Följ oss

Nyheter

Inte ett nickel…

Publicerat

den

Nickel, en silvervit metall

Nickel, en silvervit metallNickel är en silvervit metall med bra ferromagnetism och seghet som främst används som en legering i rostfritt stål. Nickel används även som den viktigaste komponenten i mässing samt för galvanisering. Nickel används också tillsammans med lantan i nickel-metall hydriden (NiMH) i batterier.

Det var först i mitten av 1700-talet som nickel kunde isoleras som en separat metall. Dessförinnan hade förekomsten av denna noterats i koppargruvor där den troddes vara en osmältbar kopparmalm.

Det konstaterades att genom att kombinera nickel med stål, även i små mängder, ökade hållbarheten och styrkan i stål avsevärt liksom dess motståndskraft mot korrosion. Produktion av rostfritt stål är nu det enskilt största användningsområdet för nickel i dag.

Nickel kan leda elektricitet och värme. Under normala temperaturer bildar nickel ett lager av kompakt oxidskikt på ytan i fuktig luft, vilket inte bara kan hindra sig själv från att oxideras, men också motstå korrosion av vattenhaltig alkali eller saltlösning. Då nickel värms reagerar metallen våldsamt med syre, svavel, klor och brom. Nickel har en bred tillämpning i modern tid. Till exempel kan den användas för att framställa rostfritt stål och legerat stål. Nickel används ofta i framställningen av flygplan, radar, missiler, tanks, örlogsfartyg, rymdskepp och atomreaktor. I den kemiska industrin används nickel ofta som en hydrogenering-katalysator.

Då nickel är mycket resistent mot korrosion används det ofta som ett korrosionsskydd i olika typer av legeringar. Nickel i kombination med krom används för att skapa nichcroem, en kromnickellegering som har en hög smältpunkt och används för konvertering av el till värme. 2007 uppgick den årliga globala produktionen till 1,4 miljoner ton.

Industriell konsumtion av nickel

Nickelproducenter

Nickelfyndigheter klassificeras antingen som sulfid eller lateritfyndigheter. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv är lateritfyndigheter enorma, men de har i gengäld en betydligt lägre koncentration av malmen i jämförelse med sulfidfyndigheter. Den primära malmen i sulfidfyndigheter är millerite.

De största producenterna av nickel är

  • Vale S.A. (VALE)
  • Xstrata PLC (XTA-LN)
  • BHP Billiton (BHP)
  • JSC MMC Norilsk Nickel (NILSY)

Global produktion av nickel

Trender och drivkrafter

Konjunkturcykler

Nickelpriserna reagerar på över- eller underskott i efterfrågan av metallen. Nickelpriserna på råvarubörsen London Metal Exchange nådde en topp på mer än 50.000 USD per ton i mars 2007 för att därefter falla till nivåer under 10.000 USD per ton i februari 2009. Olönsamma gruvor lades ned som en konsekvens och en av dessa var den nya Ravensthorpe-lateritgruvan i Australien (BHP) som enligt de ursprungliga planerna skulle ha producerat 50.000 ton per år efter full utbyggnad.

Tillväxtekonomier

Användningen av rostfritt stål ökar med tillväxten i de olika ekonomierna, framförallt de så kallade tillväxtekonomierna. Den genomsnittliga tillväxttakten för produktion av rostfritt stål i de så kallade BRIC-länderna uppgick till 26,3% under åren 2001-2008.

Olika typer av rostfritt stål

De höga priserna på nickel har lett till att stålverken har ökat sin produktion av stål i 200-serien. Denna typ av stål innehåller halter om 3,5 till 6 procent nickel jämfört med 8,5 till 10 procent som förekommer i stål i 300-serien.

Substitution

En ytterligare reaktion på höga nickelpriser under 2007 var den ökade användningen av låggradig nickelmalm för att utvinna nickel som ett substitut för det raffinerade nicklet från Kina. Denna process är inte ekonomiskt lönsam om nickelpriserna är lägre än 24.000 dollar per ton.

Handel i nickelterminer

Sedan 1974 handlas terminer och optioner avseende nickel på London Metal Exchange under akronymen NI.

Kvalitet

Nickel med en renhet om minst 99,80% enligt B39-79 (2008).

Lot size (warrant)

6 ton med en godkänd avvikelse om +/- 2 %.

Form

Full Plate Cathode, Klippkatoder, pellets, briketter.

Lagstiftning

Dessa kontrakt lyder under engelsk lag, och regleras dessutom av LME och Financial Services Authority (FSA).

Skiljedom

I de fall som parterna inte kan enas, skall medling ske via LME:s skiljedomsförfarande och / eller genom annat organ som parterna kommit överens om.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Gruvstart under 2024 för Botnia Exploration

Publicerat

den

Guld på Botnia Explorations marker

Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör Analysguiden fortsatt positiv till aktien.

Nu är arbetet med att starta guldbrytning i Fäbodtjärn i full gång efter att alla tillstånd är på plats. Positivt är att ett avtal om anrikning av malmen tecknades under januari med Dragon Mining. Botnia tar nu steget från att vara ett prospekteringsbolag till gruvdrift och guldproduktion. Efter att Botnias start av malmbrytning i Fäbodtjärn förskjutits under flera år, främst på grund av långsam hantering från berörda myndigheter, har nu knutarna lösts.

Miljötillståndet för guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken vann laga kraft redan i slutet av 2021. Konstruktion och uppstart sinkades dock, bland annat av att Bergsstaten dröjde med återkoppling för markanvisning. Markanvisning, ett krav för att påbörja markarbeten, vann laga kraft i mars 2023. Botnia bedömer nu att rampdrivning kommer starta under våren 2024.

Under andra kvartalet 2023 ställde Botnia ut en säkerhet för efterbehandling och återställning motsvarande 4,4 Mkr som har godkänts och vunnit laga kraft av Mark- och miljödomstolen. Därmed har markberedningsarbeten kunnat påbörjas.
Botnia bedömer nu att malmleveranser kan komma att starta under hösten 2024. Fäbodtjärn klassas som en av Sveriges mest höghaltiga guldfyndigheter.

Ny genomförbarhetsstudie på gång

Botnia uppdaterar för närvarande den genomförbarhetsstudie (feasibility study) som gjordes under 2018 och som befintliga beräkningar kring intäkter, kostnader och kassaflöden baseras på. Sedan studien gjordes för fem år sedan har ett flertal parametrar väsentligt förändrats. Det guldpris den befintliga studien baseras på uppgick till 364 tkr/kg. Nuvarande guldpris är omkring 690 tkr/kg. Den uppdaterade studien väntas vara klar under våren.

Ett grundantagande vid 2018 års studie var att malmen skulle bearbetas i Bolidenägda Rönnskärsverken. Nu har i stället ett avtal tecknats om bearbetning i Svartlidenverket som ägs av Dragon Mining. Vidare har brytningsplanerna modifierats sedan 2018. Kostnadskalkylen för brytning och produktion har också förändrats, drivet av en högre inflation. Sammantaget är vår bedömning att den uppdaterade studien kommer att visa att det högre guldpriset mer än väl kommer att kompensera för prognosticerade kostnadsökningar.

Produktionsstart 2024 ger potential

Aktien har tappat initialt under 2024 men visar en uppgång om cirka 50% sedan ett år. Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör oss fortsatt positiva och vi ser en potential i aktien. Vi avvaktar dock den uppdaterade studien för att redovisa nya prognoser över kassaflödesutvecklingen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal

Publicerat

den

Kakaoträd

Kakaopriset fortsätter att rusa i höjden som att det inte finns någon begräsning alls. Nu kostar kakao i form av mars-terminen på ICE-börsen hela 6401 USD per ton. Om vi pratar nominella priser så har kakao aldrig varit dyrare i modern tid. Det var en pristopp år 1977 på 5379 USD, men sedan föll priset och kring millennieskiftet så var priset nere kring 1000 USD.

Mars 2024-terminen på kakao, USD per ton

Det finns dock en naturlig förklaring till det höga priset och det är det låga priset för 20-30 år sedan. Priserna var då så låga att odlarna inte såg någon anledning till att satsa sin framtid på att plantera kakao. En stor del av de kakaoproducerande träden idag är därför gamla, vilket innebär att de både producerar mindre och är mer känsliga för ofördelaktigt väder.

På toppen av detta kan sedan läggas andra faktorer, som att befolkningen i världen har växt och dessutom blivit mycket rikare, samt även satsningar från bland annat EU att kakao-odlingar inte ska anläggas genom att hugga ner skog.

Men situationen lyfter fram det man ofta upprepar, vad som får ner höga priser är höga priser. Nu har priset kommit upp och det kommer göra att odlare åter blir intresserade av att investera i odlingar och med tiden kommer det göra att utbudet ökar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Publicerat

den

Solceller i Sahara

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Det visar forskning vid Lunds universitet.

Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme. Det som förvånade forskarna i det här fallet var att byggandet av omfattande solenergiparker kan ha långtgående och varierande effekter på både klimat och produktionen av solenergi globalt. 

– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger Zhengyao Lu, forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom artikeln ”Large-scale photovoltaic solar farms in the Sahara affect solar power generation potential globally” publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA. Forskarna fann att dessa effekter beror på förändringar i ytans albedo, ett mått på ljus som reflekteras av ytan viket hör ihop med de mörka solpanelerna, samt påverkan på atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.

Å andra sidan kan vissa områden gynnas av dessa förändringar, med ökad solenergiproduktion som resultat. Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Detta då exempelvis molntäckets minskning påverkar förutsättningarna för solenergiproduktion positivt, medan en ökning av detsamma påverkar det negativt. Färre moln ger mer sol, helt enkelt.

–  Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.

Påverkan på solenergiproduktionen uppgår enligt studien till plus eller minus fem procent i ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker.  

– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.

Fortsätt läsa

Populära