Nyheter
EUs regler gör att London Metal Exchange kan flytta utomlands
Flera av de företag som i dag använder London Metal Exchange, LME, för sin handel i basmetaller, säger att EUs nya regelverk för de finansiella marknaderna, som tillkommit efter finanskrisen 2008, kan leda till att handeln flyttas utanför EUs gränser. London Metal Exchange köptes under 2012 upp av Hong Kong-börsen och det spekuleras i att LME kan flytta dit.
Det nya regelverket, European Market Infrastructure Regulation (EMIR), syftar till att skapa en genomlysning av derivatmarknaden med obligatorisk clearing, rapportering av affärer till transaktionsregister och i vissa fall krav på högre kapitalbaser.
Medan regulatorerna hoppas på att EUs regeländringar kommer bringa stabilitet på marknaden efter den globala härdsmältan konstaterar de mäklare som är aktiva i handeln med basmetaller att regelverket kommer att driva upp kostnaderna för både LME och de anslutna mäklarna som handlar koppar, aluminium, nickel och zink på världens största marknadsplats för industrimetaller.
Högre kapitalkrav kan leda till minskade volymer och lägre likviditet
Martin Abbott, VD för London Metal Exchange, har kritiserat de nya reglerna och antydde att börsen för basmetaller kunde komma att flytta sin verksamhet. Han sade vid förra månadens kopparkonferens i Chile att LME verkar på en global marknad och att det som tidigare ansågs som otänkbart nu kan vara att föredra. I veckan meddelade LME emellertid att Abbott klargjort att det inte fanns några reella planer på att flytta börsens verksamhet.
Ett flertal av de mäklare som handlar på London Metal Exchange på Leadenhall Street i London har emellertid gått ut och sagt att en flytt måste ses som ett alternativ, kanske inte nu men under det kommande årtiondet. En sådan flytt skulle leda till ett slut för LMEs open out cry-handel i börsens karakteristiska ”ringar”.
Då LME under 2012 köptes upp av Hong Kong Exchanges and Clearing (HKEx), som driver Hong Kong-börsen, kan en logisk åtgärd vara att LME flyttas österut. Detta skulle även kunna öka likviditeten eftersom Kina konsumerar mer än hälften av världens metaller.
Tar LME steget till elektronisk handel?
Om reglerna görs om, vilket gör det kostsammare för LME att bedriva sin verksamhet, finns det anledning att tro att de nya ägarna kommer se över börsens framtid. Bland de olika möjligheter som diskuteras bland mäklarna finns tanken på att HKEx kommer låta handeln på börsgolvet att leva vidare under ett par år medan en ny förbättrad elektronisk handelsplattform tas fram. När detta är sjösatt och i full drift tros LME flytta utanför EUs gränser. Med tanke på att HKEx betalade 1,4 miljarder brittiska pund för att köpa LME och förväntar sig en avkastning på sitt kapital är detta något som kan tänkas bli verklighet.
Lansera nya produkter i Hong Kong är ett alternativ
Ett annat alternativ är att utveckla nya produkter mellan de olika börserna. Det är sannolikt så att LME kommer att undersöka möjligheterna för att lansera nya produkter och kontrakt i Hong Kong istället för i London, alternativt att parallellista sina produkter och kontrakt på de båda marknaderna.
Under april 2013 steg omsättningen på LME med 6 procent jämfört med 2012, vilket är goda nyheter för HKEx. Om dessa volymer påverkas av EUs regulatoriska krav är det sannolikt att HKEx kommer att arbeta på att hitta en alternativ lösning för hur de ska hantera börshandeln på LME.
Marknadsnorm
Enligt EU kommer de nya reglerna att bli norm för de finansiella marknaderna och kommer att gälla alla clearingorganisationer, clearingmedlemmar och kunder och syftar till att skydda kundens tillgångar.
För många av basmetallhandlarna kommer EMIR:s regler för clearingorganisationer att leda till att deras kärnverksamhet, att erbjuda billiga eller helt gratis krediter, helt upphöra.
Det viktigaste affärsbeslutet som LMEs medlemmar fattar, något som skiljer sig från andra börser, är hur pass stor kredit som de skall ge sina kunder. Enligt EMIR kommer inte mäklarföretagen kunna utföra kundernas order och bära deras positioner i de egna böckerna medan de väntar på att affärerna skall settlas. Enligt det nya regelverket kommer mäklarföretagen att ha separata konton för sina egna och kundernas affärer hos clearinghusen.
Enligt de nya reglerna kommer kundernas positioner och marginaler att speglas av mäklarföretagets positioner. Kundens positiva positioner kommer att visas som negativa positioner för mäklarföretaget. Detta innebär att de enskilda kunderna kommer att belastas med ökade säkerhetskrav eftersom både marginaler och säkerheter enligt EMIR kommer att vara hårdare ställda vilket kommer leda till ökade kostnader för handeln.
När det gäller krediterna är det numera inte bara en kostnadsfråga, det är en fråga om hur mäklarföretagen skall kunna utöka sina kunders krediter för att underlätta handeln. Eftersom LMEs medlemsföretag inte är banker kan de ha svårt att hitta andra alternativa finansieringsmöjligheter för att finansiera kundaffärerna.
Nyheter
Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare
Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.
Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.
Nyheter
Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter
Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”
Läget i Hormuzsundet och Irans strategi
Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”
Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.
Effekter på oljepriset och globala lager
Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”
USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.
Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten
Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”
Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.
Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan
Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”
Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.
Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur
USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”
En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.
Det avgörande framåt
Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”
Nyheter
Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt
Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.
Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.
Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.
Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.
Vad Studsvik betalar
Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.
-
Nyheter4 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Nyheter3 veckor sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Nyheter4 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Analys4 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter3 veckor sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter3 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter2 veckor sedanChristian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon
-
Nyheter3 veckor sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar


