Nyheter
Indien drar nytta av låga oljepriser och köper 32 miljoner ton

Indien har lagrat så mycket som 32 miljoner ton olja i underjordiska lager, tankar, rörledningar och på fartyg för att skapa ett lager med olja. Landet drar fördel av de låga globala oljepriserna sade landets oljeminister Dharmendra Pradhan på måndagen.

Indien, världens tredje största oljeimportör, tillgodoser över 80 procent av sitt oljebehov från utlandet. Nationen har en årlig förädlingskapacitet på cirka 250 miljoner ton.
Reserestriktioner och nedstängningar av industriell verksamhet för att hindra spridningen av COVID-19 har emellertid drabbat bränsleförbrukningen och raffineringen i landet.
Indien har också använt några av de statliga raffinaderiernas överskottsolja för att fylla landets 5,03 miljoner ton strategiska petroleumsreserver, vilket hjälper företag som kämpar för att hitta lagringsutrymmen att undvika avgifter för förseningar i avlastning av fraktleveranser.
25 miljoner ton olja i rörledningar och tankar
Företagen har parkerat 7 miljoner ton olja i flytande lagringsutrymmen och 25 miljoner ton i rörledningar och lagringstankar när oljepriserna sjönk, sade Pradhan på sociala medier.
”Indien kan möta cirka 20 procent av sin inhemska efterfrågan genom att lagra lågt prissatt råolja” sade han och tillade att efterfrågan på bränsle skulle återhämta sig när den ekonomiska aktiviteten tar fart.
”En del aktivitetsökning syns redan på den indiska landsbygden sedan den 17 april och från och med idag kommer aktiviteten att öka i resten av landet, vilket kommer att öka efterfrågan” sade han.
Den rikstäckande lockdownen är bland världens strängaste, har börjat släppa i vissa områden med färre infektioner, även om den kommer att pågå till 17 maj, sade regeringen förra veckan. Åtgärden antogs den 25 mars och har sedan dess förlängts två gånger. Den indiska efterfrågan på bensin och bensin började återhämta sig under andra halvan av april.
Nyheter
Teck Resources kan förse Nordamerika och kanske hela G7 med all germanium som behövs

Kanadensiska gruvbolaget Teck Resources för samtal med både USA och Kanada om att leverera kritiska mineraler till de båda ländernas försvarsindustrier – bara en dag efter att Kina skärpt sina exportregler för sällsynta jordartsmetaller.
Enligt Financial Times diskuterar bolaget möjligheterna att leverera germanium, antimon och gallium, under förutsättning att det kan få garantier för minimipriser och köpvolymer.
Kinas senaste besked innebär en utvidgning och förtydligande av de omfattande exportkontroller som infördes redan i april. De tidigare restriktionerna ledde till stora bristsituationer globalt innan nya avtal med Europa och USA gjorde det möjligt att återuppta leveranser. Den nya regeln klargör dock att exportlicenser sannolikt kommer att nekas till vapenproducenter och vissa halvledarföretag.
Vid FT Metals and Mining Summit uppgav Teck Resources vd att bolaget kan producera tillräckligt med germanium för att täcka hela Nordamerikas behov – och möjligen även G7-ländernas.
Teck Resources och Anglo American går samman
Teck Resources och Anglo American är mitt uppe i en fusion, vilket beskrivs som ett samgående av två jämbördiga parter.
Nyheter
Leading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid

Leading Edge Materials har tre olika projekt, men det är ett som är bolagets huvudfokus, Norra Kärr. Den tillgången har tunga sällsynta jordartsmetaller som är viktiga för Sveriges och hela EU:s oberoende när det gäller dessa kritiska råvaror. Kina som kontrollerar större delen av världens sällsynta jordartsmetaller drar hela tiden åt tumskruvarna på resten av världen. Denna vecka införde Kina extremt aggressiva regler som gör att större delen av världens företag som på ett eller annat sätt använder eller producerar metallerna måste ansöka om tillstånd av kinesiska staten för att kunna exportera sina produkter.
Norra Kärr-projektet har i denna kontext blivit strategiskt viktig för hela EU.
Nyheter
Oljepriset faller efter ny handelskonflikt mellan USA och Kina

Priset på amerikansk råolja föll med nära 4 procent på fredagen, efter att president Donald Trump hotat Kina med nya tullar. Uttalandet kom som svar på att Peking infört striktare exportkontroller av sällsynta jordartsmetaller – en åtgärd som återigen väcker oro för en avmattning i den globala ekonomin.
USA:s WTI-olja stängde på 58,90 dollar per fat, en nedgång med 2,61 dollar. Brentoljan föll med 3,8 procent till 62,73 dollar.
”Jag kommer att tvingas att ekonomiskt motverka deras drag,” skrev Trump på sin plattform Truth Social och antydde ”massiva tullhöjningar” på kinesiska varor.
Marknaden reagerade kraftigt på beskedet. ”När marknaden ser dessa vedergällningsåtgärder tolkas det som svagare tillväxt och lägre efterfrågan på olja,” sade Andy Lipow, chef för Lipow Oil Associates, till CNBC.
Samtidigt pressas priserna av ökat utbud från OPEC+ och minskad efterfrågan under pågående underhållsarbete vid raffinaderier. Ett eldupphör mellan Israel och Hamas har dessutom minskat oron för störningar i oljeleveranser från Mellanöstern.
”Marknaden fokuserar nu mer på utbudet än på geopolitiken,” sade Helima Croft, råvaruchef vid RBC Capital Markets.
-
Nyheter4 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter4 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter4 veckor sedan
Det stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om guld, olja, fjärrvärme och förnybar energi
-
Nyheter2 veckor sedan
OPEC+ missar produktionsmål, stöder oljepriserna
-
Analys4 veckor sedan
Brent crude ticks higher on tension, but market structure stays soft
-
Analys3 veckor sedan
Are Ukraine’s attacks on Russian energy infrastructure working?
-
Nyheter1 vecka sedan
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga