Nyheter
Kaffebladsrost kostar kaffeodlare en halv miljard dollar

Växtsjukdomen Roya, också känt som kafferost eller kaffebladssvamp, är en liten orangefärgad svamp som nu har nått Centralamerika.
Redan i januari i år kunde vi ta del av hur International Coffee Organisation uppmärksammade läsarna på att denna svampsjukdom kan få betydligt fler negativa effekter än vad marknaden befarat. Ceylon, i dag känd som en av världens främsta teproducenter, var en gång i tiden en mycket stor kaffeproducent men angrepp av den nämnda svampen fick landets odlare att helt överge odling av kaffe. Nu har svampen kommit till Centralamerika, där den skadar kaffeproduktionen och beräknas kosta mellan 375 000 och 450 000 arbetstillfällen. Att kaffeodlarna anser att denna svamp är ett gissel är därför inte förvånande.
I IOCs rapport från i januari går att läsa
”In Central America, outbreaks of coffee leaf rust have now been reported in all major coffeeproducing countries. Authorities in Costa Rica have declared a state of emergency in order to tackle the spread of the fungus. In Guatemala and El Salvador, there are reports that rust could have affected 40-50% of all coffee plants, with both countries enacting programmes to provide fungicide to coffee farmers. Nicaragua has also recently launched a campaign to train experts and growers against the spread, while Honduras has declared a phytosanitary emergency. Coffee leaf rust has also been reported in certain parts of Mexico. This outbreak could have serious long term implications for the production of Washed Arabicas in Central America, with the region potentially losing around 2.5 to 3 million bags of coffee.”
En orangefärgad svamp styr kaffepriset
Den orangefärgade svampen har drabbat de kaffeodlande områdena i hela Centralamerika, och fortsatt upp i Mexiko vilket gör att det börjar bli brist på vissa av de mer sällsynta kaffebönorna som odlas i dessa regioner samtidigt som det driver upp priserna. Vissa sorters kaffe från Guatemala betalas nu med ett premium om 70 cent per pound över det kaffepris som sätts på råvarubörsen ICE (Intercontinental Exchange).
Däremot kan vi se hur de stora kafferosterierna Kraft Foods Group, JM Smucker och Gevalia med flera, sänkt sina priser som en effekt av att det arabica-kaffe som föredras i Sverige har fallit med närmare tjugo procent under den senaste tolvmånadersperioden. Prisfallet beror i första hand på betydligt större skördar än tidigare från Brasilien, världens största kaffeproducent
Kaffebladsrosten, eller Roya, trivs på bladen på kaffeplantorna och stryper näringskällan för kaffebönorna vilket gör att kaffeplantorna producerar färre bönor. En annan negativ effekt är att de drabbade plantorna producerar ett underutvecklat kaffe med sämre smak. Det centralamerikanska kaffet är annars känt för sin fruktiga söta smak.
Kaffebladsrosten är att betrakta som mycket aggressiv, och det är inte ovanligt att denna står emot inte bara en utan både två och tre besprutningar av svampmedel.
International Coffee Organisation bedömer att den centralamerikanska kaffeproduktionen, som står för en tiondel av den globala kaffeskörden, kommer att falla med en sjättedel, eller 16 procent, under det kommande året, som en direkt följd av kaffebladsrosten. På vissa håll är det emellertid betydligt värre än i andra områden, i Costa Rica beräknas årets skörd uppgå till hälften av förra årets.
Kaffeföretag i krissamtal
Ett tecken på hur pass allvarligt företag i kaffebranschen ser på detta hot är de samtal som bland annat Starbucks, Green Mountain Coffee Roaster, Folgers med flera hade i april 2013 när representanter för dessa företag besökte Guatemala City för ett krismöte tillsammans med regeringsorgan och agronomer.
Kaffeföretagen kom inte överens om något, men de regionala regeringsorganen har gått i spetsen för kampen mot roya och spenderar miljontals med dollar i syfte att förse kaffeplantagerna med svampmedel.

Kaffebladsrosten är inget nytt, redan 1861 upptäcktes denna svamp på vilda kaffeplantor i närheten av Viktoriasjön i Östafrika och har sedan dess spridit sig över världen. Årtalen på kartan visar när de upptäcktes första gången. 1867 slog kaffebladsrosten ut kaffeodlingarna i Ceylon vilket fick odlarna att övergå till te istället. Kartan ovan har sitt ursprung i Coffee rust in the Western Hemisphere som publicerades 1984 av Schieber och Zentmyer. Som synes drabbades Centralamerika av kaffebladsrost även under slutet av 1970-talet.
Det värsta ligger framför oss
Såväl forskare som kaffeodlare tror att kaffebladspesten kommer att bli ett ännu större problem nästa år eftersom förutsättningarna för de infekterade kaffebuskarna förvärras samtidigt som svampen sprids.
The World Bank’s International Finance Corp överväger åtgärder som billiga lån för att hjälpa kaffeodlarna att betala för nya jordbruksprodukter och för att de skall kunna ersätta sina odlingar med rost-resistenta kaffebuskar. Det sistnämnda kan behöva göras då det är svårt att rädda en skörd när buskarna väl har angripits av kaffebladsrost. Om mer än halva buskens löv angrips av kaffebladsrost så kommer den med största sannolikhet att behöva beskäras nere vid rötterna för att kunna räddas. Nackdelen med detta är att det tar tre år innan kaffebusken åter producerar kaffebönor. I värsta fall betyder detta att kaffe kommer att bli en bristvara under de kommande åren.
Regnet spred kaffebladsrosten i Colombia
Colombia, näst efter Brasilien den största producenten av kaffe i Latinamerika, drabbades under 2008 av ett utbrott av kaffebladsrost som växte till en epidemi till följd av den ovanligt stora nederbörden under detta år. Som ett resultat av detta steg priserna kraftigt vilket ledde till att kaffepriset tre år senare, 2011, nådde den högsta nivån på 14 år. Prisuppgången kan förklaras av att Colombia tillsammans med Brasilien står för så pass mycket som en tredjedel av den globala kaffeproduktionen.
Sedan utbrottet 2008 har de colombianska odlarna ersatt hälften av den kaffeproducerande arealen med rostresistenta plantor. Fyra av landets kaffeodlande regioner, Socorro, Paramo, Palmas and Valle de San Jose i Santander, har av de colombianska myndigheterna förklarats fria från kafferosten.
Dessa fyra regioner är de första och enda i hela Latinamerika som har förklarats fria från kaffebladsrost. I ett nyligen publicerat pressmeddelande meddelande Federación Nacional de Cafeteros de Colombia, de colombianska kaffeodlarnas riksorganisation, att det i Santander nu finns mer 36 000 hektar kaffebuskar som bidragit till att öka landets kaffeskörd med 26 procent jämfört med året innan.
Det är framförallt forskningsorganisationen Cenicafé som finansieras av de colombianska kaffeodlarna som bidrog till att plantagerna i dessa regioner bytte till rostresistenta kaffesorter.
I år förväntas den colombianska kaffeproduktionen att öka med minst 30 procent till minst tio miljoner säckar, något som i viss mån kompenserar för bortfallet av de centralamerikanska skördarna. Innan Colombia drabbades av kaffebladsrosten 2008 producerade landet mer än 11 miljoner säckar kaffe per år. Det ser således ut som Colombia är tillbaka, men andra länder kommer att få det svårare under kommande år. På världsmarknaden har priset på kaffe fallit kraftigt, samtidigt som de odlare som drabbats av kaffebladsrosten får betydligt mindre skördar. Det betyder att de drabbade odlarna dels kan sälja mindre samtidigt som de får allt mindre betalt för sitt kaffe.
Nyheter
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier

Roberto García Martínez, vd för Eurobattery Minerals, gästar EFN för ett samtal om råvarorna som behövs för den gröna omställningen. Han tar bland annat upp koppar, kobolt och volfram.
Samtalet kommer sedan även in på att imorgon tisdag är en mycket spännande dag då EU ska presentera rekommendationer inom Critical Raw Materials Act (CRMA) vilket ska göra att det kommer att gå snabbare och bli enklare att öppna gruvor inom EU för att få igång produktionen av kritiska råvaror.
Nyheter
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft

Ett år med mycket låga elpriser har gjort att Jämtkrafts resultat bara blev 212 miljoner kronor efter skatt för 2024. Bolaget har vidtagit åtgärder för att hålla lönsamheten uppe för att klara de investeringar som är planerade de kommande åren.
– Under 2024 har vi inte bara haft låga elpriser i vårt elprisområde utan också perioder med negativa elpriser. Vi arbetar hårt med att anpassa vår produktion efter dessa förhållanden, men det är ändå oundvikligt att det påverkar våra intäkter kraftigt, säger Jämtkrafts vd Ylva Andersson.
Högre kostnader för fjärrvärme på grund av dyrare biobränsle
Jämtkraft har även sett fortsatt ökade priser på det biobränsle som bolaget använder i sin fjärrvärmeverksamhet, vilket sätter en mycket stor press på den affären. Även material och utrustning som behövs till Jämtkrafts verksamheter har ökat kraftigt i pris på grund av inflation och global efterfrågan. Lönsamhet är därför företagets fokus framåt säger Ylva Andersson.
– Vi fortsätter att fokusera på att utveckla det energisystem som vi ansvarar för i syfte att skapa värde och tillväxt för våra ägarkommuner. Det kräver en fortsatt hög investeringstakt där vi behöver vara noga med att fatta bra beslut och arbeta för att minimera påverkbara kostnader.
700 timmar med negativa elpriser skapar problem
Åren 2022 och 2023 visade en ny trend på elmarknaden med kraftigt varierande priser och fler timmar med negativa elpriser. För den som producerar el betyder ett negativt elpris att man får betala för att mata ut el på elnätet.
År 2022 hade elprisområde 2, där Jämtlands län ingår, 30 timmar med negativa elpriser. 2023 steg antalet till cirka 400 timmar och 2024 blev det cirka 700 timmar. Orsaken till negativa elpriser är att utbudet av el stundtals överskrider efterfrågan samt att det finns en begränsad möjlighet att exportera el söderut.
Jämtkraft konstaterar att det är trevligt för konsumenter av elektricitet att priserna är låga, men att det skapar långsiktiga problem när producenter inte får avkastning på sina investeringar.
Nyheter
SGU vill att uranförbudet upphävs

Dagens förbud mot utvinning av uran i Sverige snedvrider konkurrensen, både inom EU och globalt, och försvårar dessutom utvinning av andra kritiska metaller och mineral som är nödvändiga för energiomställningen. Det fastslår Sveriges geologiska undersökning (SGU) i sitt yttrande över regeringens förslag om att åter möjliggöra utvinning av uran.
Sverige har en lång tradition av gruvdrift och metallproduktion, en rik berggrund som dessutom är gynnsam att bryta ur, samt en stark miljölagstiftning. Med dessa goda förutsättningar spelar Sverige en avgörande roll för Europas försörjning av de kritiska och strategiska metaller och mineral som behövs för den gröna omställningen och vårt försvar.
Uran finns naturligt i svensk berggrund och förekommer ofta tillsammans med andra metaller och mineral, däribland flera som räknas som kritiska. Sedan 2018 råder dock förbud mot att utvinna uran och det går heller inte att få undersökningstillstånd för att prospektera efter uran. Det vill regeringen ändra på och har bett flera olika samhällsaktörer att yttra sig över sitt förslag, däribland SGU. Nu har yttrandet, som ställer sig positivt till framtida utvinning av uran, överlämnats till regeringen.
– Vi anser att dagens förbud mot utvinning av uran står i vägen för en effektiv undersökning av Sveriges berggrund och därmed ett effektivt nyttjande av våra mineraltillgångar, vilka är helt grundläggande för hela vårt samhällsbygge och inte minst för den gröna omställningen, säger Anette Madsen, generaldirektör för SGU.
SGU betonar att den svenska lagstiftningen riskerar att snedvrida konkurrensen både inom EU och globalt. I dag är prospektering och utvinning av uran tillåtet i flera delar av världen. Metall- och mineralmarknaden är global och tillgången till kapital för prospekteringsverksamhet begränsat. Läget förvärras ytterligare av att nuvarande lagstiftning även försvårar för verksamheter där uran inte är aktuellt som vare sig huvud- eller biprodukt.
– För att prospektering ska vara ekonomiskt motiverad krävs, förutom god potential i mineralfyndigheten, tydliga och förutsägbara regelverk och en attraktiv investeringsmiljö. Regelverk ska inte skapa olika förutsättningar för investering i prospektering så att Sverige hamnar på efterkälken i försörjningstrygghet, säger Peter Åkerhammar, utredare vid SGU.
SGU konstaterar att uran inte bör vara föremål för särlagstiftning i förhållande till andra metaller som ingår i den svenska minerallagen. De kriterier som ställts upp för alla andra koncessionsmineral bör även uran kunna uppfylla på vissa platser. De specifika risker som är kopplade till uranbrytning behöver beaktas i miljöprövningsprocessen i enlighet med gällande regler.
Källa: Sveriges geologiska undersökning
-
Nyheter4 veckor sedan
70 procent av världens koboltproduktion exportstoppas i fyra månader
-
Nyheter4 veckor sedan
I mars offentliggör EU en lista på prioriterade gruvprojekt, betydelsefullt för Norra Kärr
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Price reaction driven by intensified sanctions on Iran
-
Nyheter4 veckor sedan
First Nordic Metals ska noteras på First North i Sverige
-
Nyheter3 veckor sedan
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april
-
Nyheter2 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Nyheter4 veckor sedan
De största inflödena till guld-ETF:er sedan 2022