Analys
SHB Råvarubrevet 28 oktober 2011
Vårt råvaruindex har utvecklats positivt under veckan och gått från -2.90 till + 2.37 procent på året med stöd från torsdagens toppmöte vilket resulterade i ett glädjeskutt på världens börser. Marknaden försvagades visserligen något mot slutet av veckan efter ett svagt utfall för en italiensk obligationsemission och efterföljande uppgifter om att nästa veckas G20-möte inte kommer att diskutera bidrag till stödfonden EFSF. Men i och med detta paket som ändå bör sägas var oväntat omfattande, även om många/de flesta detaljer saknas, bör marknaden kunna hålla hoppet vid liv ett tag till.
Det som stått ut de senaste dagarna är främst en stark utveckling på koppar och ett kraftigt fall på järnmalm. I övrigt noteras en ökad konkurrens på vetemarknaden efter att Egypten nu även godkänner Vete från Ukraina men att man trots detta ändå valde att fortsätta importera ryskt vete. Ryska jordbruksministeriet uppger även att den ryska spannmålsskörden hittills är klart över marknadens förväntan.
Handelsbankens Råvaruindex

Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av global produktion och till hälften från likviditeten i terminskontrakten.
Metaller
På metallerna har priserna ökat kraftigt den senaste veckan efter att EU-toppmötet stärkt marknadens förtroende för en lösning av Europas skuldkris. Störst uppgång på koppar som stigit med 13 procent, den största veckouppgången sedan 1986. LME lagernivåer på koppar har minskat sedan förra fredagen med 15 425 ton till 432 375 ton, vilket hjälper till att stärka priset. Sedan mitten av september pågår även en strejk vid världens näst största koppargruva Grasberg i Indonesien, där arbetarna kräver bättre löner och villkor. Strejken väntas pågå en månad där varje dag av stoppad produktion innebär ett bortfall på 1 500 ton koppar och 140 kilo guld. Då kopparpriset är konjunkturkänsligt ser vi ett fortsatt volatilt pris så länge situationen i Europa inte stabiliseras. På lite längre sikt tror vi på en uppgång. Bilden nedan visar lagernivåer och priset på koppar ett år tillbaka.
Ser vi till övriga metaller har det mest varit fokus på järnmalm och stål i veckan. Vi skrev i augusti om en potentiell överkapacitet på Kinesiskt stål och risk på nedsidan för järnmalm eftersom en del material avsedd för inhemskt bruk börjat visa sig på exportmarknaden. Vidare så har kinesiska verk alltför ofta fokus på volym och satta mål snarare än marknadsbalans vilket snabbt kan pressa marknaden på såväl slutprodukt som insatsråvaror. Svårigheten för stålbolag att få lån under nuvarande kreditåtstramning har dessutom tvingat många att minska på lager för att frigöra rörelsekapital vilket nu accelererat nedgången. Priset på järnmalm exempelvis har fallit med 30 procent den senaste månaden och vi lär få se ytterligare press på färdiga stålprodukter.
Detta brukar ibland även påverka basmetallerna eftersom köpare tenderar att bli mer avvaktande överlag. Det som dock ger stöd åt basmetallerna är kostnadssidan som förblir hög. Det kraftiga fallet på Nickel exempelvis innebär att en hel del kapacitet på Nickel Pig Iron ifrågasätts och sannolikt faller bort. Norilsk annonserade för övrigt tre nya projekt och ska öka kapaciteten med 68 procent på sikt. Efterfrågan på basmetaller är hittills på normala nivåer för säsongen. Vi förväntar oss sidledes rörelser både på Koppar, Aluminium, Nickel och Zink ett tag framöver.
Ädelmetaller
Guld har haft en strålande vecka med sin största veckouppgång sedan augusti. Guldet handlas i skrivande stund runt $1740/ounce. Efter de senaste dagarnas lyckade förhandlingar inom EU/EMU, så tror vi inte guldet kommer fortsätta uppåt på kort sikt. Om vi ser på längre sikt, så finns det en god underliggande efterfrågan på guld. Enligt World Gold Council så kommer centralbankerna vara nettoköpare av guld de kommande åren. Samtidigt verkar inte Indiens och Kinas guldhunger dämpas. Silver har haft sin största veckouppgång sedan september 2008 (upp 13% på en vecka) och handlas just nu på $ 35.25 /ounce. Silvret summerar en uppgång på 12.7% sedan årets början. Bifogat nedan är en graf som visar skillnaden mellan guld och silver vilken om man ser till det senaste året också kan tyda på ett något högt guldpris.
Energi
Oljepriset (Brent) handlades oförändrat över veckan och på 109.9 dollar per fat i skrivandets stund. Den amerikanska WTI olja steg tidigare i veckan till den högsta nivån på 12 veckor till följd av spekulationer om förbättrad amerikanska efterfrågan på olja och att europeiska ledare kommer att nå en godtagbar lösning i förhållande till skuldkrisen. Prisskillnaden mellan WTI och Brent är nu endast 17.16 dollar, vilket är den lägsta spreaden sedan 6 juli. Amerikanska råoljelager ökade med 4,7 miljoner fat (väntat 1,3 m fat) efter att importen ökat från förra veckans låga nivå. Bensin lagren sjönk med 1,4 miljoner fat (väntat-1.6m fat) och destillat 4,3 fat (förväntat -1,9 m fat).
Produktionen har återupptagits vid ett stort Libyskt oljefält som ägs tillsammans med det spanska oljebolaget Repsol. Sahara fältet ligger söder om Libyen och produktionen väntas snart öka från 60.000 till 100.000 fat per dag. Det förväntas dock dröja innan fältet når full kapacitet om 340.000 fat. Nuri Berruien, ordförande för Libyens National Oil Company (NOC), meddelade i veckan att den totala produktionen i Libyen nu har nått nästan 500 000 fat per dag.
Elmarknaden handlas oförändrat mot slutet av veckan där inledningsvis blöta prognoser och fallande kurser förbyttes mot ett torrare scenario och stigande kurser på såväl el som bränslen. Den svenska kärnkraften går nu på 64 procent och med gällande väderprognoser förväntas energibalansen hamna på +4.6 TWh mot slutet av vecka 44.
Under en paneldebatt i Malmö igår diskuterade vi tillsammans med några energibolag hur elmarknaden fungerar och hur Sveriges energimix bör se ut framöver. Förståelsen för marknaden och dess prisdrivande faktorer har visserligen ökat i takt med att elräkningarna skjutit i höjden, men kärnkraftsbortfall under kalla och torra perioder har skapat irritation och bidragit till branschens skamfilade rykte.
Våra kärnkraftsverk byggdes mellan 1972 och 1985 och vi ser nu effekterna av en gammal folkomröstning samt den energipolitiska uppgörelse som bla ledde till att Barsebäck reaktorerna togs ur drift 1999 och 2005. Det har inte bara skapat en regional obalans mellan produktion och konsumtion vilken med 4 nya prisområden från och med nästa vecka innebär en merkostnad om ca 2,000 kr för ett normalt hushåll i södra Sverige. Det har också skapat en osäkerhet kring huruvida våra kärnreaktorer ska uppgraderas och ev. ersättas. På längre sikt är det oroväckande eftersom man kan fråga om en del av all de investeringar vi ser i förnyelsebar produktion är kostnadseffektiva.
Att satsa ca 300 miljarder i subventioner på vindkraft som exempelvis motsvarar 6 moderna kärnreaktorer eller energieffektivisering av 1 miljon bostäder kan ifrågasättas. Inte minst med tanke på att många av dessa verk visar brist på effektivitet när de som bäst behövs. Kalla och vindstilla dagar tenderar ofta att sammanfalla och vid två kalla dagar under de två senaste 2 åren visade det sig exempelvis att den installerade vindkraftens effektivitet vid dessa två tillfällen endast var mellan 6-10 procent av installerad effekt!!. Sverige kommer självklart att behöva vindkraft i vår mix av elproduktion framöver men frågan är om inte målen är lite för optimistiska. Både Holland och Spanien har drastiskt reducerat sina subventioner och Danmark och England ser ut att göra detsamma. Holland har dessutom övergivit sitt mål om 20 procent förnyelsebar produktion vid år 2020. Ett annat problem är utsläppshandeln och hur marknaden ska utformas för att överleva. Idag kan man anta ca 0.7 öre/kWh för varje euro utsläppskostnad vilket innebär ca 7 öre eller 15 procent av nuvarande marknadspris på el. Om vi i grunden använder för mycket ”smutsig” energi innebär det att vi slipper betala för den och då är energin för billig så själva tanken med handeln är god men den hämmar vår konkurrenskraft och utan ett globalt direktiv där de stora utsläppsländerna tar ett större ansvar bör vi tänka om även här.
Något som det heller inte talas så mycket om är skatter på el som de senaste 15 åren ökat nästan dubbelt så mycket som själva elpriset (idag ca 50 procent av elpriset). Innan skatter har vi bland de lägsta elpriserna i Europa men efter skatt ligger vi bland de högre. Man kan idag låsa in en 3-åring på elbörsen till 44.15 euro vilket motsvarar ca 40.5 öre/kWh (utan prisområdespåslag/avdrag) vilket är lockande om man ser till utvecklingen och de faktorer som styr priset. Risken bör med andra ord finnas på uppsidan!.
Kaffe
Förra veckan kunde vi se kaffepriset stiga 8 procent bla till följd av all den nederbörd i Centralamerika och Colombia som kan komma att ge sämre kvantitet och kvalitet av utblomningen. I början av veckan föll priset tillbaka i takt med övriga något när den Europeiska skuldkrisen eskalerade men det spekuleras också om hur kraftig storm orkanen Rina kan komma att orsaka om den passerar Centralamerikas kust.
Annars väntas mer nederbörd i Syd – och Centralamerika som tros minska produktionen och försena leveransen, detta har varit orsaken till att priset studsat upp något de senaste dagarna och ger stöd åt nuvarande prisbild. Vidare fortsätter lagernivån att falla ytterligare, hittills en nedgång på 22 procent i år.
Kakao
Priserna har fallit 30 procent i år, från rekordhöga nivåer sedan 30 år tillbaka, som följd av en ökning av produktionen i Elfenbenskusten och Ghana. Spekulationer kring överskott av kakao på marknaden fortsätter att hålla priserna nere. Europeiska konsumtionen steg 14 procent under det tredje kvartalet till den högsta nivån sen 1999, enligt European Cocoa Association. Det kommer rapporter om att vädret har stabiliserats i västra Afrika. Försenade leveranser av kakaobönor till Elfenbenskustens hamnar har fått priset att stiga under senaste veckan.
Bomull
Oro över skicket på grödorna i USA och Indien har den senaste veckan fått bomullspriset att stiga med 5 procent. I måndags redovisade USDA:s rapport om crop progress andelen bomull som beräknades vara i skicket ”very poor” till 25 procent – en försämring från förra veckans 22 procent. Endast 5 procent var av skicket ”excellent”. 44 procent av skörden uppgavs vara avklarad, lägre än 49 procent vid samma tidpunkt förra året, men högre än genomsnittet de senaste fem åren på 36 procent.
Confederation of India Textile Industry sänkte prognosen för Indiens produktion till det lägsta på fem år som följd av ogynnsamt väder i de norra och centrala regionerna av Indien.
Översvämningarna i området kring Pakistan har orsakat skador på skörden vilket lett till att prognosen för bomullsproduktionen justerats ned med 19 procent.
Det spekuleras i att fler länder med Kina i spetsen har börjat köpa bomull för att fylla på statsreserverna. Kinas import av bomull har stigit med 26 procent sedan ett år tillbaka. I övrigt ser vi en fortsatt svag efterfrågan och en svag export globalt. Temperaturerna verkar gå mot under det normala i slutet av veckan
Vete
Vetepriset på Matif har gått ned något sedan förra torsdagens stängningskurs, medan vetet i Chicago gått upp något. Vetet i Chicago steg kraftigt igår, delvis som följd av en försvagning av dollarn.
Det är fortsatt torrt för det amerikanska höstvetet, viss nederbörd har kommit i veckan men mer behövs. Detsamma gäller för Argentina och Ukraina. Endast 53 procent av det höstsådda vetet i Ukraina uppges ha nått uppkomststadiet, vilket kan leda till att stora arealer får sås om till våren. Förra året hade 87 procent av vetet nått uppkomst redan i slutet av september.
Australiens veteskörd uppskattas till mellan 24 och 26 miljoner ton, vilket gör att de i kombination med höga lagernivåer kommer bli en tuff konkurrent på världsmarknaden – det kommer dock rapporter om låga proteinhalter på redan skördat vete.
Intressant under veckan var att Egypten nu även godkänner vete med Ukrainskt ursprung, dock vann de ingen affär då Egypten istället återigen köpte ryskt och kazakstanskt vete. Det billigaste franska vetet var omkring $ 23 dyrare per ton och det billigaste vetet var från Argentina – som dock förlorade på dyrare frakt.
Det ryska jordbruksministeriet uppgav i veckan att den ryska spannmålsskörden hittills uppgår till 95 miljoner ton, det på en areal motsvarande 96 procent av beräknad total areal. Är det korrekta uppgifter innebär det att skörden blir klart större än tidigare beräkningar om cirka 93 miljoner ton totalt.
Med allt hårdare konkurrens på exportmarknaden är det allt svårare att se stigande vetepriser framöver, både europeiskt och amerikanskt vete har fortsatt svårt att vinna affärer.
Vete – USDA Crop Progress (Höstvete 24 oktober)
Enligt måndagens rapport från USDA var den amerikanska höstvetesådden avklarad till 82 procent, upp från förra veckans 73 procent. Vid samma tid förra året var motsvarande siffra 87 procent och genomsnittet för de senaste fem åren är 84 procent.
56 procent av grödan uppgavs ha nått uppkomststadiet, upp från förra veckans 44 procent. Att jämföra med 63 procent vid samma tid förra året och 63 procent för genomsnittet för de senaste fem åren.
Andelen av grödan som bedöms vara i skicket ”good/very good” var 47 procent, samma som förra året vid denna tid på året. Andelen av höstvetet som angavs vara i skicket ”poor/very poor” var beräknad till 16 procent, två procentenheter mer än vid samma tid förra året.
Majs
Terminspriserna på majs i Chicago är i stort sett oförändrade sedan förra veckan.
Sådden av majs i Argentina uppgavs i veckan vara till 45 procent avklarad, klart mindre än 59 procent vid samma tidpunkt förra året – det bedöms dock inte vara någon större fara i dagsläget.
Enligt officiella uppgifter från Kina uppskattas landets import av majs säsongen 2011/12 till rekordhöga 5 miljoner ton, det för att klara av den kraftigt växande grisproduktionen. Det är dock klart lägre än flera analytikers uppskattning men ändå ett första erkännande att de behöver importera betydande mängder. Med 5 miljoner ton skulle Kina bli världens femte största importör av majs – efter Japan, Mexico, Sydkorea och Egypten.
Torrt väder i USA snabbar på skörden men avkastningsnivåerna som rapporteras pekar precis som för sojan på lägre nivåer än de 148,1 bushels per acre som anges i oktoberrapporten från USDA. En skörd under 145 bushels per acre börjar bli mer och mer trolig.
Det finns relativt gott om majs i världen, inte minst i Ukraina som visat sig klart konkurrenskraftiga med stora försäljningar till Japan. Den ökade konkurrensen från andra länder kommer minska USA:s export men en lägre inhemsk produktion bör begränsa en prisnedgång.
Majs – USDA Crop Progress (24-okt)
Den amerikanska majsskörden uppgavs i tisdagens rapport vara avklarad till 65 procent, upp från förra veckans 47 procent. Vid samma tid förra året var hela 81 procent av skörden avklarad och genomsnittet för de senaste fem åren är 51 procent.
97 procent av grödan uppgavs vara mogen för skörd, jämfört med 94 procent förra veckan. Förra året vid samma tid var 100 procent moget och genomsnittet för de senaste fem åren är 97 procent.
Andelen av grödan som uppgavs vara i skicket ”good/excellent” var 54 procent, upp en procentenhet från föregående vecka. Andelen av grödan som bedöms vara i skicket ”poor/very poor” var 19 procent, oförändrat från föregående vecka.
Soyabönor
Terminspriserna på sojabönor i Chicago har gått upp något sedan förra veckan, påverkat bland annat av bättre utsikter för de ekonomiska problemen i Europa. Kinas import av sojabönor under september månad beräknas till 4,13 miljoner ton, 11 procent lägre än föregående månad. För hela säsongen 2011/12 uppskattar China National Grain and Oils Information Centre, CNGOIC, landets import av sojabönor till rekordhöga 56 miljoner ton, 3,7 miljoner ton mer än säsongen 2010/11.
Marknaden har redan börjat tänka på nästa rapport från USDA den 9:e november, utifrån allt fler skörderapporter bedöms avkastningsnivån på den amerikanska sojan ligga närmare 40 bushels per acre – klart lägre än de 41,5 bushels per acre som angavs i oktoberrapporten.
[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Ansvarsbegränsning
Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.
Finansiellt instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.
Analys
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Market is starting to take US/Iran headlines with a pinch of salt. Brent crude rose $2.8/b yesterday to an official close of $112.1/b. But after that it traded as low as $108.05/b before ending late night at around $109.7/b. Through the day it traded in a range of $106.87 – 112.72/b amid a flurry of news or rumors from Iran and the US. ”US temporary sanctions during negotiations” (falls alarm). ”We will bomb Iran” (not anyhow),… etc. While the market is still fluctuating to this kind of news flow, it is starting to take such headlines with a pinch of salt.

We’ll see. Maybe, maybe not. The Brent M1 contract is trading at $110.2/b this morning which very close to the average ticks through yesterday of $110.4/b.
Trump with bearish, verbal intervention whenever Brent trades above $110/b it seems. What seems to be a pattern is that Trump states something like ”very good negotiations going on with Iran”, ”New leaders in Iran are great,..”, ”Great progress in negotiations,…”, ”Deal in sight,..” etc whenever the Brent M1 contract trades above $110/b. An effort to cool the market. These hot air verbal interventions from Trump used to have a heavy bearish impact on prices, but they now seems to have less and less effect unless they are backed by reality.
As far as we can see there has been no real progress in the negotiations between the US and Iran with both sides still standing by their previous demands.
Iran is getting stronger while the cease fire lasts making a return to war for Trump yet harder. Iran is naturally in constant preparation for a return to war given Trump’s steady threats of bombing Iran again. Iran is naturally doing what ever is possible to prepare for a return to war. And every day the cease fire lasts it is better prepared. This naturally makes it more and more difficult and dangerous for the US to return to warring activity versus Iran as the consequences for energy infrastructure in the Persian Gulf will be more and more severe the longer the cease fire lasts. Israel seems to see it this way as well. That the war is not won and that current frozen state of a cease fire gives Iran opportunity to rebuild military and politically.
Global inventories are drawing down day by day. How much? In the meantime the Strait of Hormuz stays closed. There is varying measures and estimates of how much global inventories are drawing down. Our rough estimate, back of the envelope, is that global inventories are drawing down by at least some 10 mb/d or about 300 mb/d in a balance between loss of supply versus demand destruction. Other estimates we see are a monthly draw of 250-270 mb/d. The IEA only ’measured’ a draw in global observable stocks of 117 mb in April with oil on water rising 53 mb while on shore stocks fell 170 mb. But global stocks are hard to measure with large invisible, unmeasured stocks. As such a back of the envelope approach may be better.
Oil products is what the world is consuming. Oil product prices likely to rise while product stocks fall. Strategic Petroleum Reserves (SPR) are predominantly crude oil. Discharging oil from OECD SPR stocks, a sharp reduction in Chinese crude imports and a reduction in global refinery throughput of 6-7 mb/d has helped to keep crude oil markets satisfactorily supplied. But global inventories are drawing down none the less. And oil products is really what the world is consuming. So if global refinery throughput stays subdued, then demand will eventually have to match the supply of oil products. The likely path forward this summer is a steady draw down in jet fuel, diesel and gasoline. Higher prices for these. Then, if possible, higher refinery throughput and higher usage of crude in response to very profitable refinery margins. And lastly sharper draw in crude stocks and higher prices for these. But some 6 mb/d of oil products used to be exported through the Strait of Hormuz. And it may not be so easy to ramp up refinery activity across the world to compensate. Especially as Ukraine continues to damage Russian refineries as well as Russian crude production and export facilities.
Watch oil product stocks and prices as well as Brent calendar 2027. What to watch for this summer is thus oil product inventories falling and oil product premiums to crude rising. Another measure to watch is the Brent crude 2027 contract as it rises steadily day by day as the Strait of Hormuz stays closed and global oil inventories decline. The latter is close to the highest level since the start of the war and keeps rising.
The Brent M1 contract and the Brent 2027 prices and current price of jet fuel in Europe (ARA). All in USD/b

Our back of the envelope calculation of the global shortage created by the closure of the Strait of Hormuz. Note that 3.5 mb/d of discharge from SPR is also a draw. Note also that ’Forced demand loss’ of 2.5 mb/d is probably temporary and will fall back towards zero as logistics are sorted out leaving ’Price demand loss’ to do the job of balancing the market. Thus a shortfall of at least 9 mb/d created by the closure. More if SPR discharge is included and more if Forced demand loss recedes.

Analys
Brent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
Brent is climbing higher. Front-month is at USD 106.3/bl this morning, close to a weekly high and a USD 9/bl jump from Mondays open. This is the move we flagged as a risk earlier in the week: the market shifting from ”a deal is around the corner” to ”this is going to take longer than we thought”.

Analyst Commodities, SEB
During April, rest-of-year Brent remained remarkably stable around USD 90/bl. A stability which rested on one single assumption: the SoH reopens around 1 May. That assumption is now slowly falling apart.
As we highlighted yesterday: every week of delay beyond 1 May adds (theoretically) ish USD 5/bl to the rest-of-year average, as global inventories draw 100 million barrels per week. i.e., a mid-May reopening implies rest-of-year Brent closer to USD 100/bl, and anything pushing into June or July takes us meaningfully higher.
What’s changed in the last 48 hours:
#1: The US military has formally warned that clearing suspected sea mines from SoH could take up to six months. That is a completely different timescale from what the financial market is pricing. Even a political deal tomorrow does not immediately reopen the strait.
#2: Trump has shifted his tone from urgency to ”strategic patience”. In yesterday’s press conference: ”Don’t rush me… I want a great deal.” The market is reading this as a president no longer feeling pressured by timelines, with the naval blockade running in the background.
#3: So far, the military activity is escalating, not de-escalating. Axios reports Iran is laying more mines in SoH. The US 3rd carrier strike group (USS George H.W. Bush) is arriving with two countermine vessels. Trump yesterday ordered the US Navy to destroy any Iranian boats caught laying mines. While CNN reports that the Pentagon is actively drawing up plans to strike Iranian SoH capabilities and individual Iranian military leaders if the ceasefire collapses. i.e., NOT a attitude consistent with an imminent deal!
Spot crude and product prices eased off the early-April highs on a combination of system rerouting and deal optimism. Both now weakening. Goldman estimates April Gulf output is reduced by 14.5 mbl/d, or 57% of pre-war supply, a number that keeps getting worse the longer this drags on.
Demand-side adaptation is ongoing: S. Korea has cut its Middle East crude dependence from 69% to 56% by pulling more from the Americas and Africa, and Japan is kicking off a second round of SPR releases from 1 May. But SPRs are finite.
Ref. to the negotiations, we should not bet on speed. The current Iranian leadership is dominated by genuine hardliners willing to absorb economic pain and run the clock to extract concessions. That is not a setup for a rapid resolution. US/Israeli media briefings keep framing the delay as ”internal Iranian divisions”, the reality is more complicated and points toward weeks and months, not days.
Our point is that the complexity is large, and higher prices have only just started (given a scenario where the negotiations drag out in time). The market spent April leaning on the USD 90/bl rest-of-year assumption; that case is diminishing by the hour. If ”early May reopening” is replaced by ”June, July or later” over the next week or two, both crude and products have meaningful room to reprice higher from here. There is a high risk being short energy and betting on any immediate political resolution(!).
Analys
Market Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
Down on Friday. Up on Monday. The Brent June crude oil contract traded down 5.1% last week to a close of $90.38/b. It reached a high of $103.87/b last Monday and a low of $86.09/b on Friday as Iran announced that the Strait of Hormuz was fully open for transit. That quickly changed over the weekend as the US upheld its blockade of Iranian oil exports while Iran naturally responded by closing the SoH again. The US blew a hole in the engine room of the Iranian ship TOUSKA and took custody of the ship on Sunday. Brent crude is up 5.6% this morning to $95.4/b.

The cease-fire is expiring tomorrow. The US has said it will send a delegation for a second round of negotiations in Islamabad in Pakistan. But Iran has for now rejected a second round of talks as it views US demands as unrealistic and excessive while the US is also blocking the Strait of Hormuz.
While Brent is up 5% this morning, the financial market is still very optimistic that progress will be made. That talks will continue and that the SoH will fully open by the start of May which is consistent with a rest-of-year average Brent crude oil price of around $90/b with the market now trading that balance at around $88/b.
Financial optimism vs. physical deterioration. We have a divergence where the financial market is trading negotiations, improvements and resolution while at the same time the physical market is deteriorating day by day. Physical oil flows remain constrained by disrupted flows, longer voyage times and elevated freight and insurance costs.
Financial markets are betting that a US/Iranian resolution will save us in time from violent shortages down the road. But every day that the SoH remains closed is bringing us closer to a potentially very painful point of shortages and much higher prices.
The US blockade is also a weapon of leverage against its European and Asian allies. When Iran closed the SoH it held the world economy as a hostage against the US. The US blockade of the SoH is of course blocking Iranian oil exports. But it is also an action of disruption directed towards Europe and Asia. The US has called for the rest of the world to engaged in the war with Iran: ”If you want oil from the Persian Gulf, then go and get it”. A risk is that the US plays brinkmanship with the global oil market directed towards its European and Asian allies and maybe even towards China to force them to engage and take part. Maybe unthinkable. But unthinkable has become the norm with Trump in the White House.













