Följ oss

Nyheter

Nya enorma oljefynd rapporteras i Iran

Publicerat

den

Olja - Oljefynd i Iran”The National Iranian Oil Company (NIOC) has announced the discovery of a huge oil field with considerable crude reserves in southern Iran.

NIOC’s Director for Exploration Seyyed Mahmoud Mohaddes said Saturday that an exploratory oil well has already been drilled in the area.

”The newly-discovered oil field must be considered among the biggest fields ever discovered in Iran,” he said.

The Iranian official also added that initial tests have indicated the high quality of the oil in the new field.

Mohaddes went on to say that the details about two or three more oil fields will be announced in the near future.

A total of 18 heavy and extra heavy oilfields have so far been discovered in Iran, including Ferdowsi oil field in the Persian Gulf, which is one of the country’s biggest heavy oil fields with proven reserves of more than 31 billion barrels.

Iran’s total in-place oil reserves have been estimated at more than 560 billion barrels with about 140 billion barrels of extractable oil. Moreover, heavy and extra heavy varieties of crude oil account for roughly 70-100 billion barrels of the total reserves.”

De potentiella följdeffekterna är många: Dels visar det på att även om sanktionerna kan komma att bli omfattande så berör det inte Irans oljeindustri i det minsta. Tvärtom skickar det här en motsatt signal: Iran har olja och en jädrans massa av den varan. Och för att göra saker och ting värre har EU har passerat en lag som förhindrar att de får ta en del av den kakan.

Kineserna och indierna bevakar det här med en stor spänning (och förståeligt med enorm entusiasm), alltmedan EU nu förmodligen börjar undra om man inte vill ta risken och kolla om saudiernas mytomspunna reservkapacitet (som enbart räcker 4 månader enligt väldigt optimistiska beräkningar) verkligen håller måttet. För Irans kommande kunder är det här en signal som pekar på att den rätta investeringen har gjorts.

Det som förmodligen kommer att hända är att EU med all sannolikhet kommer att börja käbbla med USA om andelar av den libyska oljan och förmodligen att titta på läget hos Nigeria och Angola, Afrikas två andra signifikanta oljeproducenter. Jag tänker tillbaks på John Ghazvinians bok ”Untapped: The Scramble for Africa’s Oil” och hur det händelseförloppet har införlivats. Vi har till exempel redan haft svenska oljehandlare nere i Sudan (och framförallt Sydsudan).

Moodys nedgraderade Greklands kreditbetyg till den lägsta möjliga och varnar för att konkurs. Moodys var sena med beskedet; S&P gjorde samma bedömning för ett bra tag sen. Eurozonen har råd att kicka ut grekerna, men har definitivt inte råd att göra detsamma med Italien eller Spanien (såvida man inte köper Max Keisers utlåtande om att man preppar både länderna för samma tyska kannibalisering av ekonomin som för Greklands del).

Igår kom dessutom in en rapport där oljeleveranser till Medelhavet inte bara har bibehållits, men också ökat. The Guardian gick ut med att Iran innehar en 46%-ig andel av SuMed-pipelinen. Alldeles riktigt följde även ett reportage om hur italienska raffineringsbolaget Iplom SpA nyligen kommissionerat ett tankerfartyg för en leverans på 80,000 ton av iransk råolja från Kharg-terminalen.

Det här är dock inte problemfritt för Iran. Frågan återstår, hur betalar man för allt det här? Iran får inte handla med EU ens i guld. Skall transaktioner ske i förväg? Har sanktionerna ytterligare kryphål så avbetalningar kan ske löpande för ickeupplösta kontrakt? Har Iran återstående skulder som betalas av med oljeleveranser? Det är mycket vi inte vet och luddigheterna i sanktionerna späder på osäkerheten i situationen.

En sak är dock säker: Irans industriella apparat är den riktiga vinnaren. Oljefyndigheter som inte behöver allokeras till EU går med fördel till den inhemska marknaden. Oljan kan säljas mycket billigare till branscher inom Irans tungt subventionerade ekonomi, i och med att cost-benefit-kvotan går genom taket. Statens regulationer styr i dessa inhemska farvatten.

Samtliga händelser har en synergistisk inverkan på den globala oljemarknaden. Oljeproducenterna blir förstås skitlyckliga över höjda oljepriser, men bara till en viss nivå. De här upptäckterna av nya oljefält gör att de redan höga normalnivåerna av oljepriserna är här för att stanna (trots bristen på stabilitet; årsprognosen för WTI ligger en bit över 120 USD/fat). Det kan gå upp och ner några dollar på en dag, men det går i det stora hela upp. Den fortsatta inflationen av dollarn kommer att tvinga oljepriset att hålla ”tjugan” gentemot guldet.

Situationen hjälps inte heller av att jänkarna bankar på krigstrummorna och låter massmedia regurgitera alltihopa non-stop.

Skribent: Amir Askari Yahyavi

Nyheter

Kinas övergång från majs till vete kan hämma importen

Publicerat

den

Vete

Kina, världens näst största ekonomi, använder sitt veteöverskott. Kina går från att använda majs till att välja vete för sin djurfodermarknad, vilket kan hämma landets majsimport.

Sojamjöl kan också se minskad konsumtion i detta skifte. Följaktligen är det inte goda nyheter för nationer som Brasilien och USA – två av de största producenterna av majs och sojabönor.

Brasilien har producerat en rekordskörd sojabönor i år men leveranserna till Kina ligger för närvarande under fjolårets takt. Samtidigt har Kina avbrutit mer än 800 000 ton amerikanska majsbeställningar under de senaste veckorna eftersom köpare väntar på billigare alternativ senare under året.

Detta är inte välkomna nyheter för majs- och sojabönsproducenter, särskilt med förväntningen att Kinas återöppning skulle öppna upp för konsumtion av dessa jordbruksprodukter. Detta kan översättas till ökat utbud mitt i minskad efterfrågan, och därmed sänka priserna på majs och sojabönor – inte direkt positiva nyheter för hausseartade handlare.

Kina är världens främsta producent av vete, och det importerade också en rekordstor stor mängd vete från andra nationer, vilket ökade utbudet av råvaran. En övergång från majs och sojabönor till vete kommer att hjälpa till att lindra detta överutbud.

Förstsätt läsa

Nyheter

Vattenfall startar nytt projekt för fossilfri vätgasproduktion vid Ringhals

Publicerat

den

Vattenfall har beslutat att starta ett projekt för att producera fossilfri vätgas i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. Det ökar flexibiliteten i hur elnät och elproduktionen kan utnyttjas när Vattenfall planerar för ny elproduktion både från kärnkraft och havsbaserad vindkraft i närområdet.

Vattenfall har tilldelats en anslutningspunkt för den havsbaserade vindkraftsparken Kattegatt Syd och en preliminär bedömning, en så kallad indikation, om anslutningsmöjlighet för ny kärnkraftsproduktion på Väröhalvön. Vattenfall tar genom det nya projektet fram en helhetslösning för kärnkraft och vindkraft tillsammans.

Det nya beskedet från Svenska kraftnät ger förutsättningar för Vattenfall att maximera utvecklingen av både kärnkraft och vindkraft genom den flexibilitet som vätgasen kan erbjuda. Vätgas efterfrågas i stora volymer av kunder på västkusten, till exempel Preem och St1 som Vattenfall sedan tidigare samarbetar med för att undersöka möjligheten att starta produktion av fossilfria elektrobränslen för användning inom flyg- och vägtransporter.

– Detta är mycket positivt för Vattenfall och inte minst våra kunder och partners. Vi ser enorma möjligheter att minska utsläppen på svenska västkusten genom direkt och indirekt elektrifiering med fossilfri vätgas, särskilt för raffinaderi- och petrokemiindustrin. Det finns goda förutsättningar för att bygga elektrolysörer vid Ringhals och skapa en mycket flexibel produktionsanläggning för både fossilfri el och vätgas, säger Andreas Regnell, strategichef vid Vattenfall.

Andreas Regnell, Head of Strategy på Vattenfall

– Det är bra att Svenska kraftnät har gjort en samlad bedömning av Vattenfalls ansökningar om kapacitet för anslutning av både ny kärnkraft och vindkraft. Vi kan nu fortsätta förstudien om små modulära reaktorer vid Ringhals som både skulle kunna producera fossilfri el och vätgas, säger Desirée Comstedt, ansvarig för affärsutveckling för kärnkraft inom Vattenfall.

– Svenska kraftnäts besked är mycket välkommet. Nu tar vi nästa steg i planeringen av den havsbaserade vindkraftsparken Kattegatt Syd och hur vi på bästa sätt använder det stora tillskott av fossilfri elproduktion som både ny vindkraft och kärnkraft kan ge, säger Johan Weimenhög, projektchef för den havsbaserade vindkraftsparken Kattegatt Syd.

Projektet om nya elektrolysörer för produktion av fossilfri vätgas är ett samarbete mellan affärsområdena Generation och Wind inom Vattenfall.

Förstsätt läsa

Nyheter

Thailand spås få den lägsta sockerrörsskörden på 14 år

Publicerat

den

Sockerrör

Trots rekordhöga sockerrörspriser för thailändska bönder under säsongen 2022/2023 och högre priser för 2023/2024, spås utbudet av sockerrör för nästa säsong att sjunka till 74 miljoner ton.

Minskningen av sockerrörsvolymer beror både på en minskning av planterad yta, på grund av att konkurrerande grödor betalar bönderna mer, och även på en hög risk kring en lägre jordbruksavkastning på grund av det prognostiserade torra vädret till följd av El Niños vädermönster.

I år har priserna på kassavarot i Thailand stigit med nio procent, vilket har drivits av en starkare efterfrågan och starkare priser på kassavachips och stärkelse. Efterfrågan kommer främst från Kina, där kassavarot används till etanol och djurfoder.

Det förväntas att kassavapriserna kommer att förbli starka under hela 2023, så med ett nuvarande rotpris på 3 360 THB/kubikmeter ger kassava en bättre avkastning än sockerrör. Detta leder till att mindre sockerrör planterades under det fjärde kvartalet 2022 för skörd under säsongen 2023/2024.

Den potentiella övergången till kassavaodling kommer att resultera i minst fem procent minskning av området för sockerrörsskörd. Den andra nyckelfrågan som den kommande krossningen står inför är jordbruksavkastningen.

Lägre nederbörd än normalt att förvänta

I år är ett El Niño-år, vilket för Thailand historiskt sett kommer att innebära en lägre nederbörd än normalt. Mindre än 20 procent av Thailands sockerrörsareal har tillgång till ordentlig bevattning, detta betyder att under år då det är lägre nederbörd har sockerrörsskördarna lidit hårt.

När det gäller sockerexport, baserat på en skörd på 74 miljoner ton, förväntas Thailand att exportera åtta miljoner ton socker. Med premien för vitsocker på nuvarande nivåer finns det ett bra incitament för bruken att producera vitt socker, till förmån för råvaror, men tillgången på vatten kan vara en begränsande faktor.

Förstsätt läsa

Populära