Följ oss

Nyheter

Guldcentralen februari 2012

Publicerat

den

Guldcentralen - Guld för investerare

Guldcentralen - Guld för investerare2011 har onekligen varit ett fortsatt intressant år för guldmarknaden: Med stigande guldpriser och en stadigt ökad produktion av guld kan vi fråga oss hur det är möjligt för dessa två faktorer att samexistera. Idag finns det mer guld än någonsin tidigare; den simpla slutsatsen borde väl då egentligen vara om inte guldet borde bli billigare.

Faktum är att det är efterfrågan på guld som investeringsmetall som gjort att priset rusat kraftigt de senaste åren, men varför? I denna artikel vill vi belysa inflationens påverkan på guldpriset både historiskt och idag. Handlar det om billiga eller dyra guldpriser? Guldet är beständigt, prissättningen den raka motsatsen. Det tål att sägas på nytt: Guldet idag skiljer sig inte från guldet för tio, hundra eller ens tusen år sedan – däremot köper inte en dollar eller en krona idag vad den en gång i tiden gjorde.

När det talas om att ”guldet har blivit dyrare” är det inte för att guldet ökat eller tappat i värde. Istället handlar det om guldets förhållande till valutan. Se guldet lite som den monetära sjuktermometern; låga spotpriser på guld talar för en välmående valuta. Året 1970 motsvarade 200 dollar (inflationsjusterat till 2010-dollar) värdet av ett uns guld. Ett decennium senare hade dollarn över tio gånger sämre köpkraft mot guldet. Vad hände?

Guldtacka - Fine gold 999.9Alldeles riktigt inträffade den omtalade guldrushen: Priset toppade 21 januari 1980 på 2395 dollar per troy ounce (mätt i dagens priser), vilket kan jämföras med ett guldpris på 200 dollar (mätt i dagens priser) år 1971 efter att guldstandarden avvecklades.

Men om ett uns guld hade en differens på hela 2195 dollar mellan åren 1970 och 1980 (eller en differens på 387 dollar och 823 dollar i 1970-dollar respektive 1980-dollar), handlade det verkligen om en ändring av guldets realpris? Hade guldet helt plötsligt fått magiska egenskaper eller vad är det frågan om egentligen? Förmodligen visar det på marknadens oförmåga att frambringa en korrekt värdering av både dollarn och guldet.

En faktor till guldspiken var att inflationen för året 1980 snittade 13,58%, och den kumulativa inflationen mellan januari 1970 och december 1980 var 128,91%. Guldets prisökning härrörde således från en försvagad valuta; banker och regeringar ville i mån om problem med valutor införskaffa guldreserver för att säkra sina transaktioner, och ett köptryck uppstod på marknaden vilket förstås drev upp priserna.

Det är intressant att notera att inflation driver upp priserna mer än vad som motsvaras av själva inflationen, det är det som kallas realprisutveckling. Men hur definierar vi ”realpriset” om dollarn kontinuerligt devalveras i takt med inflationen och om guldet inte kan peggas mot något beständigt?

Eftersom guldstandarden inte längre gäller sedan augusti 1971 (nominellt satt till 35 dollar i enlighet med Bretton-Woods överenskommelse à 1944) är inflationen, inte guldets realvärde i sig självt, den aspekt som bör vara central i diskussionen. Sedan avvecklingen 1971 har dollarn konsekvent devalverat mot guld i förmån till en flytande växelkurs.

Politiska faktorer

Åren 1978-1981 var turbulenta: Iran transformerades under en revolution vilket satte oljemarknaden ur spel. Därefter inträffade två större krig vilket skulle få katastrofala efterföljder ekonomiskt sett: Iran-Irakkriget och Sovjetunionens invasion av Afghanistan såg till att instabiliteten på oljemarknaden intensifierades. Detta ledde till att investerare fick upp ögonen för andra investeringsalternativ, och då låg guldet nära till hands. Utseendet på guldspiken motsvarar därför plötsligheten i den geopolitiska världen under den här perioden: Den skjöt upp som en raket och försvann nästan lika fort.

Gold spot - Guldpriset per gram i dollar från januari 1971 till januari 2012

Guldrushen 1980 och den nuvarande bullmarknaden har en distinkt likhet: inflationen. Grafutvecklingen antyder emellertid att guldet har fått en mer hållbar popularitet som valutareserv på senare tid.

2012 – ökat fokus på guldet

Idag är situationen annorlunda mot 1980. Fjolårets fortsatta ökning av guldpriset är mer representativ för den amerikanska ekonomins stadiga utnötning och det sänkta globala förtroendet för den amerikanska dollarn som handelsvaluta. Inflationen för 2011 snittade 3,6%, vilket dock bestridits av en del kommentatorer som påstår att siffran egentligen mörklagts och kan ligga närmare 10%. Bland annat citeras de ökade matpriserna som den verkliga fingervisningen på inflationstakten.

Idag ligger den kumulativa inflationen sedan augusti 1971 på över 454%. Med Eurozone-krisen, sanktioner mot Irans handelssektor och ytterligare höjningar av det amerikanska skuldtaket har 2011 inte bara bidragit till ökade guldpriser, men också tagit den politiska osäkerheten till nya nivåer inför 2012. Kina övertog positionen som ledarproducent av guld enligt WMP-rapporten för 2009, vilket utgör en viktig hedge mot Kinas redan betydliga dollarreserver som kan komma att devalveras i samband med fortsatta QE-program från den amerikanska centralbanken.

Utan konkreta åtgärder för att lösa skuldkrisen i EMU-länder eller för att skära ner på utgifterna i USA, fortsätter oron för dollarns och eurons fortsatta förtroende som globala handelsvalutor. På kort sikt är emellertid prisutvecklingen svår att förutse: Marknaden är nu mer irrationell än vanligt då det är så pass mycket som händer i världen att investerare har svårt att värdera alla faktorer enhetligt vilket ger sig uttryck i en volatil prisutveckling. Guldet som långsiktigt investeringscase blir emellertid bara starkare och starkare.[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare

Publicerat

den

Skördetröska

Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.

Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter

Publicerat

den

Råolja

Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”

Läget i Hormuzsundet och Irans strategi

Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”

Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.

Effekter på oljepriset och globala lager

Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”

USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.

Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten

Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”

Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.

Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan

Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”

Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.

Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur

USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”

En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.

Det avgörande framåt

Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”

Bjarne Schieldrop blir intervjuad om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa

Nyheter

Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt

Publicerat

den

Studsvik och Kärnfull Next

Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.

Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.

Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.

Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.

Vad Studsvik betalar

Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära