Nyheter
Den nya tidens kaffedrickande har en negativ påverkan på miljön

Försäljningen av kaffepods populariserades först i USA, där de är kända som K-cups. Sedan 2011 har försäljningen mer än tredubblats och mer än 13 procent av de amerikanska kaffedrickarna drack minst en kopp kaffe per dag som bryggts i en kaffepodsbryggare enligt data från National Coffee Association. Samma undersökning visar att försäljningen av K-cups står för mer än en fjärdedel av den nordamerikanska marknaden för malet kaffe.
Enkoppsmaskiner för kaffe dyker upp överallt, både på arbetsplatser och i hemmen. I USA har försäljningen av pod-maskiner ökat med mer än 600 procent under de senaste sex åren, från 1,8 miljoner enheter 2008 till 11,6 miljoner enheter 2013 enligt analysföretaget Euromonitor.
Försäljningen av traditionella kaffebryggare har under samma period varit relativt oförändrad.
Detta är knappast något som är specifikt för USA, faktum är att de är vanligare förekommande i Europa. Under 2013 överträffade försäljningen av pod-maskiner i Västeuropa den för traditionella kaffebryggare för första gången någonsin.
K-cups utvecklades av Keurig, ett företag som redan 2006 köptes av Green Mountain och som nu redovisar betydande vinster som en följd av försäljningen av både kaffepoddar och bryggare anpassade för dessa. Konkurrenten Nestlé tros ha en marginal på mer än 30 procent på sin motsvarighet, Nespresso. I dag är dessa maskiner så vanliga att de till och med finns på mer än 700 av de restauranger som har stjärnor i Michelinguiden.
Kaffepoddarnas popularitet har emellertid en negativ påverkan på miljön. Endast fem procent av de kaffepoddar som Green Mountain säljer i dag är återvinningsbara, de övriga 95 procenten är producerade av en icke återvinningsbart kompositplast. Företaget är väl medvetet om sina brister, och har lovat att göra alla sina kaffepoddar återvinningsbara senast år 2020.
Redan under 2011 hade enbart de kaffepoddar som hade producerats av Keurig/Green Mountain räckt till att korsa jorden sex gånger, och under 2013 ökade siffran till tio gånger.
Nyheter
På 15 år eldar Kina lika mycket kol som USA gjort under hela sin historia

Mängden kol som Kina eldar är genuint spektakulär. Javier Blas började kolla siffrorna efter att ha hört kommenterar på energikonferensen CERAWeek. En grov uppskattning är att USA har eldat 68 miljarder ton kol mellan 1850 och 2025, dvs under 175 år. Tittar man på grafer så inser man snabbt att USA använde minimalt med kol innan det. 68 miljarder ton kol är ungefär vad Kina kommer att elda mellan år 2015-2029 skriver Javier Blas, dvs under omkring 15 år. Lägg till ett år och i grova drag så kommer Kina under dessa år att ha eldat mer kol än vad USA har gjort under hela sin historia.
Nyheter
Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer

Efter att USA har infört tariffer på koppar så är priset i New York nu 10 procent högre än i London, dvs priset är högre i USA än utanför. Det är dock bara 10 procent högre ännu så länge, trots att tariffen är 25 procent, för det råder osäkerhet om Trump kommer att hålla fast vid tariffen på koppar eller inte. Men med tiden kommer skillnaden att öka mot 25 procent om tariffen inte förändras. Bjarne Schieldrop från SEB reder hur de olika faktorerna påverkar kopparpriserna i och utanför USA.
Nyheter
USA är världens största importör av aluminium

USA är världens största importör av aluminium. För några årtionden fanns det 30 anläggningar som producerade aluminium i landet, idag är det bara fyra. Aluminium används i allt från läskburkar till de kraftigaste delarna av elnätet (som ett alternativ till koppar). Produktion av aluminium är enormt energikrävande.
Kina gjorde en satsning på att bli en stor producent av aluminium. Med en kombination av bidrag och subventionerad elektricitet blev man en enorm aktör.

USA producerar idag orimligt lite aluminium. En satsning på att producera mer konkurrerar just nu delvis med AI som också behöver enorma mängder elektricitet. Ett smältverk för aluminium kan kräva 700-1000 MW elektricitet, dvs motsvarande en traditionell kärnkraftsreaktor.
Ett något högre pris på aluminium får olika effekter. En läsktillverkare säger att de då kommer att styra om till att sälja mer på platsflaska. För en biltillverkare utgör kostnaden för aluminium en mycket mindre andel av den totala kostnaden och där är det möjligt att det inte gör så mycket.
-
Nyheter4 veckor sedan
Hemp Innovation skriver off-take-avtal för industriell hampafiber
-
Analys4 veckor sedan
Stronger inventory build than consensus, diesel demand notable
-
Nyheter4 veckor sedan
Christian Kopfer om guld, olja och stål
-
Nyheter3 veckor sedan
I mars offentliggör EU en lista på prioriterade gruvprojekt, betydelsefullt för Norra Kärr
-
Nyheter3 veckor sedan
70 procent av världens koboltproduktion exportstoppas i fyra månader
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Price reaction driven by intensified sanctions on Iran
-
Nyheter3 veckor sedan
First Nordic Metals ska noteras på First North i Sverige
-
Nyheter4 veckor sedan
Eric Strand kommenterar vad som händer med guld och silver