Följ oss

Nyheter

Efterfrågan på guld stiger i kreditorons spår

Publicerat

den

Guld i procent av finansiella tillgångar

Under slutet av november släppte World Gold Council publikationen Gold Demand Trends (Q3 2011), vilken visar att investeringar och köp av centralbanker var de faktorer som bidragit till att driva upp guldpriset under 2011.

Under det tredje kvartalet 2011 ökade efterfrågan på guld med 6 procent på årsbasis till 1.053,9 ton, varav efterfrågan på investeringar stod för en uppgång om 33 procent jämfört med året innan. Investeringarna svarade för en total efterfrågan om 468,1 ton.

Guld uttryckt i procent av globala finansiella tillgångar.

Guld i procent av finansiella tillgångar

Efterfrågan på guld per sektor. Uttryckt i antal ton.

Efterfrågan på guld per sektor i ton

Investeringsguld

Det går att notera att det på praktiskt taget alla marknader fanns en mycket stark, ofta tvåsiffrig, tillväxt på efterfrågan av investeringsguld i form av guldtackor och –mynt. Den största tillväxten kan noteras i Europa, där efterfrågan ökade med 135 procent, främst på grund av den finansiella turbulensen i Euroområdet. Inte mindre än 390,5 ton guld som köptes från europeiskt håll under denna period avsåg investeringar i guldtackor och –mynt.

Exchange Traded Funds

Exchange traded funds, så kallade ETF:er, stod för köp av 77 ton, varav europeiska investerare och institutioner låg bakom närmare hälften av dessa köp.

I skenet av guldprisets kraftiga ökning under Q3 2011, är efterfrågeökningen imponerande, men ställt i relation till omfattningen av den globala ekonomiska krisen är den inte det.

Centralbankerna

Ett paradigmskifte har skett på guldmarknaden i och med att centralbankernas köp. Under Q3 2011 steg deras guldköp med 556 procent till 148,4 ton, att jämföra med föregående års siffra på 22,6 ton. Under de senaste femton åren har centralbankerna i stället sålt närmare 400 ton guld per år. Av dessa 148,4 ton har World Gold Council endast kunnat identifiera köpen av 40 till 50 ton guld, men organisationen har observerat ytterligare inköp som gjordes av ett antal länders centralbanker, men som för närvarande inte kan identifieras på grund av sekretess, eftersom centralbankerna inte måste avslöja om det är de själva eller någon annan som är den reella köparen. Bland de ”oidentifierade köparna” finns centralbanker i Latinamerika, Centralasien och Fjärran Östern.

Det faktum att centralbankerna ökade sina inköp med så pass mycket som 100 ton guld är inte förvånande eftersom såväl Goldcore som många analytiker länge har sagt att People’s Bank of China, den kinesiska centralbanken, tillsammans med centralbankerna i många andra länder lugnt och gradvis ackumulerar stora mängder ädelmetaller i sina valv. Att dessa inte väljer att kommunicera sina inköp kan bero på en rad olika faktorer, till exempel att de då kan komma att driva upp världsmarknadspriset ytterligare, vilket skulle få dem att få betala ett ännu högre guldpris i framtiden. Det kan även komma att medföra att de måste devalvera sina egna valutareserver, som ofta är dollar- eller euronominerade, vilket i sin tur får guldpriset att stiga ytterligare eftersom en sådan signal sänder ut oro på marknaden.

Det går således att säga att centralbankernas inköp är mycket positivt för guldprisets långsiktiga utveckling, något som knappast har redovisats alls i finansiella medier.

Smyckesindustrin

Det är också värt att notera att efterfrågan på guldsmycken från de kinesiska konsumenterna överträffar dem från de indiska konsumenterna, något som tidigare endast inträffat fyra kvartal sedan januari 2003. Det kan även konstateras att den kinesiska efterfrågan på guld under de tre första kvartalen 2011 överstiger den totala efterfrågan för hela 2010.

Vi skall emellertid hålla i åtanke att den totala efterfrågan på guld uppgick till 1.053,9 ton under Q2 2011, vilket trots att det låter mycket ändå gör det till en mycket liten del av kapitalmarknaderna. Valutamarknaderna och andra delmarknader av kapitalmarknaden bedöms ha varit värd 58 miljarder USD under samma tid. Totalt sett bedöms de globala tillgångarna ha uppgått till över 200 biljoner under samma tid, och enbart valutamarknaden bedöms ha omsatt över 4 biljoner USD per dag.

Guldmarknaden fortsätter således att vara en försumbar andel av världens investeringar och kontrolleras i första hand av vanliga sparare, investerare, institutioner samt centralbanker, även om det till stor del håller på att ändras. Den ökade efterfrågan sker från låga nivåer.

Guld har en procentuellt liten plats i pensionsfondernas portfölj.

Med tanke på att guldet har ett erkännande för att kunna ge sin ägare en riskminimering, fungera som en hedge mot inflation och betraktas som en safe haven, är det troligt att sparare och investerare kommer att fortsätta att använda denna råvara för att söka skydd från den ekonomiska osäkerheten vi ser i dag. Denna osäkerhet visar inga tecken på att avta och det finns tecken på att denna kommer att fördjupas under resten av 2011 och under 2012.

Att skrämma investerare som vill diversifiera sig till guld genom att jämföra dagens guldmarknad med 1970-talets boom och den bubbla som då sprack är både olyckligt och oklokt. Det är en förenklad teori som sprids av partiska personer och av dem som inte har brytt sig om att sätta sig in i guldmarknaden.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Chile vill öka antalet litiumprojekt i landet med 200 procent till år 2026

Publicerat

den

Litium-tillgångar hos Albemarle

För närvarande är det bara SQM och Albemarle som producerar litium i Chile, ett land som har betydande tillgångar. Bloomberg rapporterar att Chiles finansminister under lördagen berättade att landets regering hoppas att tre till fyra nya litiumprojekt ska vara igång vid 2026.

Chile har infört en modell för strategiska råvaror, där litium ingår, som går ut på att det statliga företaget Codelco förhandlar fram individuella avtal med externa företag som vill vara verksamma i landet. Målet är att hitta en balans där landet får ut ordentligt med värde samtidigt som villkoren fortfarande är attraktiva för externa företag.

För tillfället är USA:s finansminister Janet Yellen i Chile då USA vill öka sin närvaro i värdekedjan för råvaror, både inom USA och med länder som USA har frihandelsavtal med. Hon besökte även Albemarles litiumprojekt tillsammans med Mario Marcel, Chiles finansminister.

Fortsätt läsa

Nyheter

Upprörda känslor när Ghana godkänner import av 3500 ton kakao

Publicerat

den

Kakao i närbild

Ett brev från Ghana Cocoa Board (COCOBOD) som godkänner importen av kakaobönor har väckt uppståndelse i världens näst största kakaoproducerande land. I brevet daterat den 25 januari 2024 godkänner ledningen för COCOBOD Afrotropic Cocoa Processing Company import av totalt 3 500 ton kakaobönor från Elfenbenskusten och Nigeria.

Även om brevet inte anger orsakerna bakom importen, vände sig den ghanesiska befolkningen till sociala medier för att beklaga utvecklingen. Reaktioner påstod generellt en möjlig kollaps av kakaoproduktionen i Ghana, en sektor som anses vara ryggraden i den västafrikanska statens ekonomi.

På sociala medier förutspåddes att detta skulle leda till en möjlig kollap av kakaoproduktionen i Ghana, en sektor som anses vara ryggraden i den västafrikanska landets ekonomi. Vilket uppenbart är obegripligt med tanke på att priserna är rekordhöga och bristen stor.

Men enligt branschexperter är import av kakaobönor från andra länder ingenting nytt. En källa sa att Ghanas kakaoregulator i flera år har godkänt importen av vissa kvantiteter av varan för användning av kakaoförädlingsföretag. Det finns tolv kakaoförädlingsföretag verksamma i Ghana, med en sammanlagd installerad kapacitet på cirka 500 000 ton.

De inkluderar bland annat Barry Callebaut, Niche Cocoa, Cocoa Touton, Cargill, Chocomac, Olam, Afrotropic, WAMCO och CPC. Alla dessa förädlare har en klausul i sitt kakaoleveransavtal med COCOBOD som tillåter dem att importera kakaobönor med förhandsgodkännande.

COCOBOD-uttalande

Ett uttalande från COCOBODs Public Affairs-enhet betonade att utvecklingen var en branschpraxis. Det sa att detta förfarande ”har funnits i över 20 år för att tillåta fabriker att importera från andra länder, inklusive Elfenbenskusten, Togo, Nigeria och Ecuador.”

”Ghanas kakao är en premiumkakao, och som en del av kostnadshantering och operativ strategi blandar företag ofta premium Ghana kakao med kakaobönor från andra producerande länder som inte håller lika hög standard” förklarade Cocobod. ”Ingen konfektyr- eller chokladtillverkare i Europa, Japan eller USA har råd att tillverka produkter med 100 procent premiumkakao från Ghana och förbli i branschen”

Till exempel är vissa europeiska chokladtillverkare kända för att importera 100 procent halvfabrikat av premiumkakaoprodukter från Ghana blanda dem med liknande produkter från andra håll i sina fabriker för att uppnå vissa receptstandarder.

Fortsätt läsa

Nyheter

Mjölkpriset till Arlabönderna höjs i mars

Publicerat

den

Mjölk-splash

Från och med den 1 mars 2023 får bönderna inom Arla mer betalt för sin mjölk. Priset höjs med 11,1 öre både för konventionell och ekologisk mjölk. Det är den andra gången i år som Arla höjer mjölkpriset till bönderna.

Efter att ha lämnat priset oförändrat i februari, höjer nu Arla kilopriset med 11,1 öre för både konventionell och ekologisk mjölk. Det betyder att det så kallade a contopriset i mars blir 494,6 öre per kilo för konventionell mjölk och 561,6 öre per kilo för ekologisk.

De globala mjölvolymerna fortsätter att minska, men ökar i vissa regioner. Mjölkvolymerna inom EU väntas öka mot bakgrund av de förväntade säsongsökningarna under våren.

Marknadsöversikt

Invägd mjölkråvara: De globala mjölkvolymerna fortsätter att minska, men ökar i vissa delar av världen. Nedgången i EU och Storbritannien var större än väntat i november. Produktionen sjönk med 1,7 procent jämfört med samma månad förra året. I USA ökade invägningen i december med 0,6 procent, och på Nya Zeeland med 2,6 procent jämfört med i fjol.

Ost: Marknaden för hårdost är stabil. 

Mjölkpulver: Priserna på mjölkpulver går åt olika håll i olika delar av världen. På Nya Zeeland pekar trenden uppåt för både helmjölks- och skummjölkspulver, i takt med att volymerna minskar säsongsmässigt och El Niño börjar påverka betesmarkerna. I Europa har priserna däremot gått ner lite på senare tid, eftersom högsäsongen snart börjar.

Smör: Smörpriserna fortsätter att vara volatila. Ett mycket starkt resultat vid det senaste handelstillfället på Global Dairy Trade, GDT, gav Oceanien förstaplatsen med det dyraste smöret i världen.

Fortsätt läsa

Populära