Följ oss

Nyheter

Kvarnvete, kvalitetskrav och tester

Publicerat

den

Vete

Vete odlas generellt som livsmedel för människor, men sämre kvalitéer av vete och näringsrika biprodukter som uppstår vid malningen, används ofta som djurfoder. Vete används också för whisky- och ölframställning, och skalet kan separeras och malas till kli. Innan införandet av majs i Europa, var vete den huvudsakliga källan till stärkelse för dimensionering av papper och dukar.

Vete kan klassificeras med planteringssäsongen, hårdhet och färg.

Vintervete är vinterhärdigt och planteras på hösten. Under våren återupptar vetet sin mognadsfas och det skördas sedan i början av sommaren.

Vårvete planteras på våren och skördas sent på sommaren. Avkastningen på vårvete är betydligt lägre än den för höstvetet, men håller i gengäld oftast en betydligt högre kvalité.

Mjuka vetesorter har mer stärkelserika kärnor som innehåller mindre gluten, dessa sorter är även lättare att mala än hårt vete. Mjöl från mjuka vetesorter är att föredra till pajdegar, franskbröd och livsmedel. Mjukt vitt vete tenderar att ha en lägre halt protein, i genomsnitt 11-12 procent.

Hårt vete har en högre proteinhalt och högre glutennivå än de mjuka sorterna, och används ofta till bröd, kakor och mjöl.

Det hårdaste veteslaget av alla är durum, vars mjöl används för tillverkning av makaroner, spagetti och andra pastaprodukter.

Mjukt vete och vitt vete betingar oftast högre priser eftersom det är lättare att mala och inte kräver blekning.

Vete som djurfoder

Baserat på förändringar i råvarupriserna kan vete utgöra ett alternativ till majs och korn som djurfoder. Traditionellt sett mals vete till vetemjöl som används som födoämne för människor medan biprodukterna används som djurfoder.

Lågkvalitativt vete som bedöms som otjänligt som livsmedel kan användas som djurfoder. Att en skörd undantas från livsmedelsmarknaden kan bero på flera olika orsaker, till exempel skador orsakade av skadedjur, sjukdomar eller frost.

Vetets höga kolhydratinnehåll gör det till ett lämpligt livsmedel för köttdjur som håller på att gödas eller förse djur med spannmål under svåra förhållanden under vintern. Spannmål från olika vete-råghybrider vilka ibland används som djurfoder, är rika på protein och lätt nedbrytbara. Som med många andra spannmålskorn är vete primärt en energikälla i form av kolhydrater.

Tillgänglig energi uttrycks antingen som smältbar energi (DE) eller omsättbar energi (ME), och det är högre per enhet torrsubstans (ts) för vete än för till exempel för majs, än andra sädesslag.

Vete som är av låg kvalitet och därmed olämpliga för malning, på grund av skada, sjukdom, insekter och frost, kan ges till husdjur. Det kommer naturligtvis att vara värt mindre än högkvalitativt vete, men dess exakta värde beror på omfattningen av skadan. Sådant vete kan vara mindre välsmakande och har ett lägre näringsvärde än högkvalitativt vete, så det är bäst att blanda den med andra spannmål i djurens kost.

Kvalitetskrav och tester för kvarnvete

Kvarnarna producerar ett brett utbud av mjöl med hårt definierade specifikationer för varje produkt. Det är inte ovanligt att kvarnarna både analyserar och separerar varje enskilt parti vete för att kunna vara säkra på att möta de kvalitetskrav som deras kunder kräver av varje mäld eller blandning.

Fukthalt

Vetets kvalitet hotas när fukthalten i lagrad säd överstiger 15 %. Det finns en risk för angrepp och mögel samt mykotoxiner.

Specifik vikt

Tunna, skrumpna sädeskorn kommer inte att kunna användas för att producera tillräckliga mängder rent vitt mjöl. Det specifika vikttestet mäter vikten av den säd – i kg – som kan packas i en cylinder med fast volym, vanligtvis 1 liter.

Kontroller

Kontroll sker av underviktiga sädeskorn och inblandningar av föroreningar, till exempel agnar, ogräsfrön och jord som alla måste avlägsnas innan det går att mala ett kommersiellt mjöl. Olika typer av inblandningar är en förlust för mjölnaren, varför endast 2 procent främmande föremål tillåts i den levererade säden. Kontrollerna sker vanligen med hjälp av slitsade 3,5 och 2,0 millimeters siktar.

Kategorisering

Vete kategoriseras efter så kallade nabim-grupper, 1 till 4. Grupperna 1 och 2 används främst för brödframställning medan grupp 3 används för framställning av kex, kakor och mjölsmet.

Proteinhalt

Proteinhalt anges för alla typer av bagerimjöl och är en viktig del av kontraktet. I de flesta brödframställningsprocesser är mjöl utvunnet ur vete med en proteinhalt överstigande 13 procent torrsubstans att föredra.

Om denna proteinhalt inte kan uppnås med inhemskt vete så kan importerat högproteinhaltigt vete eller vetegluten adderas. För de flesta typer av kakor och kex krävs det inte att gluten bildas och av den anledningen kan mjöl med lägre proteinhalter användas.

Proteinkvalitet

När vätska tillsätts degen bildar en del av proteinet i vetemjölet en visko-elastisk substans – gluten. Denna kan innehålla en del gas som uppstår under jäsningen, den så kallade fermeteringen och hjälper stärkelsen att få brödet att resa sig. Mängden och kvaliteten på det producerade glutenet indikerar det potentiella värdet och någon fast nivå finns inte.

Falltal enligt Hagberg

Låg Hagberg indikerar hög enzymaktivitet och uppkomsten av groning. En tröskel på 250 sekunder används för vete av brödkvalitet och prover med låga Hagbergtal rensas ut. Ett lågt Hagbergtal ger ett bröd med en mörk skorpa och gör att brödet blir stickigt och klibbigt vilket i sin tur gör att det inte går att skiva det. Hagbergtestet används globalt, och mäter den tid i sekunder som det tar för en kolv att passera genom en upphettad blandning av mald säd och vatten. Testet ger en indirekt uppskattning av amylasaktiviteten. Amylas är ett emzym som bryter ned stärkelse och glykol till maltos och dextriner.

Skadad spannmål och lukter

Spannmål bedöms visuellt för att utesluta förekomsterna av mögel, Fusarium (rosa korn) och särskilt mjöldryga. Kontroller görs även för levande insekter och sädeskorn som skadats av insekter.

Erfaren personal bedömer också spannmål för ovanliga lukter. ”Unken” eller ”kemisk” lukt indikerar lagringsproblem. Enskilda företag sätter sina egna kriterier för dessa bedömningar.

Hårdhet

Sädeskornens hårdhet är en viktig egenskap vid malningen. Hårt och mjukt vete har olika krav på behandling och skilda användningsområden. Det hårda vetet används för brödframställningen och skall absorbera tillräckliga mängder vätska när detta tillsätts degen. Mjukt vete är att föredra vid framställningen av kex då stora mängder vätska tillsätts för att kunna producera en så pass krispig produkt.

Genom att krossa enskilda korn i ett för ändamålet framtaget instrument kan mjölnaren kontrollera sädeskornens hårdhet, och identifiera blandningar av hårda och mjuka sorter. I vissa fall används även näst intill infraröda kalibreringar för att snabbt skilja prover av hårt och mjukt vete.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Sandvik vinner större order på gruvautomation från Codelco

Publicerat

den

Sandvik LH307, AutoMine UG

Sandvik har erhållit en större order från världens största kopparproducent Codelco avseende leverans av AutoMine automationssystem för lastare och gruvtruckar, som ska användas i det nya Andesita-projektet vid El Teniente-gruvan i Chile. Ordern är värd cirka 300 miljoner kronor och har bokats i det första kvartalet 2024.

Enligt det nya avtalet, som följer på flera order på automationslösningar från Codelco under 2023, så ska Sandvik implementera ett avancerat automationssystem och leverera en ny automatiserad lastare av modell Toro LH621i under 2024.

— Vi är väldigt glada över att kunna expandera vårt partnerskap med Codelco. Vi ser fram emot att leverera våra ledande gruvautomationslösningar till det nya Andesita-projektet och därigenom bidra till förbättrad säkerhet, effektivitet och produktivitet i driften, säger Mats Eriksson, affärsområdeschef för Sandvik Mining and Rock Solutions.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren inleds med lägre elpriser

Publicerat

den

Elledning

Mycket blåst, milt väder och minskad elkonsumtion bidrog till en halvering av elpriset i februari jämfört med i januari. Mars inleds med god tillgång på energi i hela landet. Vintervädret är inte över och nu startar dessutom de årliga underhållen vid kärnkraftverken, först i Finland, vilket kan komma att påverka elpriserna uppåt igen.

Jonas Stenbeck på Vattenfall
Jonas Stenbeck, Vattenfall

Elpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) landade för februari på cirka 44,8 – 55,4 öre/kWh i alla elområden. De tidigare stora prisskillnaderna mellan elområdena har minskat betydligt tack vare att överföringskapaciteten är god, så den el som efterfrågas kan distribueras mellan norra och södra Sverige.

– Vi närmar oss slutet av vintern och mars månad kan bjuda på överraskningar vädermässigt, men det är ett bra produktionsläge i Norden vilket lugnar marknaden. I Sverige är vi också fortsatt bra på att hålla nere vår elförbrukning vilket bidragit till lägre elpriser, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.

Månadsmedel för spotpriser på elektricitet på Nordpool åren 2022-2024

I början av februari stod vindkraften vissa timmar för mer än hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med negativa priser. Den nordiska vattenkraften ger fortsatt hög effekt och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger på normal nivå. Kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland, med en installerad kapacitet på ungefär 1600 MW, startar sin årliga revision den 2 mars och kopplas bort från elnätet. Det kan påverka elpriserna även i Sverige.

Elpriser per elområde
Fortsätt läsa

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Populära