Elfenbenskusten planerar att införa reformer för landets kakaosektor, bland annat genom att införa kvartalsvisa inköpskvoter för exportörerna för att förhindra att de stora aktörerna använder sin dominerande ställning till att manipulera marknaden. Elfenbenskusten, världens största exportör av kakao med 40 procent av den globala skörden, kommer även att skrota de individuellt framförhandlade skattelättnaderna som vissa exportörer, främst de med lokal malning av kakao, förhandlat fram.

Vidare kommer landet att kräva att exportörer som köper sitt kakao från Elfenbenskusten, skall betala 10 procent av inköpspriset inom 48 timmar. Genom att införa dessa reformer försöker president Alassane Ouattaras regering garantera att Elfenbenskustens hundratusentals småbrukare får ett lägsta försäljningspris på sin skörd.

Reformen kommer emellertid att behöva godkännas av Världsbanken för att Elfenbenskusten skall komma att få välbehövliga skuldlättnader på tre miljarder USD från IMF och Världsbanken, något som har försenats av en våldsam fyra månader lång konflikt som följde efter det senaste valet i november 2010. Reformerna har sagt komma att innebära slutet av ett decennium av liberalisering, vilket enligt kritiker har försatt bönderna i beroendeställning till de internationella råvarumarknadernas nycker, vilket skapat osäkerhet som avskräckt investeringar i plantager och gjort kakaobranschen instabil. Exportörer utryckte viss oro över förslagen till planer för transportkostnader och kvalitetskontroller.

Minimipriser för odlare

Syftet med reformerna är att garantera jordbrukarna ett lägsta försäljningspris vilket gör att sektorn kommer att bli mer lik den reglerade kakaoindustrin i Ghana, världens näst största producent. Den ghanesiska kakaosektorn är betydligt mer effektiv och dess plantager ger en avkastning som är dubbelt så hög som den hos Elfenbenskustens plantager.

Jordbrukarna kommer att få minst hälften av det genomsnittliga exportpriset för säsongen, inklusive försäkring och transportkostnader – ett pris som staten kommer att garantera genom att sälja mer än tre fjärdedelar av kakaoskörden i förväg genom terminskontrakt. Samtidigt kommer Elfenbenskustens regering att sätta gränser för hur mycket kakao varje exportör kan köpa, en gräns som kommer vara lika stor för samtliga licensierade exportörer.

Tjänstemän från Elfenbenskusten är noga med att påpeka att detta inte kommer att drabba de stora globala köparna som som Cargill och Archer Daniels Midland, som fortfarande kommer att kunna möta sina produktionsbehov. Syftet med kvoterna är att avskräcka spekulanter som vill köpa upp kakao för att styra priset vilket hedgefonden Armajaro försökte sig på sommaren 2010.

Ivorianska tjänstemän meddelar även att de exportörer som har registrerat att de äger kvarnar för malning av kakao inte längre kommer att kunna åtnjuta skattelättnader för dessa sedan det visat sig att det endast är en mindre del kakao som har bearbetats lokalt medan huvuddelen av bönorna har exporterats obehandlade.