Nyheter
Nordiskt elpris påverkas av fransk kärnkraft

Veckans kommentar om elmarknaden v.38 2020

Den europeiska kraftmarknaden är i förändring på samma sätt som den nordiska. Marknaden rör sig bort från en stabil grundkraft baserad på fossil bränsle, mot en energiproduktion som är mindre reglerbar och förutsägbar, men däremot förnybar då den baserar sig på sol och vind. Under vindstilla dagar kan marknaden plocka fram extra reserver för att täcka upp för vindkraftsförlust. Denna reserv är dock ofta dyr.
I tisdags kom timpriset i Frankrike upp i hela 189,25 €/MWh. Detta på grund av att mycket av den franska kärnkraften är ur drift av olika orsaker. Samtidigt var det lite vindkraft i hela Europa och därför kunde man känna av det höga timpriset ända upp till Helsingfors. Trots att det höga timpriset spred sig till resten av Norden, låg de norska elpriserna kvar på ovanligt låga nivåer för årstiden, från 10–14 €/MWh.
Att det höga priset kunde nå ända till Finland beror på att begränsningarna för överföring av kraft inom Norden kvarstår och att kärnkraften i södra Sverige fortfarande dras med en del problem.
”Green deal” påverkar marknaden
Den nya miljöstrategin för EU presenteras denna vecka och kan vi redan se att marknaden har dragit upp priset för utsläppsrätter (koldioxidpriset), baserat på de ambitiösa målsättningar som EU lägger för de nästa åren. Även kol- och gaspriset har gått upp den senaste veckan vilket sammantaget har detta bidragit till att dra upp de europeiska terminspriserna på el. Detta påverkar normalt även terminspriserna i Norden, men med den starka resurssituationen ser det ut som att marknadsaktörerna förväntar sig att de nordiska priserna ska hamna väsentligt lägre än till exempel i Tyskland under de kommande åren.
Veckans siffror:
Hydrologisk balans: + 6,8 TWh (+ 1,9 TWh)
Systempris: 16,94 €/MWh (- 5,76 €/MWh)
Terminspris YR-2021: 25,75 €/MWh (+ 0,35 €/MWh)
Nyheter
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar

Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar med bred marginal när man presenterade resultatet för det tredje kvartalet. Mikael Staffas, vd för Boliden, kommenterar kvartalet och hur han ser på råvarumarknaden och bolagets olika gruvprojekt.
Nyheter
Australien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler

USA:s president Donald Trump och Australiens premiärminister Anthony Albanese undertecknade på måndagen ett avtal som ska tillföra miljarder dollar till projekt inom kritiska mineraler.
Länderna kommer tillsammans att bidra med 1-3 miljarder dollar till projekten under de kommande sex månaderna. Den totala projektportföljen är värd 8,5 miljarder dollar, enligt regeringarna.
Galliumraffinaderi med kapacitet för 5x USA:s efterfrågan
Som en del av avtalet kommer det amerikanska försvarsdepartementet även att investera i ett galliumraffinaderi i västra Australien med en kapacitet på 100 ton per år. För närvarande importerar USA omkring 21 ton gallium, vilket motsvarar hela den inhemska konsumtionen, enligt den amerikanska geologiska myndigheten.
Initiativet kommer samtidigt som Kina har infört exportrestriktioner på vissa mineraler, däribland sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för tillverkningen av elektronik och elmotorer. Gallium används till exempel i mikrovågskretsar samt blå och violetta lysdioder (LED), vilka kan användas för att skapa kraftfulla lasrar.
Nyheter
Vad guldets uppgång egentligen betyder för världen

Guldpriset har nyligen nått rekordnivåer, över 4 000 dollar per uns. Denna uppgång är inte bara ett resultat av spekulation, utan speglar djupare förändringar i den globala ekonomin. Bloomberg analyserar hur detta hänger samman med minskad tillit till dollarn, geopolitisk oro och förändrade investeringsmönster.
Guldets roll som säker tillgång har stärkts i takt med att förtroendet för den amerikanska centralbanken minskat. Osäkerhet kring Federal Reserves oberoende, inflationens utveckling och USA:s ekonomiska stabilitet har fått investerare att söka alternativ till fiatvalutor. Donald Trumps handelskrig har också bidragit till att underminera dollarns status som global reservvaluta.
Samtidigt ökar den geopolitiska spänningen, särskilt mellan USA och Kina. Kapitalflykt från Kina, driven av oro för övertryckta valutor och instabilitet i det finansiella systemet, har lett till ökad efterfrågan på guld. Även kryptovalutor som bitcoin stiger i värde, vilket tyder på ett bredare skifte mot hårda tillgångar.
Bloomberg lyfter fram att derivatmarknaden för guld visar tecken på spekulativ överhettning. Positioneringsdata och avvikelser i terminskurvor tyder på att investerare roterar bort från aktier och obligationer till guld. ETF-flöden och CFTC-statistik bekräftar denna trend.
En annan aspekt är att de superrika nu köper upp alla tillgångsslag – aktier, fastigheter, statsobligationer och guld – vilket bryter mot traditionella investeringslogiker där vissa tillgångar fungerar som motvikt till andra. Detta tyder på att marknaden är ur balans och att kapitalfördelningen är skev.
Sammanfattningsvis är guldets prisrally ett tecken på en värld i ekonomisk omkalibrering. Det signalerar misstro mot fiatvalutor, oro för geopolitisk instabilitet och ett skifte i hur investerare ser på risk och trygghet.
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC+ missar produktionsmål, stöder oljepriserna
-
Nyheter2 veckor sedan
Goldman Sachs höjer prognosen för guld, tror priset når 4900 USD
-
Nyheter3 veckor sedan
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete
-
Nyheter3 veckor sedan
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga
-
Analys4 veckor sedan
Are Ukraine’s attacks on Russian energy infrastructure working?
-
Nyheter2 veckor sedan
Leading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om guld, olja, koppar och stål
-
Nyheter2 veckor sedan
Nytt prisrekord, guld stiger över 4000 USD