Nyheter
Priset på etanolkrediter steg 2000 %

USA införde år 2005 ett system med etanolkrediter, liknande det system som Europa har för utsläppsrätter på koldioxid. Producenter av bensin måste använda en viss mängd etanol och de som producerar etanol får etanolkrediter. Om producenter av bensin inte blandar i tillräckligt med etanol, eller ingen etanol alls, måste de köpa etanolkrediter.
Etanolkrediterna kostade 7 cent per enhet i januari, för att sedan stiga till som högst 1,43 dollar i juli, dvs en uppgång på omkring 2000 %. De handlas just nu kring 60 cent.
Nu har anklagelserna börjat hagla. Bankerna anklagas för att ha köpt upp mängder av etanolkrediter, för att driva upp priset och sedan sälja till höga priser. Hittills har dock alla banker förnekat att de gjort något sådant och säger att de i huvudtaget inte har lager av etanolkrediter, bortsett från marginella volymer som lagen kräver.
Det kan mycket väl stämma att bankerna inte har gjort något sådant. Vilket för övrigt inte hade varit olagligt. Handeln är nämligen öppen för vem som helst och det finns indikationer på att spekulanter har handlat i stor omfattning.
En oreglerad marknad
Det är inte helt enkelt att få klarhet i vad som har hänt. Den av staten skapade marknaden är i stort sett helt oreglerad, till skillnad från de flesta andra aktie- och råvarumarknaderna. Handeln är dessutom telefonbaserad. Vilket tillsammans gör att transparensen är mycket låg.
Banker och mäklarfirmor tjänar dock sannolikt bra med pengar på handeln. Den telefonbaserade handeln gör att spreadarna kan vara upp till 4 %, något det var länge sedan vi såg på de stora aktie- och råvarumarknaderna.
Marknaden för etanolkrediter skapades inte med tanke på spekulanter, men den amerikanska staten ville ha en fri marknad där vem som helst skulle kunna handla. Så egentligen fungerar väl marknaden som den strukturerades.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
Nyheter
Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen

Lundin Mining är bolaget i Lundin-sfären som satsar stort på Vicuña-projektet i Argentina. Det ska lyfta Lundin Mining till att bli en av de tio största kopparproducenterna i världen skriver Affärsvärlden och upprepar sin köprekommendation för aktien.
”Även om en framgång inte är på förhand given tror vi att Vicuña har goda chanser att bli bra. Vi förnyar vårt köpråd för Lundin Mining”
Enligt Lundin Minings ledning kommer man att klara att finansiera sin del av investeringarna i Vicuña genom det löpande kassaflödet som man förväntar sig ska bli omkring 5 miljarder dollar kommande fem år i kombination med lån.
Nyheter
Sommarvädret styr elpriset i Sverige

Många verksamheter tar nu ett sommaruppehåll och ute värmer solen, det är gott om vatten och vinden blåser. Lägre efterfrågan på el och goda förutsättningar för kraftproduktionen höll ner elpriserna under juni.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) i elområde 1 och 2 (Norra Sverige) blev för juni 3,05 respektive 4,99 öre/kWh, vilket är rekordlågt och de lägsta på minst 25 år.
– Elpriset påverkas av en rad faktorer men vädret väger tyngst. På sommaren minskar efterfrågan på el och många verksamheter har ett uppehåll. Detta tillsammans med goda förutsättningar inom kraftproduktionen påverkar elpriset nedåt, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket vatten som finns lagrat ovanför kraftstationerna, ligger över normal nivå, särskilt i norra Skandinavien. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden är just nu 82 procent av installerad effekt.
– De goda nordiska produktionsförutsättningarna gör elpriserna mindre känsliga för förändringar i omvärlden, säger Jonas Stenbeck.
Priserna på olja och gas kan dock ändras snabbt med anledning av en turbulent omvärld. På kontinenten har efterfrågan på gas sjunkit och nytt solkraftsrekord för Tyskland sattes på midsommarafton med en produktion på 52,5 GW.
– Många av de goda elvanor vi skaffade oss under elpriskrisen verkar leva kvar och gör nytta även på sommaren. De svenska hushållens elförbrukning under 2024 var faktiskt den lägsta detta millenium, säger Jonas Stenbeck.
Medelspotpris | Juni 2024 | Juni 2025 |
Elområde 1, Norra Sverige | 24,04 öre/kWh | 3,05 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 24,04 öre/kWh | 4,99 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 27,27 öre/kWh | 22,79 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 62,70 öre/kWh | 40,70 öre/kWh |
-
Nyheter4 veckor sedan
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys
-
Nyheter4 veckor sedan
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida
-
Nyheter3 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter3 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys3 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter1 vecka sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter1 vecka sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras