stance on Iranian oil imports.

Despite these uncertainties, the market outlook remains cautiously optimistic for now, with Brent Crude expected to hover around the USD 90 per barrel mark in the near term. Navigating through geopolitical tensions and fundamental factors, the oil market continues to adapt to evolving conflicts in the Middle East and beyond.

Fortsätt läsa

Populära