Nyheter
Eurozonen i farozonen
År 2013 närmar sig sitt slut och det det är nu viktigare än någonsin tidigare att sammanfatta krisen hos Eurozonen för att få en överblick över problembilden. Situationen ter sig allt mer ohållbar och frågan är om bilden av ett ekonomiskt förenat Europa är realistisk på sikt. I den här artikeln (del 1) belyser vi krissituationen, och i del 2, som publiceras nästa månad, kommer vi att diskutera potentiella konsekvenser för guldet i anknytning till olika framtidsscenarion.
En karta över eurozonen
Lån bygger på ett förtroende att låntagaren kan betala tillbaka lånat belopp inom uppsatt tid och riskaspekten avspeglas vanligen i räntesatsen. Detta gäller emellertid inte riktigt för ECB:s räddningspaket, som måste vara snällt utformande för att Grekland ska ha en rimlig chans att hamna på fötter igen.
På natten till tisdagen 27:e november kunde ECB och IMF efter månader av ihärdigt överläggande komma överens om ett omfattande stödpaket till Grekland. Efter tre år med stapplande steg har en långsiktig lösning äntligen hittats för, lät det i pressen. Det paket som klubbades genom ger ett startlån på 34,4 miljarder euro, gratis ränta i tio år och möjlighet för den grekiska staten att köpa tillbaka stadsobligationer billigt. Målsättningen är att Grekland ska kunna minska skulden till 124% år 2020. I generella och grova termer brukar en skuldnivå över 90% av GDP betraktas som en problematisk skuld.
De attraktiva lånevillkoren kommer inte utan krav. För att Grekland ska få de billiga krediterna tvingas landet leva under tuffa ekonomiska tyglar där staten får begränsat manövreringsutrymme. Frågan alla ställer sig är om Grekland har vad som krävs för att genomföra dessa reformer, eller om landet kommer behöva gå sin väg och kapitaliseras på fria villkor med en ny valuta. En sådan ekonomisk omställning riskerar emellertid att utlösa en dominoeffekt av finansiell kollaps med en global recession som följd, där investerare går ur sina positioner och stoppar pengarna i säkra, tyska banker.
Tyskland har dock ingenting att vinna på att pengar flockas till tyska banker då eurozonen är huvudorsaken till Tysklands starka exportindustri. Avskaffas eurozonen drabbar den först och främst Tyskland och därför har också tyskarna varit drivande i frågan om att hålla ihop eurozonen. Hade det funnits ett smärtfritt sätt att bli kvitt Grekland hade detta alternativ genomförts för länge sedan.
Situationen i dagens skuldkris kan nästan liknas vid den konstpaus som inträffar då tecknade figurer går ut för ett stup. ECB försöker förgäves att motverka den negativa gravitation som uppstått i en obalans mellan produktion och konsumtion, och det återstår att se om ECB och IMF klarar av att mjuklanda drabbade ekonomier utan kraschlandning.
En verklig möjlighet som sällan tas upp, är att länder frivilligt kan gå ur eurozonen, även om det inte är helt klart i EMU:s regelverk hur detta går till. Det är inte bara Grekland som funderar på att gå ur euron till följd av politisk och ekonomisk turbulens; Italien resonerar i samma banor och kan till skillnad från Grekland göra en relativt städad utgång, enligt tidigare premiärminister Silvio Berlusconi. En egen, svagare valuta skulle gynna landets konkurrenskraft och stimulera tillväxten. För Tyskland kommer ett sådant uttalande som en både oväntad och ovälkommen nyhet. Till skillnad från Grekland är Italien en central spelare inom den europeiska ekonomin med den tredje största GDP:n inom EU. Grekland får gärna vara offerlammet så länge eurozonen fortlever, men utan Italien är eurozonen allvarligt hotad – och det vore ödesdigert för eurons förtroende om eurozonen börjar ses som en hotellobby med en svängdörr.
Problemet med PIGS-länderna bör egentligen inte beskrivas som en ekonomisk kris, utan snarare en brist på ekonomi överhuvudtaget. När ett land levt över sina tillgångar över en längre tid, anpassas samhället till en ny standard. Detta skapar en ond cirkel där ytterligare lånekapital krävs för att upprätthålla det samhällsklimat som uppstått till följd av denna överkonsumtion, där billiga krediter är en förutsättning för ekonomins fortlevnad. Att vända den här trenden kräver extraordinära sparåtgärder, en verklighet som dessa länder kan få svårt att anpassa sig till utan att gå in i allvarliga recessioner. Eurosamarbetet lever på en skör tråd.
I USA är det framförallt politikernas utmaning att lösa problemet med det fiskala stupet (fiscal cliff), vilket syftar till USAs budgetunderskott som kräver åtstramningar och höjda skatter för att gå ihop. USA har dock inget val än att fortsätta spendera i hög takt för att behålla tillväxten i landet, vilket gör att vi sannolikt kommer att få se ett ökat tempo i FED:s köp av stadsobligationer framöver för att undvika deflation och recession. Problemet är bara att landets nettoskuld fortsätter att växa, och skuldtaket höjs därefter.
En intressant bild som visar på korrelationen mellan guldpriset och USA:s skuldtak. Källa: www.wealthson.com
I nästa artikel kommer vi att diskutera guldets roll i anknytning till ett antal olika utfall för eurons framtid, och hur priset påverkas av de olika scenarion som kan komma att uppstå.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.
Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.
Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.
Nyheter
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.
”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.
Bygger vidare på East Frigg
Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.
Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.
Tekniska rekord
Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.
Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.
Partnerskap i projektet
Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.
Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.
Nyheter
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.
Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.
– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Torr sommar gynnar vattenkraften
Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.
Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2. Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.
– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.
Låg vindkraftsproduktion gav andrum
Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.
– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare höst än väntat
När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.
– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.
-
Nyheter3 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Stargate Norway, AI-datacenter på upp till 520 MW etableras i Narvik
-
Nyheter3 veckor sedan
Mängden M1-pengar ökar kraftigt
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan
-
Nyheter2 veckor sedan
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen
-
Nyheter2 veckor sedan
Alkane Resources och Mandalay Resources har gått samman, aktör inom guld och antimon
-
Nyheter1 vecka sedan
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft