Nyheter

Gummi, en elastisk råvara

Publicerat

14 år sedan

den

4 juli, 2012

Para-gummiträdet har sitt ursprung i Sydamerika, och det var först 1736 som Charles Marie de La Condamine introducerade gummi i Frankrike. Sydamerika fortsatte länge att vara den främsta källan till den latex som utvinns från gummiträdet. År 1876 samlade emellertid Henry Wickham in tusentals para-gummifrön från Brasilien och lät dessa gro i Kew Gardens, England. Plantorna skickades sedan till Ceylon (Sri Lanka), Indonesien, Singapore och brittiska Malaya. Malaya (numera Malaysia) som senare kom att bli världens största producent av naturgummi.

Indien blev en kommersiell leverantör av gummi sedan plantor införts till landet av brittiska plantageägare, även om experimentella ansträngningar att odla gummi i kommersiell skala i Indien inleddes så tidigt som 1873 i Botaniska trädgården, Calcutta.

Naturgummi är en råvara som har minskat i betydelse sedan fler och fler syntetiska alternativ har upptäckts som gjort det möjligt att replikera naturgummits egenskaper. Naturgummi är emellertid fortfarande en viktig råvara i Sydostasien och i Indien där det handlas aktivt.

De viktigaste marknaderna för denna råvara är

Indien
Indonesien
Malaysia
Shanghai
Singapore (SICOM)
Thailand
Japan (TOCOM)
Vietnam

Gummi, en introduktion

Gummi är ett samlingsnamn för en grupp av polymera och organiska ämnen som alla har elastiska egenskaper. Dessa ämnen brukar även benämnas som elaster. Gummit kan delas upp i två typer, dels växtgummi dels syntetiskt gummi.

Växtgummi utvinns från latex som i sin tur utvinns från gummiträd (Hevea Brasiliensis), en akacialiknande växt. Utvinningen sker genom att träden beskärs med en skåra varefter gummivätskan samlas in i behållare som fästs på trädet. Gummi som tas från gummiträdet används industriellt vid tillverkning av olika material. Gummi från andra växter används som föda och i vissa andra fall som klister.

Gummitillverkningen karakteriseras av den s.k. vulkaniseringen, eller vulkningen. Denna innebär att de långa molekylkedjorna i utgångsmaterialet tvärbinds, ofta med hjälp av svavel. Gummimaterialen liknar i det här avseendet härdplasterna, men gummi har färre tvärbindningar. Genom att välja materialsammansättning kan gummimaterialen tilldelas egenskaper inom ett mycket brett område, från de allra mjukaste till hårda och styva material.

Vanliga produkter av, eller med beståndsdelar av, gummi är däck, gummilister, gummisnoddar, hårband, kondomer (som ibland i vardagsspråk kallas ”gummi”), leksaker, maskinremmar, radergummin, fjäderelement, vibrationsdämpare, slangar, packningar, transportband, stövlar, gasmasker och mycket annat. Det kan även noteras att naturgummi är överlägset som tätningselement i avancerade hydraulsystem där ricinolja förekommer eftersom naturgummi är beständigt mot denna vätska.

Produktion av gummi

Latex utvinns från gummiträd vilka har en ekonomisk livslängd på cirka 32 år. Av dessa krävs cirka 7 år för att trädet skall bli fullvuxet och det kan därefter tappas på sin sav under 25 år.
Trädet kräver en väl dränerad jordmån och trivs bäst när denna är av laterisk sedimentär typ alternativt alluvial.

Klimatförhållandena för optimal tillväxt av gummiträd består av

(a) nederbörd på cirka 250 cm jämnt fördelade utan någon märkbar torrperiod och med minst 100 regndagar per år.
(b) temperaturintervall av ca 20 ° C till 34 ° C med en månatlig medelvärde av 25 ° C till 28 ° C.
(c) hög luftfuktighet på cirka 80%.
(d) starkt solsken uppgående till cirka 2.000 timmar per år med á 6 timmar per dag under hela året.
(e) frånvaro av starka vindar.

Under åren har många högavkastande varianter av gummiträdet utvecklats för kommersiell plantering. Dessa varianter kan ge upp till 2.000 kilo naturgummi per hektar och år när jordmån och förhållandena är ideala. Tappningen av latexen som utvinns från naturgummiträden sker manuellt.

Latex i allmänhet bearbetas till antingen latexkoncentrat för framställning av doppade varor, eller så koaguleras det under kontrollerade, rena former med användning av myrsyra. Den koagulerade latexen kan sedan bearbetas till den högre kvaliteten tekniskt specificerade blockgummin såsom SVR 3L eller SVR CV eller används för att producera Ribbade kvaliteter som Ribbed Smoked Sheet.

Naturligt koagulerat gummi används sedan vid tillverkning av TSR10 och TSR20 däck. Behandling av gummit för dessa kvaliteter är i grunden en storleksreduktion och rengöring för att avlägsna föroreningar och förbereda materialet för det slutliga torksteget. Det torkade materialet balas och palleterats för lagring och transport.

Den latex som utvinns från det naturgummi som tappas från gummiträden levereras från fabriker i sydvästra Asien, Sydamerika och Nordafrika till destinationer runt om i världen. Beroende på destination, lagertillgänglighet, tillstånd etcetera är vissa transportmetoder mer lämpade för vissa köpare än andra. I den internationella handeln transporteras latexgummi oftast i 20 fots oceancontainers. Dessa fylls i sin tur med mindre behållare av fabrikerna som lagrar latexen, till exempel

Stålfat. 205 kilogram eller 55 gallons fat är den traditionella metoden för att förpacka latex utvunnet av naturgummi. En container på 20 fot fylls med 80 sådana fat med en nettovikt på 16,4 ton latex. Användandet av fat möjliggör bulktransporter som sparar kostnader men erbjuder en flexibilitet för detaljisterna som då kan sälja latex i så pass små mängder som ett eller två fat.

Annons

ISO-tankar. Dessa tankar är i själva verket en typ av container. Dessa har vanligen en storlek om 20 x 8 x 8,6 fot med en kapacitet på mellan 17.500 och 25.000 liter beroende form och storlek. Dessa behållare kan även användas för transport av flytande kemikalier eller livsmedel. Detta är det mest kostsamma transportsättet men erbjuder en praktisk hantering.

Flexitankar eller Flexibags inuti en 20 fots container. Flexitankar erbjuder köparen en betydligt billigare transportkostnad än ISO-tankar varför de är mycket vanliga i dag. Flexitanken i sig kan liknas vid en stor påse som försetts med en ventil som möjliggör lastning och lossning av det flytande innehållet. Påsen placeras inuti en 20-fotscontainer med en lämplig förstärkning vid behållarens dörrar. Latexen pumpas sedan in i påsen vilken blåses upp i takt med att mängden vätska ökar. Högst 21 ton kan transporteras på detta sätt då detta utgör en maxvikt för vägtransporter i många länder.

En översikt av gummimarknaden

Under 2005 producerades närmare 21 miljoner ton gummi, varav 42 procent utgjordes av naturgummi. Eftersom större delen av allt gummi som produceras är syntetiskt och ett derivat från olja styrs priset av naturgummi till stor del av priset på olja.

Asien står för större delen av produktionen av naturgummi, under 2005 svarade denna region för 94 procent av den globala produktionen. De tre största producentländerna är Thailand, Indonesien och Malaysia som tillsammans svarade för 72 procent av all produktion av naturgummi. Trots att naturgummi också går under beteckningen Indian Rubber, återfinns detta land först på fjärde plats bland världens producenter. Sydamerika, där växten har sitt ursprung svarar i dag för en mycket marginell andel av världens produktion på grund av den sydamerikanska bladrosten och andra naturliga fiender till gummiträdet. I Thailand sker större delen, cirka 80 procent, av all gummiproduktion i 14 provinser i landets södra delar vilket gör att denna region styr såväl produktionen som priserna på de globala råvarumarknaderna eftersom cirka 90 procent av allt det gummi som produceras av de fyra största producentländerna går på export.

Kina, USA, Japan och Indien är världens ledande konsumenter av naturgummi och den aggregerade efterfrågan överstiger marginellt den globala produktionen.

Priset på naturgummi påverkas av ett antal faktorer. Den aktuella efterfrågan på bildäck får spotpriset på gummi att fluktuera kraftigt under loppet av ett år, medan gummifutures påverkas av olika subventioner och handelsrestriktioner. Gummimarknaden kan också påverkas av vädret, då gummiproduktionen tenderar att minska kraftigt under perioder av kraftigt regn.

Handla terminer på naturgummi

Naturgummi handlas på termin på bland annat Tokyo Commodity Exchange (TOCOM), där råvaran prissätts i yen per kilo och handlas i poster om 5.000 kilo. All handel med terminer på naturgummi sker elektroniskt. Elektronisk handel sker även vid Singapore Commodity Exchange och Osaka Mercantile Exchange medan det förekommer golvhandel vid bland annat börserna i Kuala Lampur, London och New York.

Handeln på TOCOM sker under tickersymbolerna

81 – TOCOM
TCE/JRU – Reuters
JNA – Bloombergs

Vid Osaka Mercantile Exchange (OME) används akronymerna JRI, JKR och JOS, medan Singapore Commodity Exchange valt att bedriva handeln under kortnamnen RSS3 och TSR20.

Listingsdatum

12 december 1952

Leverans

Annons

Terminerna på naturgummi går till fysisk leverans, det sker således ingen kontantavräkning.

Leveranskvalité

Vid fullgörandet av varje kontrakt, skall säljaren leverera 5.000 kilo naturgummi, Ribbed Smoked Sheet (RSS) No.3 eller 4 enligt International Standard Specifications att levereras inom ett år efter tullklarering.

Sista handelsdagen

Sista handelsdagen i naturgummi är vid handelns stängning vid den fjärde kalenderdagen som föregår den sista dagen i lösenmånaden.

Leveransdag

På TOCOM går terminer på naturgummi till levereans den sista helgfria dagen varje månad, med undantag för december då terminerna går till leverans den 28 december.

Leveranspunkter

Leverans av det naturgummit som härrör till handeln på TOCOM sker vis lager i de japanska städerna Tokyo, Kanagawa, Chiba, Ibaragi och Aichi.

Trading Hours

Handeln i naturgummi pågår från 9:00 a.m. till 3:30 p.m. (JST) och öppnar igen 5:00 p.m. då handeln pågår till 7:00 p.m. (JST).

Kontraktstorlek

5,000 kg (5 ton) per kontrakt contract.

Annons

Tick Value

JPY 0.1 per kg

Positionsbegränsningar

Ingen aktör tillåts att ha vare sig en lång eller kort position i naturgummiterminer som är större än 600 kontrakt. För frontmånaden är begränsningen mindre, endast 200 kontrakt tillåts per innehavare, vare sig det är en kort eller lång position.

Kommersiella kunder tillåts ha större positioner i den så kallade frontmånaden, de tillåts vara långa eller korta upp till 300 kontrakt.

Relaterade ämnen:gummi gummiträd naturgummi odling

Nästa

Equities the Way to Benefit from Gold’s Strength: Henk Krasenberg

Missa inte

USAs skiffergas ger billig kol i Europa

Fortsätt läsa

Annons

Nyheter

Nederländerna flyttar guld från USA och Kanada till London

Publicerat

3 dagar sedan

den

3 september, 2026

Redaktionen

Den nederländska centralbanken DNB har flyttat 86 ton av landets guldreserver från USA och Kanada till London. Beslutet motiveras med ett allt mer oroligt geopolitiskt läge och behovet av att kunna använda reserverna snabbare i en krissituation.

London ger snabbare tillgång

DNB uppger att guld som förvaras i London är enklare att omsätta än reserverna i New York och Ottawa. London är världens djupaste och mest likvida guldmarknad, vilket gör det lättare för centralbanker att sälja eller låna ut guld vid behov.

Nederländernas totala guldreserv uppgick vid slutet av 2025 till 612,4 ton, värd omkring 72,2 miljarder euro. Efter flytten finns 32,1 procent av reserverna i London, jämfört med 18,1 procent tidigare. Andelen i både USA och Kanada har samtidigt minskat till 18,5 procent vardera.

Geopolitiken bakom beslutet

DNB hänvisar uttryckligen till den ökade geopolitiska oron. Enligt centralbankschefen Olaf Sleijpen handlar flytten om att stärka bankens motståndskraft och beredskap, även om förhoppningen är att reserverna aldrig ska behöva användas i en kris.

Själva överföringen genomfördes mellan mars och augusti. En del av guldet flyttades fysiskt, medan andra delar hanterades genom köp och försäljningar. Mer än 27 ton fysiskt guld transporterades från USA och Kanada till Nederländerna och därefter vidare till London.

Kan fler centralbanker följa efter?

Bedömare konstaterar att centralbanker har flyttat runt sina guldreserver under ungefär ett decennium. Den politiska utvecklingen i USA kan samtidigt göra att vissa länder föredrar andra förvaringsplatser.

John Plassard vid Cite Gestion Private Bank beskriver den nederländska åtgärden som ett sätt att säkerställa mer omedelbar tillgång till guldet vid en kris. Han varnar samtidigt för att ett större skifte från amerikanska förvaringsplatser skulle kunna påverka förtroendet för USA.

Tyskland har exempelvis diskuterat säkerheten kring sina guldreserver i New York, men Bundesbank har hittills valt att behålla sina reserver där.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ostadigt höstväder kan dämpa de höga elpriserna

Publicerat

5 dagar sedan

den

1 september, 2026

Redaktionen

Mindre blåst och regn innebär också mindre vindkraft och lägre vattennivåer. Detta i kombination med mindre kärnkraft har minskat tillgången på el och höjt elpriserna. Även prisskillnaderna har ökat mellan norra och södra Sverige med anledning av flaskhalsar i nätet. Det gör att det är svårare att föra billig el från områden med överskott till områden med större behov. Mer ostadigt höstväder med mer nederbörd och blåst kan dämpa elpriserna.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för augusti på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 66,67 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 38,77 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige.

– Augusti blev dyrare än de två föregående åren. Kraftproduktionen har varit lägre och när det regnar mindre i områden med vattenkraft behöver man hushålla med vattnet så att det ska räcka till vintern. Men får vi mer nederbörd och framförallt att det blåser mer, så kommer det att direkt påverka elpriset nedåt men det gör också att priserna blir mer volatila, det vill säga mer svängiga, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den nordiska kärnkraften ligger just nu 70 procent av installerad kapacitet men kommer att sjunka till drygt 50 procent i september bland annat med anledning av planerat underhållsarbete. Södra Norge har väldigt låga vattennivåer vilket även slår över på priserna i södra Sverige. De svenska vattennivåerna ligger på normalen vilket dämpar elpriset i norra Sverige.

Flaskhalsarna i elnätet gör att elöverföringen från norr till söder är begränsad. Idag är en tredjedel av elanläggningarna äldre än 40 år och närmar sig slutet av sin tekniska livslängd. Svenska Kraftnät planerar att investera 70 mdr kronor åren 2027–2029, samtidigt som Vattenfall Eldistribution fram till 2030 planerar att investera 47 mdr kronor i region- och lokalnätet.

Oljepriset har ökat men även gaspriset har stigit betydligt på kontinenten med anledning av låga lager, konkurrens om flytande naturgas och oro för leveranser genom Hormuzsundet. Eftersom elmarknaden är sammanlänkad kan även de nordiska elpriserna påverkas, framförallt södra Sverige.

Fortsätt läsa

Nyheter

Priset på råolja är fel signal att titta på, det är bensin och diesel som visar allvaret

Publicerat

6 dagar sedan

den

30 augusti, 2026

Redaktionen

Oljeledning, med karta över Irak och östra Medelhavet

Råoljepriset har hamnat i centrum för marknadens fokus, men det är fel måttstock för att förstå vad som faktiskt händer på energimarknaden. Den verkliga signalen kommer från de raffinerade oljeprodukterna, framför allt diesel och bensin, där priserna och marginalerna har stigit betydligt mer än priset på själva råoljan. Det är Jeff Curries tydliga budskap.

Det är en viktig skillnad eftersom det är produkterna som hushåll och företag faktiskt använder. Råolja konsumeras inte direkt av de flesta slutkunder. Den måste först raffineras till exempelvis bensin, diesel och flygbränsle.

Dieselpriset ger därför en betydligt mer relevant bild av situationen. Med de nivåer som råder motsvarar dieselpriset omkring 174 dollar per fat. För bensin och diesel tillsammans ligger motsvarande prisnivå omkring 160 dollar per fat. Det kan jämföras med ett råoljepris som ligger betydligt lägre.

Det är också raffinaderimarginalerna, de så kallade crack spreads, som ger en tydlig signal. Dieselns marginal mot råolja ligger omkring 94 dollar per fat, efter att så sent som föregående vecka ha varit uppe på omkring 102 dollar, en rekordnivå.

Råolja finns, men produkterna kommer inte fram

En del av förklaringen till skillnaden är utvecklingen kring Hormuzsundet. Under juni och juli blev stora mängder råolja kvar på fel sida av sundet. När situationen förändrades kunde denna råolja börja röra sig ut på marknaden.

Det skapade ett tillfälligt intryck av att oljemarknaden var välförsörjd.

Problemet är att råolja och raffinerade produkter inte är samma sak ur ett logistiskt perspektiv.

Att transportera råolja genom ett riskområde är en sak. Att transportera en tanker fullastad med bensin eller diesel är något helt annat. Raffinerade produkter är betydligt mer brandfarliga, vilket gör att risken för att skicka produktlaster genom ett område där fartyg kan attackeras blir högre.

Resultatet blir en situation där råoljan kan finnas tillgänglig samtidigt som det råder brist på de produkter som faktiskt behövs.

Det är just denna skillnad som gör att ett fallande råoljepris kan vara missvisande.

Flera flaskhalsar samtidigt

Hormuzsundet är dessutom bara en av flera flaskhalsar som påverkar energiflödena.

Ryssland är ett annat exempel. Under en period hade mer än hälften av landets raffinaderikapacitet slagits ut. Det begränsar möjligheten att omvandla råolja till färdiga produkter, samtidigt som Ryssland redan har begränsningar för hur mycket råolja landet kan exportera.

Konsekvensen blir att den globala marknaden förlorar färdiga oljeprodukter.

Annons

Det handlar om stora volymer. Den ryska raffinaderisektorn står för omkring 10 procent av världens dieselutbud. Samtidigt har Ryssland tvingats importera jetbränsle från Japan samt diesel och bensin från Indien, trots att landet normalt betraktas som en av världens stora exportörer av energi.

Det illustrerar problemet, den globala energimarknaden handlar inte bara om hur mycket råolja som produceras, utan om var raffinaderierna finns, om de fungerar och om de färdiga produkterna kan transporteras dit de behövs.

Kina kan bidra till högre energipriser

Även Kina spelar en viktig roll.

Kina brukar vara en nettoexportör av raffinerade oljeprodukter. När landet minskar sina produktexporter försvinner däremot en viktig källa till bensin och diesel på den internationella marknaden.

Det innebär att Kinas agerande kan bidra till högre energipriser snarare än lägre, även om landet samtidigt skulle köpa mindre råolja för lageruppbyggnad.

Det är ytterligare ett exempel på varför det kan vara farligt att titta enbart på råoljepriset när man försöker bedöma utbud och efterfrågan på energi.

Det stora hotet är vad detta gör med priserna i ekonomin

Den kanske viktigaste slutsatsen handlar därför inte om oljepriset i sig, utan om vad som händer med kostnaden för att använda energi.

Bensin och diesel är direkt kopplade till hushållens och företagens kostnader. De påverkar transportkostnader, distribution, industri och i förlängningen konsumentpriserna.

Därför kan en situation med fallande råoljepris samtidigt innebära betydande inflationstryck.

Till detta kommer ytterligare flaskhalsar i det globala transportsystemet. Röda havet, Rhen och Panamakanalen nämns som andra exempel där krig, störningar och väderrelaterade problem kan begränsa transportkapaciteten.

När flera sådana flaskhalsar uppstår samtidigt kan effekten bli betydande även om det finns gott om råvara någonstans i systemet.

Det är skillnaden mellan råvara i marken eller på fel plats och en färdig produkt som faktiskt finns tillgänglig där den behövs.

Marknaden tittar på fel siffra

Budskapet är därför att råoljepriset inte nödvändigtvis är den bästa indikatorn på läget på energimarknaden.

Annons

Det är priserna på raffinerade produkter som visar vad den faktiska bristsituationen kostar.

Om diesel kostar motsvarande omkring 174 dollar per fat och raffinaderimarginalerna ligger nära rekordnivåer är det svårt att beskriva energimarknaden som välförsörjd enbart med hänvisning till ett lägre råoljepris.

För konsumenten spelar det ingen större roll vad ett fat råolja kostar innan det har raffinerats. Det som spelar roll är vad det kostar att tanka bilen, transportera varor, flyga och driva industrin.

Och just där är signalerna betydligt mer oroande.

Det innebär också att oljeprisets utveckling kan underskatta den ekonomiska effekten av de störningar som just nu drabbar energiflödena. Så länge flaskhalsarna framför allt drabbar raffinering och transport av färdiga produkter kan råoljemarknaden se relativt lugn ut samtidigt som bensin, diesel och andra oljeprodukter blir allt dyrare.

Det är alltså inte nödvändigtvis brist på råolja som är problemet. Det kan vara brist på rätt produkt, på rätt plats, vid rätt tidpunkt.

Fortsätt läsa