Nyheter
Gummi, en elastisk råvara
Para-gummiträdet har sitt ursprung i Sydamerika, och det var först 1736 som Charles Marie de La Condamine introducerade gummi i Frankrike. Sydamerika fortsatte länge att vara den främsta källan till den latex som utvinns från gummiträdet. År 1876 samlade emellertid Henry Wickham in tusentals para-gummifrön från Brasilien och lät dessa gro i Kew Gardens, England. Plantorna skickades sedan till Ceylon (Sri Lanka), Indonesien, Singapore och brittiska Malaya. Malaya (numera Malaysia) som senare kom att bli världens största producent av naturgummi.
Indien blev en kommersiell leverantör av gummi sedan plantor införts till landet av brittiska plantageägare, även om experimentella ansträngningar att odla gummi i kommersiell skala i Indien inleddes så tidigt som 1873 i Botaniska trädgården, Calcutta.
Naturgummi är en råvara som har minskat i betydelse sedan fler och fler syntetiska alternativ har upptäckts som gjort det möjligt att replikera naturgummits egenskaper. Naturgummi är emellertid fortfarande en viktig råvara i Sydostasien och i Indien där det handlas aktivt.
De viktigaste marknaderna för denna råvara är
- Indien
- Indonesien
- Malaysia
- Shanghai
- Singapore (SICOM)
- Thailand
- Japan (TOCOM)
- Vietnam
Gummi, en introduktion
Gummi är ett samlingsnamn för en grupp av polymera och organiska ämnen som alla har elastiska egenskaper. Dessa ämnen brukar även benämnas som elaster. Gummit kan delas upp i två typer, dels växtgummi dels syntetiskt gummi.
Växtgummi utvinns från latex som i sin tur utvinns från gummiträd (Hevea Brasiliensis), en akacialiknande växt. Utvinningen sker genom att träden beskärs med en skåra varefter gummivätskan samlas in i behållare som fästs på trädet. Gummi som tas från gummiträdet används industriellt vid tillverkning av olika material. Gummi från andra växter används som föda och i vissa andra fall som klister.
Gummitillverkningen karakteriseras av den s.k. vulkaniseringen, eller vulkningen. Denna innebär att de långa molekylkedjorna i utgångsmaterialet tvärbinds, ofta med hjälp av svavel. Gummimaterialen liknar i det här avseendet härdplasterna, men gummi har färre tvärbindningar. Genom att välja materialsammansättning kan gummimaterialen tilldelas egenskaper inom ett mycket brett område, från de allra mjukaste till hårda och styva material.
Vanliga produkter av, eller med beståndsdelar av, gummi är däck, gummilister, gummisnoddar, hårband, kondomer (som ibland i vardagsspråk kallas ”gummi”), leksaker, maskinremmar, radergummin, fjäderelement, vibrationsdämpare, slangar, packningar, transportband, stövlar, gasmasker och mycket annat. Det kan även noteras att naturgummi är överlägset som tätningselement i avancerade hydraulsystem där ricinolja förekommer eftersom naturgummi är beständigt mot denna vätska.
Produktion av gummi
Latex utvinns från gummiträd vilka har en ekonomisk livslängd på cirka 32 år. Av dessa krävs cirka 7 år för att trädet skall bli fullvuxet och det kan därefter tappas på sin sav under 25 år.
Trädet kräver en väl dränerad jordmån och trivs bäst när denna är av laterisk sedimentär typ alternativt alluvial.
Klimatförhållandena för optimal tillväxt av gummiträd består av
- (a) nederbörd på cirka 250 cm jämnt fördelade utan någon märkbar torrperiod och med minst 100 regndagar per år.
- (b) temperaturintervall av ca 20 ° C till 34 ° C med en månatlig medelvärde av 25 ° C till 28 ° C.
- (c) hög luftfuktighet på cirka 80%.
- (d) starkt solsken uppgående till cirka 2.000 timmar per år med á 6 timmar per dag under hela året.
- (e) frånvaro av starka vindar.
Under åren har många högavkastande varianter av gummiträdet utvecklats för kommersiell plantering. Dessa varianter kan ge upp till 2.000 kilo naturgummi per hektar och år när jordmån och förhållandena är ideala. Tappningen av latexen som utvinns från naturgummiträden sker manuellt.
Latex i allmänhet bearbetas till antingen latexkoncentrat för framställning av doppade varor, eller så koaguleras det under kontrollerade, rena former med användning av myrsyra. Den koagulerade latexen kan sedan bearbetas till den högre kvaliteten tekniskt specificerade blockgummin såsom SVR 3L eller SVR CV eller används för att producera Ribbade kvaliteter som Ribbed Smoked Sheet.
Naturligt koagulerat gummi används sedan vid tillverkning av TSR10 och TSR20 däck. Behandling av gummit för dessa kvaliteter är i grunden en storleksreduktion och rengöring för att avlägsna föroreningar och förbereda materialet för det slutliga torksteget. Det torkade materialet balas och palleterats för lagring och transport.
Den latex som utvinns från det naturgummi som tappas från gummiträden levereras från fabriker i sydvästra Asien, Sydamerika och Nordafrika till destinationer runt om i världen. Beroende på destination, lagertillgänglighet, tillstånd etcetera är vissa transportmetoder mer lämpade för vissa köpare än andra. I den internationella handeln transporteras latexgummi oftast i 20 fots oceancontainers. Dessa fylls i sin tur med mindre behållare av fabrikerna som lagrar latexen, till exempel
Stålfat. 205 kilogram eller 55 gallons fat är den traditionella metoden för att förpacka latex utvunnet av naturgummi. En container på 20 fot fylls med 80 sådana fat med en nettovikt på 16,4 ton latex. Användandet av fat möjliggör bulktransporter som sparar kostnader men erbjuder en flexibilitet för detaljisterna som då kan sälja latex i så pass små mängder som ett eller två fat.
ISO-tankar. Dessa tankar är i själva verket en typ av container. Dessa har vanligen en storlek om 20 x 8 x 8,6 fot med en kapacitet på mellan 17.500 och 25.000 liter beroende form och storlek. Dessa behållare kan även användas för transport av flytande kemikalier eller livsmedel. Detta är det mest kostsamma transportsättet men erbjuder en praktisk hantering.
Flexitankar eller Flexibags inuti en 20 fots container. Flexitankar erbjuder köparen en betydligt billigare transportkostnad än ISO-tankar varför de är mycket vanliga i dag. Flexitanken i sig kan liknas vid en stor påse som försetts med en ventil som möjliggör lastning och lossning av det flytande innehållet. Påsen placeras inuti en 20-fotscontainer med en lämplig förstärkning vid behållarens dörrar. Latexen pumpas sedan in i påsen vilken blåses upp i takt med att mängden vätska ökar. Högst 21 ton kan transporteras på detta sätt då detta utgör en maxvikt för vägtransporter i många länder.
En översikt av gummimarknaden
Under 2005 producerades närmare 21 miljoner ton gummi, varav 42 procent utgjordes av naturgummi. Eftersom större delen av allt gummi som produceras är syntetiskt och ett derivat från olja styrs priset av naturgummi till stor del av priset på olja.
Asien står för större delen av produktionen av naturgummi, under 2005 svarade denna region för 94 procent av den globala produktionen. De tre största producentländerna är Thailand, Indonesien och Malaysia som tillsammans svarade för 72 procent av all produktion av naturgummi. Trots att naturgummi också går under beteckningen Indian Rubber, återfinns detta land först på fjärde plats bland världens producenter. Sydamerika, där växten har sitt ursprung svarar i dag för en mycket marginell andel av världens produktion på grund av den sydamerikanska bladrosten och andra naturliga fiender till gummiträdet. I Thailand sker större delen, cirka 80 procent, av all gummiproduktion i 14 provinser i landets södra delar vilket gör att denna region styr såväl produktionen som priserna på de globala råvarumarknaderna eftersom cirka 90 procent av allt det gummi som produceras av de fyra största producentländerna går på export.
Kina, USA, Japan och Indien är världens ledande konsumenter av naturgummi och den aggregerade efterfrågan överstiger marginellt den globala produktionen.
Priset på naturgummi påverkas av ett antal faktorer. Den aktuella efterfrågan på bildäck får spotpriset på gummi att fluktuera kraftigt under loppet av ett år, medan gummifutures påverkas av olika subventioner och handelsrestriktioner. Gummimarknaden kan också påverkas av vädret, då gummiproduktionen tenderar att minska kraftigt under perioder av kraftigt regn.
Handla terminer på naturgummi
Naturgummi handlas på termin på bland annat Tokyo Commodity Exchange (TOCOM), där råvaran prissätts i yen per kilo och handlas i poster om 5.000 kilo. All handel med terminer på naturgummi sker elektroniskt. Elektronisk handel sker även vid Singapore Commodity Exchange och Osaka Mercantile Exchange medan det förekommer golvhandel vid bland annat börserna i Kuala Lampur, London och New York.
Handeln på TOCOM sker under tickersymbolerna
81 – TOCOM
TCE/JRU – Reuters
JNA – Bloombergs
Vid Osaka Mercantile Exchange (OME) används akronymerna JRI, JKR och JOS, medan Singapore Commodity Exchange valt att bedriva handeln under kortnamnen RSS3 och TSR20.
Listingsdatum
12 december 1952
Leverans
Terminerna på naturgummi går till fysisk leverans, det sker således ingen kontantavräkning.
Leveranskvalité
Vid fullgörandet av varje kontrakt, skall säljaren leverera 5.000 kilo naturgummi, Ribbed Smoked Sheet (RSS) No.3 eller 4 enligt International Standard Specifications att levereras inom ett år efter tullklarering.
Sista handelsdagen
Sista handelsdagen i naturgummi är vid handelns stängning vid den fjärde kalenderdagen som föregår den sista dagen i lösenmånaden.
Leveransdag
På TOCOM går terminer på naturgummi till levereans den sista helgfria dagen varje månad, med undantag för december då terminerna går till leverans den 28 december.
Leveranspunkter
Leverans av det naturgummit som härrör till handeln på TOCOM sker vis lager i de japanska städerna Tokyo, Kanagawa, Chiba, Ibaragi och Aichi.
Trading Hours
Handeln i naturgummi pågår från 9:00 a.m. till 3:30 p.m. (JST) och öppnar igen 5:00 p.m. då handeln pågår till 7:00 p.m. (JST).
Kontraktstorlek
5,000 kg (5 ton) per kontrakt contract.
Tick Value
JPY 0.1 per kg
Positionsbegränsningar
Ingen aktör tillåts att ha vare sig en lång eller kort position i naturgummiterminer som är större än 600 kontrakt. För frontmånaden är begränsningen mindre, endast 200 kontrakt tillåts per innehavare, vare sig det är en kort eller lång position.
Kommersiella kunder tillåts ha större positioner i den så kallade frontmånaden, de tillåts vara långa eller korta upp till 300 kontrakt.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna

