Följ oss

Nyheter

Matif, derivatgrenen av en av världens största börser

Publicerat

den

Råvarubörs, Liffe

Råvarubörs, Matif

Euronext är en europeisk elektronisk börs baserad i Paris, men med dotterbolag i bland annat Belgien, Frankrike, Portugal och Storbritannien. Euronext är i sin tur ett dotterbolag till NYSE Euronext som också äger New York Stock Exchange, NYSE, som i sin tur ägs av Intercontinental Exchange, ICE, sedan i november 2013.

Utöver att erbjuda handel i aktier, derivat och råvaror, erbjuder Euronext sina kunder clearing och informationstjänster. Vid årsskiftet 2012/2013 var NYSE EuroNext den femte största börsen räknat i antalet listade bolag. NYSE EuroNext driver i dag börser i sex olika länder och anses vara världens mest likvida börsgrupp med över 4 000 listade företag med ett sammanlagt marknadsvärde som överstiger 30 miljarder USD.

En historia av sammanslagningar

Vägen till storlek har varit lång, men genom samgåendet med NYSE Group år 2007 kom Euronext att bli den första globala aktiebörsen. Resan började emellertid lång tidigare, redan i september 2000 gick Amsterdam Stock Exchange, Brussels Stock Exchange och Paris Bourse samman i syfte att dra fördelar av de harmoniseringar av kapitalmarknaderna som följde av införandet av den Europeiska unionen. I samband med detta samgående kom MATIF SA (Marché à Terme International de France) att absorberas av Paris Bourse. Matif var en fransk derivatbörs som även drev ett clearinghus. Matif är också det namn som franska lagstiftning benämner samtliga de marknader som terminskontrakt handlas på.

I december 2001 kom Euronext att förvärva London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) som sedan dess har fortsatt att operera som en självständig enhet. Förvärvet skedde formellt den 1 januari 2002, och det nya namnet kom att bli Euronext LIFFE. London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) hade startat sin verksamhet i London 1982 med Chicago Board of Trade och the Chicago Mercantile Exchange som förebild. Under större delen av LIFFEs livstid som en oberoende börs skedde handeln enligt det open outcry-system som användes i Chicago. LIFFE kom sedan att slå ihop sin verksamhet med konkurrenter som London Traded Options Market (LTOM) och London Commodity Exchange (LCE) vilket ledde till att LIFFE kom att addera en rad råvaror, i första hand spannmål och så kallade softs.

Euronext köpte LIFFE för att komma åt denna marknadsplats elektroniska handelssystem, LIFFE CONNECT. Ironiskt nog var ledningen för LIFFE länge stora motståndare till att implementera ett sådant system, utan föredrog länge att bedriva börshandel på golvet. När LIFFE väl implementerade sitt handelssystem LIFFE CONNECT 1998 hade elektronisk handel redan förekommit på andra börser i nästan tio år och gjort att de marknader som varit tidiga med att ta till sig det nya sättet att bedriva handel på lyckats ta stora marknadsandelar. Trots detta kom LIFFE att bli en av de tre ledande derivatbörserna.

2002 kom Euronext att gå samman med den portugisiska aktiebörsen, Bolsa de Valores de Lisboa e Porto (BVLP), som sedermera döptes om till Euronext Lisabon. Det forna BVLP fortsätter att bedriva sin verksamhet under Euronexts paraply.

År 2003 kom LIFFE att lansera LIFFE CONNECT, LIFFEs elektroniska handelsplattform dit samtlig derivathandel inom gruppen kom att handlas. All options- och terminshandel från börserna i Amsterdam, Bryssel, Lissabon och Paris har sedan dess skett på LIFFE. Handelsplattformen LIFFE CONNECT ersattes senare med nästa generations handelsplattform, Universal Trading Platform (UTP). Migreringen slutfördes så sent 2011 och nu handlas optioner och terminer på korta räntepapper, obligationer, valutor, index, swappar, aktier och råvaror på denna plattform.

LIFFE CONNECT kom snart att röna uppmärksamhet från andra börser runt om i världen. Sedan april 2003 sker handeln på Tokyo Financial Exchange (före detta Tokyo International Financial Futures Exchange [TIFFE]) i LIFFE CONNECT. Från januari 2004 skedde handeln på Chicago Mercantile Exchange på e-cbot, ett system som bygger på LIFFE CONNECT, något som upphörde först när CME gick samman med Chicago Board of Trade 2008. Som en följd av detta kom därför börser som Kansas City Board of Trade och the Minneapolis Grain Exchange att använda sig av LIFFE CONNECT för sin over-night handel.

2005 startade Euronext Alternex, en marknad som skulle hjälpa små och medelstora företag i Eurozonen att söka finansiering. Sedan samgåendet med NYSE slutfördes 2007 är Alternex en självständig division som numera heter NYSE Alternex.

Både NYSE och Deutsche Börse bjöd upp till dans

När det 2006 visade sig att NASDAQ visade intresse av att förvärva London Stock Exchange, LSE, valde ledningen för NYSE Group, ägare av New York Stock Exchange, att bjuda 8 miljarder euro, motsvarande 10,2 miljarder USD i aktier och kontanter för Euronext. Budet från NYSE var högre än det som inkommit från Deutsche Börse som driver börsverksamheter i Tyskland. Trots ett tidigt uttalande om att Deutsche Börse inte skulle höja sitt bud på Euronext kom företaget in med ett motbud om en fusion mellan Deutsche Börse och Euronext som värderade Euronext till 8,6 miljarder euro (11 miljarder USD), 600 MEUR högre än NYSEs bud. Trots denna höjning kom det att bli NYSE och Euronext som fusionerades.

Myndigheterna, däribland amerikanska SEC och dess europeiska motsvarigheter var positivt inställda till affären, och det nya företaget kom att döpas till NYSE Euronext. Huvudkontoret kom att förläggas i New York, och den europeiska verksamheten och handelsplattformen fick sitt säte i Paris. Derivathandeln kom då att handlas i Paris, och enligt fransk lagstiftning så kallas denna delen av NYSE Euronext för Matif. Därmed hade världens första globala aktiebörs grundats där handel skedde 21 av dygnets 24 timmar. Den nya börsjätten hade nu för avsikt att infoga Borsa Italiana, börsen i Milano, Italien till gruppen. Borsa Italiana kom emellertid att köpas upp av London Stock Exchange under 2007.

Deutsche Börse försöker igen

Under såväl 2008 som 2009 kom Deutsche Börse att försöka genomföra ytterligare två försök att gå samman med NYSE Euronext, men inget av dessa försök lyckades då de inte varit tillräckligt väl genomarbetade. Under december 2011 bekräftade både Deutsche Börse och NYSE Euronext att de förde djupgående samtal om ett samgående, något som skulle komma att skapa världens största börs.

Samgåendet godkändes av båda företagens aktieägare och godkändes av de amerikanska myndigheterna, men blockerades i sista stund av Europakommissionen som ansåg att det sammanslagna företaget skulle komma att ha ett monopol på den europeiska marknaden för börshandlade finansiella derivat.

I december 2012 meddelande Intercontinental Exchange, ICE, att bolaget hade för avsikt att lägga ett bud på NYSE Euronext på 8,2 miljarder USD. Budet kom att godkännas av de båda bolagens aktieägare, Europakommissionen och amerikanska SEC. Även finansministrarna i de länder i Europa i vilka NYSE Euronext bedriver verksamhet godkände affären som kunde slutföras elva månader efter det att budet lagts.

Optioner och terminer på råvaror

På LIFFE handlas framförallt optioner och terminer på så kallade softs och spannmål, där huvuddelen av handeln avser kakao, kaffe och socker. De råvaror som listas i övrigt är bland annat

Kakao
Robusta-kaffe (till skillnad från handeln i New York som avser arabica-kaffe)
Majs
Raps
Rapsolja
Rapsmjöl
Råsocker
Vitsocker
Fodervete
Kvarnvete
Maltkorn
Skummjölkspulver (Skimmed Milk Powder)
Solrosfrön

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

LKAB redovisar hittills största ökningen av mineraltillgångar

Publicerat

den

Geolog Alexander Coope vid prospekteringsborrigg utanför Gällivare.

LKAB har efter prospektering under 2023 ökat den totala mängden mineralreserver och mineraltillgångar till 5,7 miljarder ton. Jämfört med 2022 har mineraltillgångarna ökat med 43 procent.

Per Geijer-fyndigheten i Kiruna närmar sig nu 1 miljard ton av de totala mineraltillgångarna, inklusive 1,7 miljoner ton in situ REE-oxider, vilket gör den till den största fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller som har rapporterats i Europa.

I slutet av 2023 hade LKAB identifierat mineralreserver på mer än 1,1 miljarder ton och mineraltillgångar på cirka 4,6 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten 1890 har LKAB brutit totalt cirka 2 miljarder ton. Utöver järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas.

– Dessa betydande mineraltillgångar speglar LKAB:s starka prospekteringsarbete de senaste åren. Potentialen är stor för att garantera Sveriges järnmalmsförsörjning, liksom fosfor och sällsynta jordartsmetaller, under många decennier framöver, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.

– Tillgången till kritiska råvaror kommer att vara avgörande för den gröna omställningen. Europa saknar idag brytning av sällsynta jordartsmetaller samtidigt som efterfrågan ökar i takt med elektrifieringen av våra samhällen. Här kan LKAB på allvar vara med och bidra samtidigt som det ökar självförsörjningen av kritiska mineral inom EU. Det är dock beroende av effektiva tillståndsprocesser och även att järnvägens kapacitet utökas för att säkra våra intäkter för de investeringar som behövs, och för att kunna leverera produkterna till våra kunder, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat i takt med gruvproduktionen, medan mineralreserverna vid Malmbergetsgruvan totalt sett har ökat med 11 procent på grund av en uppgradering av befintliga resurser. Mineralreserverna i Leveäniemigruvan i Svappavaara har minskat med cirka 6 procent till 91 miljoner ton. Mineraltillgångarna i Kiruna har ökat marginellt till 815 miljoner ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en betydande ökning med 49 procent till nästan 1,8 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget mer än fördubblats till 836 miljoner ton.

Prospektering vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, nu till 956 miljoner ton järnmalm och fosfor. Samma ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetalloxider, i kvaliteter som är mycket rikare än de som finns i LKAB:s andra fyndigheter.

Fakta om mineraltillgångar och mineralreserver

Som mineraltillgångar klassas fyndigheter där prospektering bevisat förekomst och halt, men där det ännu inte gjorts en djupare teknisk och ekonomisk analys. När en sådan gjorts kan en fyndighet klassas upp till mineralreserv, om den bedöms som brytvärd.

Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver lyckosam och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021.

Fakta om LKAB:s planerade utvinning av kritiska mineral

LKAB har som mål att öka resurseffektivitet och värdeskapande genom att producera kritiska råmaterial från det som idag är gruvavfall. EU klassificerar råmaterial som kritiska på grund av högt importberoende och stor betydelse för vår ekonomi och den gröna transformationen; här ingår fosfor och sällsynta jordartselement som finns i LKAB:s malmer. Fosfor används primärt för produktion av mineralgödsel vilket idag möjliggör hälften av världens matproduktion, men har även andra användningsområden som livsmedel, foder och batterier. Europa är importberoende till 90 procent, Kina, Marocko och Ryssland är stora producenter. Sällsynta jordartsmetaller används framförallt i permanentmagneter i motorer för elbilar och generatorer för vindkraftverk. Kina dominerar värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller, Europa har ingen utvinning alls och blygsam förädling.

Pan-European Reserves & Resources Reporting Committee (PERC) Reporting Standard

LKAB sammanställer årligen sina mineraltillgångar och mineralreserver. LKAB:s redovisningsmetod följer PERC Reporting Standard 2021 som syftar till en balanserad bedömning av värdet av LKAB:s gruvor och fyndigheter. 2021 års upplaga av PERC Reporting Standard är anpassad till november 2019-versionen av CRIRSCO International Reporting Template (Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards). Denna rapport omfattar rapporteringsperioden från 1 januari 2023 till 31 december 2023.

Mineralresursuppskattningarna gjordes under överinseende av Howard Baker FAusIMM(CP), verkställande direktör och resursgeolog, Baker Geological Services Ltd (BGS) som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Howard Baker har granskat och godkände den vetenskapliga och tekniska informationen i denna rapport och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.

Uppskattningarna av mineralreserverna gjordes under överinseende av Tim McGurk CEng FIMMM (QMR), Corporate Consultant (Mining Engineering) med SRK Consulting (UK) Ltd som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Tim McGurk har granskat och godkänt den vetenskapliga och tekniska informationen i detta pressmeddelande och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.

Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB vill pausa persontrafiken för att tömma lagret med järnmalm

Publicerat

den

LKABs tåg på malmbanan

Det senaste halvårets två urspårningar på malmbanan har lämnat LKAB med stora lager järnmalm. Företaget vill bland annat se att persontrafiken på malmbanan kan pausas för att lagret med järnmalm, motsvarande 600 fullastade tåg, kan tömmas. LKAB:s presschef Anders Lindberg förstår att det kan påverka besöksnäringen och vill att en sträckan på sikt blir tvåspårig.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin Mining får köprekommendation av BMO

Publicerat

den

Lundin Mining får en höjd rekommendation av BMO, som höjer till outperform från tidigare market perform. Riktkursen för aktien är 16 kanadensiska dollar, motsvarande 125 kronor, vilket kan jämföras med att aktien stängde på 103,40 kronor igår.

Lundin Mining-aktien är upp 74,6 procent på ett års sikt och 17,0 % på tre års sikt. Men det har varit en resa, hösten 2022 var aktien nere på riktigt låga nivåer.

Graf över Lundin Minings aktiekurs under de tre senaste åren.
Fortsätt läsa

Populära