Ytterligare upptrappning av skuldkrisen i Europa har lett till en kraftig av riskaversion vilket pressat råvarupriserna på bred front denna vecka. Brentolja exempelvis tappade 5 procent för att mot slutet av veckan återhämta sig något. Vikande lager på oljeprodukter, amerikanska destillatlager föll för 8e veckan i rad och är nu under historiskt snitt, har varit bidragande till en kraftig riskpremie på olja men vi ser nu att efterfrågan minskar i snabbare takt än lagernivåerna och det är inte omöjligt att vi sakta rör oss ned och testar 100 dollar nivån på brent innan årsskiftet. Vårt råvaruindex har tappat lite drygt 1.5 procent och är nu ned 0.66 procent på året.
På elmarknaden har de flesta faktorer verkat för nedsidan de senaste dagarna och närmaste kvartalet Q1 2012 har tappat 4.7 procent. Såväl fossila bränslen som väderlek har givit stöd åt säljarna och ser vi till väderprognoserna förväntas det vara blött och milt även under den kommande veckan. Senaste 10-dagars prognoser visar på nederbörd om upp till hela 9 TWh och ett temperaturöverskott om 3.3 grader. Det är för perioden bearish och spotpriset kan under dessa premisser inte stiga. Däremot tror vi att det mesta av överskottet nu skall vara diskonterat för så ett eventuellt väderomslag (även om det inför helgen inte verkar sannolikt i någon av de väderkörningar vi sett) kan ge en intressant öppning på uppsidan.
Metaller
LME index föll tillbaka 3 procent och en stark dollar bidrar till nedgången. Koppar finner nu stöd från ett starkt köpintresse på den fysiska marknaden. Lagren fortsätter att minska där LME lagren fallit med närmare 15 procent de senaste sex veckorna, även Shanghai lagren är ned. Intressanta dagar framöver vad gäller de fysiska premierna då de ledande gruvbolagen är i Asien för att förhandla premierna på den fysiska marknaden. Zink är en metall som kan komma att stiga nästa år. Kinesiska analyshuset Antaike räknar med att vi går från ett överskott till underskott av Zink under 2012 varpå Kina måste importera mer och ta från dagens höga lager. På kort sikt ser det dock ut som vi får räkna med sidledes rörelser på zinkmarknaden.
Gapet mellan marginalkostnaden för produktion och marknadspris är alltid intressant att följa på råvaror. Om vi tittar på Koppar och Aluminium tex så handlas Koppar på 7600 dollar och, aluminium runt 2100 dollar. Det innebär att Koppar handlas ca 90 procent över marginalkostnad för produktion, medan aluminium handlas ca 16 procent under marginalkostnad. Trots detta ökar efterfrågan på aluminium ungefär dubbelt så fort. Skillnaden är en stram utbudssituation på koppar. För att kopparskall ska handla kvar på nuvarande nivåer krävs därför fortsatt höga Kinesiska importsiffror och de som tror på Kinesisk inbromsning kanske hellre väljer att hålla aluminium och liknande metaller (där olönsam högkostnadsproduktion faller bort). De som har en något mer optimistisk syn på tillväxtmarknaden föredrar istället koppar eftersom en råvara med ett stramt utbud ger en större potential. Detta gäller även för olja och gas där oljepriset drivs av en stram balans där efterfrågan viker på högre nivåer medan gasefterfrågan växer snabbare och där utbudet mer än väl matchar denna tillväxt på efterfrågan.
Annars har det varit mest fokus på järnmalm som nu återhämtat lite av höstens kraftiga fall. En tillfällig rekyl på asiatiska stålpriser under veckan har förbättrat vinstmarginalerna något för de lokala stålverken och således stabiliserat insatsråvarorna. Spotpriset på järnmalm som föll 30 procent under september och oktober har sedan början av november stigit med 25 procent igen vilket återigen visar på ett intresse att säkra upp råvaror strategiskt så fort marknaden faller för mycket (även om bortfall av indiskt material på marknaden just i det är fallet varit starkt bidragande till uppgången). Kinesiska verk som dragit ner kapacitetsutnyttjande från 715 ton (juli) till 625 ton per år annualiserat, verkar finna lönsamhet på dessa nivåer men vi tror att effekterna av de senaste månadernas överkapacitet kommer att vara kännbara för stålpriserna, framför allt i Europa, en bra bit in på nästa år. Intressant att notera att Bank of China sätter upp en enhet för finansiell järnmalmshandel inom kort vilket är positivt eftersom det starkt kommer att bidra till likviditeten och utvecklingen av denna marknad. Vår förhoppning är naturligtvis att på sikt kunna erbjuda sparprodukter kopplade till stålsektorn (stål, järnmalm, frakt och kanske tom stenkol även om det senare är på mycket längre sikt) så fort marknaden är mogen och dessa går att handla kostnadseffektivt.
I Sverige och Finland råder en gruvboom tack vare den stora efterfrågan på järnmalm och metaller och under RMGs gruvkonferens i veckan fick vi en uppdatering kring några av alla de projekt som är på gång i regionen. Aldrig tidigare har det brutis så mycket malm i Sverige vilket ger effekter på sysselsättningen i Norr. I Pajala har gruvindustrins uppgång inneburit att kommunen som tidigare haft problem med avfolkning nu drabbats av bostadsbrist. Sammanlagt investerades 675 miljoner kronor 2010 i sökandet efter metaller och mineral i Sverige och under första halvan av 2011 ökade antalet ansökningar om undersökningstillstånd med 40 procent.
I runda tal brukar man säga att bara ett av 200 undersökningstillstånd leder till en ny gruva men det visar ändå på ett fortsatt stort intresse och idag letar cirka 100 bolag malm i Sverige. Kanske också är värt att notera att det tar ca 10 år från prospektering till färdig gruva (ytterligare 1-2 år för basmetaller) så det är en enorm utmaning att få till ny kapacitet för att möta den kraftiga tillväxten på efterfrågan (Kanada har exempelvis ett underskott på 100,000 kvalificerade gruvarbetare idag). Nedan finner ni några alla de gruvprojekt som är på gång i Norden:
Järnmalm
-Northland, LKAB, Northern Iron, Rana Gruber, Beowulf, Grängesberg, Scandinavian Resources, Nordic Iron, Dannemora
Koppar
-Avalon, Boliden, Kopparberg Mineral, Altona, Nussir
Guld
-Agnico-Eagle, Dragon Mines, Gold-Ore Resources, Lappland Goldminers, Endomines, Nordic Mines, Botnia Exploration, Store Norske, Arctic Gold, Blackstone
Övriga
-Talvivaara (Nickel), Continental Precious (Vanadium, Molybden, Uran, Nickel Mountain, Blackstone (Nickel, Koppar, Zink), Belvedere (Nickel), First Quantum (Nickel, Koppar), Anglo American (koppar, nickel, platina), Nordic Mining, Outokumpu, Tertiary Minerals, Gold Fields, Sotkamo Silver, Tasman Metals
Ädelmetaller
Guldet har inte undgått den nedåtgående trenden på råvarumarknaden utan har fallit närmare 3 procent. Flera påtvingade likvidationer på terminsmarknaden har bidragit till nedgången. Den fysiska efterfrågan är å andra sidan fortsatt stark. Världens största guld ETF, SPDR Gold trust, har registrerat inflöden och det verkar således som långsiktiga investerare ser detta som ett köptillfälle. Guldtackor och guldmynt blir alltmer populära där efterfrågan under tredje kvartalet nådde rekordnivåer enligt World Gold Council. Vi tror fortsatt att investerare väljer att söka skydd i guld vilket ger stöd åt prisbilden. Vidare meddelade Ben Bernanke förra veckan att nuvarande klimat sannolikt kommer att ”motivera exceptionellt låga nivåer för styrräntan åtminstone genom mitten av 2013”. Detta kommer troligtvis innebära att den reala räntan (räntan en investerare får på en amerikansk statsskuldväxel efter inflationen) är fortsatt negativ de kommande 12-18 månaderna. Guldinvesterare har historiskt gynnats av låg till negativ ränta. Ser vi tillbaka till 1970-talet har guldet haft en positiv avkastning YoY när realräntan fallit under 2 procent, och ju lägre desto bättre för guld.
Livsmedel
Kaffepriset har återhämtat sig och handlas nu strax under 235 cent (+5 procent i november). Nederbörd lång under normalen i de kafferika delarna av Braslien är den främsta orsaken till prisuppgången. International Coffee Organisation hade redan sedan tidigare reviderat ned sin prognos för 2011/2012 från 129.5 miljoner bags till (1 bag= 60 kg) till 127.4 miljoner bags. I centralamerika har man problem med för mycket regn där skörden under oktober var 19% lägre YoY. Vidare har Colombianska kaffeförbundet nyligen reviderat ned skördeprognoserna för 2012 med 23 procent. Det som balanserar prisbilden något är att de nya högavkastande Brasilianska bönorna är av god kvalite (2-års cykler) så svårt att se at priset springer i väg upp till tidigare höga strax under 300 cent men risken är helt klart på uppsidan.
Terminspriser på vete stängde ned för veckan som helhet i både Chicago och Paris. Nedgången är starkt påverkad av ökad oro för både den amerikanska och den europeiska exporten. Brittiskt fodervete lär ha exporterats till USA vilket ytterligare bevisar det amerikanska vetets dåliga konkurrenskraft. Oroande för Frankrike är att deras annars väldigt lojala köpare Algeriet i veckan köpt 500.000 ton sydamerikanskt vete. Fortsatt uppjusterade förväntningar för den australiensiska veteskörden, med eventuell rekordhög export, har även det bidragit till nedgången. Ryska höstvetet har gått in i vintervila utan ett skyddande snölager, men det finns än så länge inga skäl till oro. Med fortsatt god tillgång på vete, ökad konkurrens på exportmarknaden samt minskat stöd från majsen kan vetet fortsätta ned.
Majsen i Chicago har gått ned kraftigt i veckan, inte minst på grund av usla amerikanska exportsiffror för tredje veckan i rad – konkurrensen är hård från både majs och fodervete från främst Ukraina och Australien. Fokus kommer ligga på den fortsatta utvecklingen för den amerikanska exporten och väderutvecklingen i Sydamerika fram tills januari då nästa stora USDA-rapport publiceras. Med nuvarande goda väderutveckling i Sydamerika och hård konkurrens från andra länder bör majsen kunna fortsätta nedåt – nedgången kommer dock begränsas av fortsatt osäkerhet kring den amerikanska avkastningsnivån, låga amerikanska lagernivåer och även i fortsättningen påverkas av utvecklingen för den globala ekonomin.
Sojapriserna i Chicago är i stort sett oförändrade sedan förra torsdagen. Priserna har pressats nedåt av lägre majspriser och lägre priser på råolja men har fått stöd av ökat köpintresse från Kina – som i veckan köpt 420.000 ton sojabönor från USA. Förväntningarna på Kinas totala import av sojabönor säsongen 2011/12 har dessutom justerats upp till rekordhöga 58,5 miljoner ton. Fokus kommer framöver läggas på den fortsatta efterfrågan från Kina och väderutvecklingen i Sydamerika. Förväntningarna är väldigt höga på den sydamerikanska skörden och minsta lilla försämring kan få priserna att stiga igen. Den brasilianska sådden är till 66 procent klar och den argentinska till 30 procent. Prisutvecklingen kommer dock fortsätta påverkas av utvecklingen av skuldkrisen i EU.
Handelsbankens Råvaruindex
Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av global produktion och till hälften från likviditeten i terminskontrakten.
Ansvarsbegränsning
Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.
Finansiellt instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.