Följ oss

Nyheter

Kvarnvete, kvalitetskrav och tester

Publicerat

den

Vete

Vete odlas generellt som livsmedel för människor, men sämre kvalitéer av vete och näringsrika biprodukter som uppstår vid malningen, används ofta som djurfoder. Vete används också för whisky- och ölframställning, och skalet kan separeras och malas till kli. Innan införandet av majs i Europa, var vete den huvudsakliga källan till stärkelse för dimensionering av papper och dukar.

Vete kan klassificeras med planteringssäsongen, hårdhet och färg.

Vintervete är vinterhärdigt och planteras på hösten. Under våren återupptar vetet sin mognadsfas och det skördas sedan i början av sommaren.

Vårvete planteras på våren och skördas sent på sommaren. Avkastningen på vårvete är betydligt lägre än den för höstvetet, men håller i gengäld oftast en betydligt högre kvalité.

Mjuka vetesorter har mer stärkelserika kärnor som innehåller mindre gluten, dessa sorter är även lättare att mala än hårt vete. Mjöl från mjuka vetesorter är att föredra till pajdegar, franskbröd och livsmedel. Mjukt vitt vete tenderar att ha en lägre halt protein, i genomsnitt 11-12 procent.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Hårt vete har en högre proteinhalt och högre glutennivå än de mjuka sorterna, och används ofta till bröd, kakor och mjöl.

Det hårdaste veteslaget av alla är durum, vars mjöl används för tillverkning av makaroner, spagetti och andra pastaprodukter.

Mjukt vete och vitt vete betingar oftast högre priser eftersom det är lättare att mala och inte kräver blekning.

Vete som djurfoder

Baserat på förändringar i råvarupriserna kan vete utgöra ett alternativ till majs och korn som djurfoder. Traditionellt sett mals vete till vetemjöl som används som födoämne för människor medan biprodukterna används som djurfoder.

Lågkvalitativt vete som bedöms som otjänligt som livsmedel kan användas som djurfoder. Att en skörd undantas från livsmedelsmarknaden kan bero på flera olika orsaker, till exempel skador orsakade av skadedjur, sjukdomar eller frost.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Vetets höga kolhydratinnehåll gör det till ett lämpligt livsmedel för köttdjur som håller på att gödas eller förse djur med spannmål under svåra förhållanden under vintern. Spannmål från olika vete-råghybrider vilka ibland används som djurfoder, är rika på protein och lätt nedbrytbara. Som med många andra spannmålskorn är vete primärt en energikälla i form av kolhydrater.

Tillgänglig energi uttrycks antingen som smältbar energi (DE) eller omsättbar energi (ME), och det är högre per enhet torrsubstans (ts) för vete än för till exempel för majs, än andra sädesslag.

Vete som är av låg kvalitet och därmed olämpliga för malning, på grund av skada, sjukdom, insekter och frost, kan ges till husdjur. Det kommer naturligtvis att vara värt mindre än högkvalitativt vete, men dess exakta värde beror på omfattningen av skadan. Sådant vete kan vara mindre välsmakande och har ett lägre näringsvärde än högkvalitativt vete, så det är bäst att blanda den med andra spannmål i djurens kost.

Kvalitetskrav och tester för kvarnvete

Kvarnarna producerar ett brett utbud av mjöl med hårt definierade specifikationer för varje produkt. Det är inte ovanligt att kvarnarna både analyserar och separerar varje enskilt parti vete för att kunna vara säkra på att möta de kvalitetskrav som deras kunder kräver av varje mäld eller blandning.

Fukthalt

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Vetets kvalitet hotas när fukthalten i lagrad säd överstiger 15 %. Det finns en risk för angrepp och mögel samt mykotoxiner.

Specifik vikt

Tunna, skrumpna sädeskorn kommer inte att kunna användas för att producera tillräckliga mängder rent vitt mjöl. Det specifika vikttestet mäter vikten av den säd – i kg – som kan packas i en cylinder med fast volym, vanligtvis 1 liter.

Kontroller

Kontroll sker av underviktiga sädeskorn och inblandningar av föroreningar, till exempel agnar, ogräsfrön och jord som alla måste avlägsnas innan det går att mala ett kommersiellt mjöl. Olika typer av inblandningar är en förlust för mjölnaren, varför endast 2 procent främmande föremål tillåts i den levererade säden. Kontrollerna sker vanligen med hjälp av slitsade 3,5 och 2,0 millimeters siktar.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Kategorisering

Vete kategoriseras efter så kallade nabim-grupper, 1 till 4. Grupperna 1 och 2 används främst för brödframställning medan grupp 3 används för framställning av kex, kakor och mjölsmet.

Proteinhalt

Proteinhalt anges för alla typer av bagerimjöl och är en viktig del av kontraktet. I de flesta brödframställningsprocesser är mjöl utvunnet ur vete med en proteinhalt överstigande 13 procent torrsubstans att föredra.

Om denna proteinhalt inte kan uppnås med inhemskt vete så kan importerat högproteinhaltigt vete eller vetegluten adderas. För de flesta typer av kakor och kex krävs det inte att gluten bildas och av den anledningen kan mjöl med lägre proteinhalter användas.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Proteinkvalitet

När vätska tillsätts degen bildar en del av proteinet i vetemjölet en visko-elastisk substans – gluten. Denna kan innehålla en del gas som uppstår under jäsningen, den så kallade fermeteringen och hjälper stärkelsen att få brödet att resa sig. Mängden och kvaliteten på det producerade glutenet indikerar det potentiella värdet och någon fast nivå finns inte.

Falltal enligt Hagberg

Låg Hagberg indikerar hög enzymaktivitet och uppkomsten av groning. En tröskel på 250 sekunder används för vete av brödkvalitet och prover med låga Hagbergtal rensas ut. Ett lågt Hagbergtal ger ett bröd med en mörk skorpa och gör att brödet blir stickigt och klibbigt vilket i sin tur gör att det inte går att skiva det. Hagbergtestet används globalt, och mäter den tid i sekunder som det tar för en kolv att passera genom en upphettad blandning av mald säd och vatten. Testet ger en indirekt uppskattning av amylasaktiviteten. Amylas är ett emzym som bryter ned stärkelse och glykol till maltos och dextriner.

Skadad spannmål och lukter

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Spannmål bedöms visuellt för att utesluta förekomsterna av mögel, Fusarium (rosa korn) och särskilt mjöldryga. Kontroller görs även för levande insekter och sädeskorn som skadats av insekter.

Erfaren personal bedömer också spannmål för ovanliga lukter. ”Unken” eller ”kemisk” lukt indikerar lagringsproblem. Enskilda företag sätter sina egna kriterier för dessa bedömningar.

Hårdhet

Sädeskornens hårdhet är en viktig egenskap vid malningen. Hårt och mjukt vete har olika krav på behandling och skilda användningsområden. Det hårda vetet används för brödframställningen och skall absorbera tillräckliga mängder vätska när detta tillsätts degen. Mjukt vete är att föredra vid framställningen av kex då stora mängder vätska tillsätts för att kunna producera en så pass krispig produkt.

Genom att krossa enskilda korn i ett för ändamålet framtaget instrument kan mjölnaren kontrollera sädeskornens hårdhet, och identifiera blandningar av hårda och mjuka sorter. I vissa fall används även näst intill infraröda kalibreringar för att snabbt skilja prover av hårt och mjukt vete.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa
Annons Centaur
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Minskad efterfrågan på skogsprodukter, men priserna stiger

Publicerat

den

Efterfrågan på skogsprodukter och trävaror har gått ner. Men det globala utbudet har minskat ännu mer, vilket gjort att priserna har stigit. De bakomliggande faktorerna är inte bra, men svensk skogsnäring går ändå starkt. Christian Nielsen, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna, förklarar utvecklingen på marknaden. Han säger bland annat att framtiden ser ljus ut för branschen.

Christian Nielsen, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna, förklarar marknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnfull Next ska ta finsk kärnkraft för fjärrvärme till Sverige

Publicerat

den

Steady Energys SMR-reaktor för fjärrvärme

Det finska kärnenergiföretaget Steady Energy och Kärnfull Next har ingått ett strategiskt samarbetsavtal gällande små modulära reaktorer (SMR) för svensk fjärrvärme. Steady Energy avser bygga SMR-fjärrvärmeanläggningar i Helsingfors och Kuopio, Finland, med den första kommersiella enheten i drift redan 2030. Avtalet innebär att Sverige kan bli nästa land.

​Den finska marknadsledaren inom SMR-utveckling, Steady Energy, siktar nu på den svenska fjärrvärmemarknaden genom ett strategiskt samarbete med projektutvecklingsbolaget Kärnfull Next från Göteborg. Den svenska SMR-pionjärens nätverk, marknadskunskap och projektexpertis inom bland annat finansieringlösningar och leveransmodeller ses som en nyckel för att ta tekniken till Sverige skriver bolagen.

”Vi är mycket glada över samarbetet med Steady Energy och att kunna leverera denna smarta och kostnadseffektiva lösning till den svenska marknaden. Med Steadys reaktor i vår portfölj kompletterar vi vårt el-fokuserade SMR-program Re:Firm med ett riktat fjärrvärmeerbjudande, Re:Heat, för kommuner som söker 2030-talets fossilfria uppvärmningslösningar”, säger Christian Sjölander, VD för Kärnfull Next.

Steady Energy har sedan tidigare tecknat avsiktsförklaringar för leverans av upp till femton reaktorer med Helsingfors lokala energibolag Helen och Kuopio Energi i östra Finland. Byggandet av den första kommersiella anläggningen förväntas börja 2028, med den första enheten i drift senast 2030. Byggandet av en pilotanläggning i Finland inleds redan nästa år med kandidatsajter i Helsingfors, Kuopio och Lahti.

Tommi Nyman, VD för Steady Energy, betonar uppvärmningens betydelse för Sveriges ambitiösa klimatmål. “Vi är väldigt stolta över att få samarbeta med Kärnfull Next och bli en del av deras marknadsledande erbjudande. Sveriges elförbrukning förväntas öka avsevärt för att nå nettonollmålen, drivet av elektrifieringen av transporter och industri. Men det krävs även en stor mängd fossilfri uppvärmningsenergi för att uppnå Sveriges klimatåtaganden”

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

”Man tenderar ibland att glömma att elektricitet bara är en del av vår energimix. Det behövs även skalbara och hållbara lösningar för Sveriges värmesektor. Steady’s nordiska design, leverantörskedja och tekniska mognadsgrad gör den perfekt för vårt nya fjärrvärmeprogram”, säger Sjölander.

Sveriges fjärrvärmeförbrukning uppgår till cirka 50 terawattimmar per år, där två tredjedelar kommer från biomassa. Kostnaderna för biomassa har dock ökat kraftigt de senaste åren, och bränslets framtid inom fjärrvärme är omdebatterad – inte minst på grund av dess värdefulla alternativa användningsområden samt utsläppen av växthusgaser.

”Att värma en stor stad med biomassa kräver en hög med stockar stor som en fotbollsplan varje dag, med en stadig ström av lastbilsleveranser dygnet runt. Det är hög tid att våra samhällen begränsar eldning för uppvärmning. Genom att kombinera vår expertis är Steady Energy och Kärnfull Next redo att ta SMR-fjärrvärme till Sverige och påskynda landets ambitiösa klimat- och hållbarhetsmål,” avslutar Nyman.

Steady Energys SMR-teknologi:

  • Finskdesignad LDR-50 fjärrvärmereaktor
  • Termisk effekt på 50 megawatt per enhet
  • Ett fåtal enheter kan värma en medelstor stad
  • Utsläppsfri produktion
  • Enhetsstorlek jämförbar med en upprätt fraktcontainer, höjd 12 meter
  • Lättvattenkyld och modererad, enkel och beprövad design
  • Låg temperatur och tryck på 150 °C och 8 bar, närmare en hushållsespressomaskin än ett konventionellt kraftverk
  • Energi överförs via enkla värmeväxlare
  • Nästan 100% effektivitet tack vare avsaknaden av turbiner
  • Mycket låga livscykelutsläpp av koldioxid, jämförbara med havsbaserad vindkraft
  • Låga och förutsägbara driftskostnader
  • Baserad på decennier av världsledande finsk kärnforskning och utveckling
Fortsätt läsa

Nyheter

Driften av fem svenska kärnkraftsreaktorer kan förlängas 20 år

Publicerat

den

Forsmarks kärnkraftverk

Ägarna av kärnkraftverken Forsmark och Ringhals har fattat inriktningsbeslut för förlängning av drifttiden för anläggningarnas reaktorer från 60 till 80 år. Detta skulle möjliggöra ytterligare fossilfri elproduktion in på 2060-talet, vilket gynnar omställningen inom industrin såväl som tillgången på effektiv elförsörjning till svenska konsumenter skriver Vattenfall.  

─ Kärnkraft kommer under många årtionden att spela en viktig roll i den svenska elproduktionen och det är därför av största vikt att investera inte bara i ny kärnkraft, utan även i våra befintliga reaktorer. Efter de omfattande moderniseringar som tidigare gjorts ser vi goda förutsättningar att förlänga drifttiden med ytterligare upp till 20 år, säger Torbjörn Wahlborg, ansvarig för affärsområdet Generation inom Vattenfall. 

Att förlänga drifttiden med 20 år för Forsmarks och Ringhals fem reaktorer skulle kunna ge ett tillskott av fossilfri el på sammanlagt mer än 800 TWh, vilket ungefär motsvarar dagens svenska elförbrukning under sex år. 

Efter det nu fattade inriktningsbeslutet väntar en fördjupad utredningsfas som bland annat ska göra mer detaljerade kostnadsberäkningar och en analys av identifierade risker vad gäller bland annat kompetens och leverantörer. Efter detta kan ett slutgiltigt investeringsbeslut fattas. Huvuddelen av nödvändiga investeringar planeras ske under 2030-talet. 

Stora fördelar med förlängd drifttid 

─ Förstudien som genomförts visar att det är samhällsekonomiskt effektivt att nyttja investeringar som redan är gjorda och som bidrar till ett elsystem med låga koldioxidutsläpp. Att förlänga drifttiden för befintliga reaktorer medför inte heller några komplexa tillståndsprocesser och vi bedömer även att det tillkommande kärnavfallet ryms inom systemet för kärnavfall från befintliga reaktorer, säger Björn Linde, vd för Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB.  

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

För att förlänga drifttiden görs investeringar på uppskattningsvis 40-50 miljarder kronor för utbyte eller renovering av system och komponenter. Bland tekniska behov kan nämnas renovering eller utbyte av komponenter som turbiner, kondensorer, generatorer, liksom modernisering av styr- och kontrollsystem. Investeringar krävs även i bland annat ställverk och elledningar, anläggningsbyggnader och annan infrastruktur. 

Fakta:

– Forsmark har tre reaktorer med en årlig produktionskapacitet på omkring 25 TWh el. Vattenfall äger 66 procent av Forsmarks Kraftgrupp. Mellansvensk Kraftgrupp äger 25,5 procent med Fortum som största delägare och därutöver äger Uniper (Sydkraft Nuclear Power) 8,5 procent. 

– Ringhals har två reaktorer med en årlig produktionskapacitet på närmare 17 TWh. Vattenfall äger 70,44 procent och Uniper (Sydkraft Nuclear Power) 29,56 procent av Ringhals AB. 

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära