Guldprospekterings- och utvecklingsföretaget Northgold, som sedan 2022 är noterat på Nasdaq First North Growth Market, prospekterar med framgång i det underinvesterade mellanösterbottniska guldbältet i mellersta Finland. Northgold har under de senaste två åren lyckats fördubbla resurserna i sitt flaggskeppsprojekt Kopsa till 750 tusen uns guldekvivalenter från historiska 330 tusen uns guldekvivalenter. Under perioden 10 till 24 september genomför bolaget en företrädesemission. [sponsrad artikel]

Guld är en viktig internationell handelsvara och Finland är en av de mer attraktiva jurisdiktionerna med den högsta koncentrationen av guldmineralisering i Europa. En av de aktörer som för närvarande prospekterar i mellanösterbottniska guldbältet är Northgold, som har flera parallella projekt i området. Sedan noteringen våren 2022 har Northgold ökat sina resurser till över 1 miljon uns guldekvivalenter, varav 0,99 miljoner uppfyller NI 43-101 eller JORC-kraven.

–Vårt flaggskepp är Kopsa guld-kopparprojektet, som även inkluderar en villkorligt godkänd gruvkoncession. Våra två andra guldprojekt är Kiimalatrenden med de största fyndigheterna, Ängesneva och Vesiperä. Under 2023 förvärvade vi dessutom Hirsikangas guldprojekt, säger Seppo Tuovinen, vd på Northgold.

Northgolds flaggskepp Kopsa är en av Finlands största outvecklade guldfyndigheter. Här är potentialen hög och bolagets fokus sedan noteringen för två år sedan har varit att genomföra borrprogram, främst på Kopsa, där ytterligare 6 200 meter har borrats. Borrningen har resulterat i en fördubbling av resurserna till 750 tusen uns guldekvivalenter från historiska 330 tusen uns guldekvivalenter.

Ny strategi upprätthåller befintlig tillgångsbas

Parallellt med den pågående emissionen har Northgold, med utgångspunkt från dialoger med befintliga aktieägare och det rådande marknadsklimatet, valt att uppdatera sin strategi.

–De mindre och mer juniora prospekteringsbolagens aktiekurser har på senare tid inte rört sig nämnvärt uppåt, trots att guldpriserna har nått nya rekordnivåer. Vår nya strategi innebär att vi kommer att behålla de nuvarande tillgångarna på ett kostnadseffektivt sätt och samtidigt fortsätta att utvärdera potentiella partnerskap och samarbeten såväl som strukturaffärsmöjligheter. Inga nya borrprogram kommer att initieras i nuläget. Vi avvaktar i stället och ser hur marknaden utvecklas framöver, säger Seppo Tuovinen.

Enligt den nya strategin kommer Northgold att upprätthålla den nuvarande tillgångsbasen på ett kostnadseffektivt sätt. Samtidigt fortsätter bolaget att utvärdera potentiella partnerskap och samarbeten samt strukturaffärer och möjligheter. 

–Den nya strategin skapar de bästa möjligheterna att maximera värdet för aktieägarna under rådande omständigheter, säger Seppo Tuovinen.

Goda förutsättningar för ett fortsatt högt guldpris

Guldpriset är självklart en viktig faktor för Northgold. De senaste fem åren har guldpriset på världsmarknaden dubblerats och Seppo Tuovinen betraktar förutsättningarna för fortsatt höga prisnivåer som goda.

–Några faktorer som kan fortsätta påverka guldpriset i positiv riktning är ihållande inflation, risk för recession, geopolitisk osäkerhet och avtagande globalt beroende av den amerikanska dollarn, säger han.

Några parametrar som talar för Northgold som en attraktiv investering för presumtiva aktieägare är det faktum att de infrastrukturella förutsättningarna i det mellanösterbottniska guldbältet är mycket goda med närhet till tågförbindelser, hamnar och ett väletablerat vägnät. Området är dessutom topprankat och ett attraktivt prospekteringsområde för internationella prospekterings- och utvecklingsföretag. En erfaren ledning och styrelse är ytterligare en styrka för Northgolds del.

–Vi har under de senaste åren dessutom bevisat vår förmåga att öka resurserna med effektiv borrning på Kopsa, säger Seppo Tuovinen.

Priset på järnmalm har fallit kraftigt och har den senaste tiden handlats kring 100 USD per ton och var idag till och med nere under 90 USD. Felix Lindberg, VD på familjeföretaget Lindberg & Son som handlar med skrot ger en fantastiskt intressant och tydlig genomgång. Vi får både veta vad som hänt med järnmalm och stål, samt vad det får för konsekvenser framåt i tiden.

Kinas utveckling de senaste 25 åren är helt central. Landet har inte haft något något skrot att använda och har därför behövt använda järnmalm för att skapa stål för att bygga infrastruktur och hus för ett land på 1,4 miljarder personer. Nu taktar Kinas utveckling av och dessutom kan landet börja använda skrot för att göra nytt stål. Det här kommer att få stora följdeffekter på flera sätt i hela världen.

Italien tog 1987 i en folkomröstning beslut om att lägga ner kärnkraften och landets sista två reaktorer stängdes ner år 1990. År 2011 hölls en ny folkomröstning då man bekräftade ett nej till kärnkraft.

Precis som i många länder som inte bygger kärnkraft så har Italien gjort sig beroende av naturgas. Koldioxidutsläppen har tidigare inte uppfattats som något problem och är fortfarande inte något huvudnummer. Men kombinationen av att vara beroende av storskalig energiimport i en geopolitiskt orolig värld och ett något större fokus på att koldioxidutsläpp har fått Italien att försöka tänka om.

Italien satsar nu åter på kärnkraft och ska skapa ett nytt företag i partnerskap med en utländsk investerare. Landets industriminister säger att landet ska sätta upp ett nytt företag med en utländsk teknikpartner för att bygga avancerad, tredje generationens kärnkraftverk. Regeringen ska se över lagstiftningen för att möjliggöra satsningen.