Nyheter
Nya enorma oljefynd rapporteras i Iran
”The National Iranian Oil Company (NIOC) has announced the discovery of a huge oil field with considerable crude reserves in southern Iran.
NIOC’s Director for Exploration Seyyed Mahmoud Mohaddes said Saturday that an exploratory oil well has already been drilled in the area.
”The newly-discovered oil field must be considered among the biggest fields ever discovered in Iran,” he said.
The Iranian official also added that initial tests have indicated the high quality of the oil in the new field.
Mohaddes went on to say that the details about two or three more oil fields will be announced in the near future.
A total of 18 heavy and extra heavy oilfields have so far been discovered in Iran, including Ferdowsi oil field in the Persian Gulf, which is one of the country’s biggest heavy oil fields with proven reserves of more than 31 billion barrels.
Iran’s total in-place oil reserves have been estimated at more than 560 billion barrels with about 140 billion barrels of extractable oil. Moreover, heavy and extra heavy varieties of crude oil account for roughly 70-100 billion barrels of the total reserves.”
De potentiella följdeffekterna är många: Dels visar det på att även om sanktionerna kan komma att bli omfattande så berör det inte Irans oljeindustri i det minsta. Tvärtom skickar det här en motsatt signal: Iran har olja och en jädrans massa av den varan. Och för att göra saker och ting värre har EU har passerat en lag som förhindrar att de får ta en del av den kakan.
Kineserna och indierna bevakar det här med en stor spänning (och förståeligt med enorm entusiasm), alltmedan EU nu förmodligen börjar undra om man inte vill ta risken och kolla om saudiernas mytomspunna reservkapacitet (som enbart räcker 4 månader enligt väldigt optimistiska beräkningar) verkligen håller måttet. För Irans kommande kunder är det här en signal som pekar på att den rätta investeringen har gjorts.
Det som förmodligen kommer att hända är att EU med all sannolikhet kommer att börja käbbla med USA om andelar av den libyska oljan och förmodligen att titta på läget hos Nigeria och Angola, Afrikas två andra signifikanta oljeproducenter. Jag tänker tillbaks på John Ghazvinians bok ”Untapped: The Scramble for Africa’s Oil” och hur det händelseförloppet har införlivats. Vi har till exempel redan haft svenska oljehandlare nere i Sudan (och framförallt Sydsudan).
Moodys nedgraderade Greklands kreditbetyg till den lägsta möjliga och varnar för att konkurs. Moodys var sena med beskedet; S&P gjorde samma bedömning för ett bra tag sen. Eurozonen har råd att kicka ut grekerna, men har definitivt inte råd att göra detsamma med Italien eller Spanien (såvida man inte köper Max Keisers utlåtande om att man preppar både länderna för samma tyska kannibalisering av ekonomin som för Greklands del).
Igår kom dessutom in en rapport där oljeleveranser till Medelhavet inte bara har bibehållits, men också ökat. The Guardian gick ut med att Iran innehar en 46%-ig andel av SuMed-pipelinen. Alldeles riktigt följde även ett reportage om hur italienska raffineringsbolaget Iplom SpA nyligen kommissionerat ett tankerfartyg för en leverans på 80,000 ton av iransk råolja från Kharg-terminalen.
Det här är dock inte problemfritt för Iran. Frågan återstår, hur betalar man för allt det här? Iran får inte handla med EU ens i guld. Skall transaktioner ske i förväg? Har sanktionerna ytterligare kryphål så avbetalningar kan ske löpande för ickeupplösta kontrakt? Har Iran återstående skulder som betalas av med oljeleveranser? Det är mycket vi inte vet och luddigheterna i sanktionerna späder på osäkerheten i situationen.
En sak är dock säker: Irans industriella apparat är den riktiga vinnaren. Oljefyndigheter som inte behöver allokeras till EU går med fördel till den inhemska marknaden. Oljan kan säljas mycket billigare till branscher inom Irans tungt subventionerade ekonomi, i och med att cost-benefit-kvotan går genom taket. Statens regulationer styr i dessa inhemska farvatten.
Samtliga händelser har en synergistisk inverkan på den globala oljemarknaden. Oljeproducenterna blir förstås skitlyckliga över höjda oljepriser, men bara till en viss nivå. De här upptäckterna av nya oljefält gör att de redan höga normalnivåerna av oljepriserna är här för att stanna (trots bristen på stabilitet; årsprognosen för WTI ligger en bit över 120 USD/fat). Det kan gå upp och ner några dollar på en dag, men det går i det stora hela upp. Den fortsatta inflationen av dollarn kommer att tvinga oljepriset att hålla ”tjugan” gentemot guldet.
Situationen hjälps inte heller av att jänkarna bankar på krigstrummorna och låter massmedia regurgitera alltihopa non-stop.
Skribent: Amir Askari Yahyavi
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

