Nyheter
Efterfrågan på guld stiger i kreditorons spår
Under slutet av november släppte World Gold Council publikationen Gold Demand Trends (Q3 2011), vilken visar att investeringar och köp av centralbanker var de faktorer som bidragit till att driva upp guldpriset under 2011.
Under det tredje kvartalet 2011 ökade efterfrågan på guld med 6 procent på årsbasis till 1.053,9 ton, varav efterfrågan på investeringar stod för en uppgång om 33 procent jämfört med året innan. Investeringarna svarade för en total efterfrågan om 468,1 ton.
Guld uttryckt i procent av globala finansiella tillgångar.
Efterfrågan på guld per sektor. Uttryckt i antal ton.
Investeringsguld
Det går att notera att det på praktiskt taget alla marknader fanns en mycket stark, ofta tvåsiffrig, tillväxt på efterfrågan av investeringsguld i form av guldtackor och –mynt. Den största tillväxten kan noteras i Europa, där efterfrågan ökade med 135 procent, främst på grund av den finansiella turbulensen i Euroområdet. Inte mindre än 390,5 ton guld som köptes från europeiskt håll under denna period avsåg investeringar i guldtackor och –mynt.
Exchange Traded Funds
Exchange traded funds, så kallade ETF:er, stod för köp av 77 ton, varav europeiska investerare och institutioner låg bakom närmare hälften av dessa köp.
I skenet av guldprisets kraftiga ökning under Q3 2011, är efterfrågeökningen imponerande, men ställt i relation till omfattningen av den globala ekonomiska krisen är den inte det.
Centralbankerna
Ett paradigmskifte har skett på guldmarknaden i och med att centralbankernas köp. Under Q3 2011 steg deras guldköp med 556 procent till 148,4 ton, att jämföra med föregående års siffra på 22,6 ton. Under de senaste femton åren har centralbankerna i stället sålt närmare 400 ton guld per år. Av dessa 148,4 ton har World Gold Council endast kunnat identifiera köpen av 40 till 50 ton guld, men organisationen har observerat ytterligare inköp som gjordes av ett antal länders centralbanker, men som för närvarande inte kan identifieras på grund av sekretess, eftersom centralbankerna inte måste avslöja om det är de själva eller någon annan som är den reella köparen. Bland de ”oidentifierade köparna” finns centralbanker i Latinamerika, Centralasien och Fjärran Östern.
Det faktum att centralbankerna ökade sina inköp med så pass mycket som 100 ton guld är inte förvånande eftersom såväl Goldcore som många analytiker länge har sagt att People’s Bank of China, den kinesiska centralbanken, tillsammans med centralbankerna i många andra länder lugnt och gradvis ackumulerar stora mängder ädelmetaller i sina valv. Att dessa inte väljer att kommunicera sina inköp kan bero på en rad olika faktorer, till exempel att de då kan komma att driva upp världsmarknadspriset ytterligare, vilket skulle få dem att få betala ett ännu högre guldpris i framtiden. Det kan även komma att medföra att de måste devalvera sina egna valutareserver, som ofta är dollar- eller euronominerade, vilket i sin tur får guldpriset att stiga ytterligare eftersom en sådan signal sänder ut oro på marknaden.
Det går således att säga att centralbankernas inköp är mycket positivt för guldprisets långsiktiga utveckling, något som knappast har redovisats alls i finansiella medier.
Smyckesindustrin
Det är också värt att notera att efterfrågan på guldsmycken från de kinesiska konsumenterna överträffar dem från de indiska konsumenterna, något som tidigare endast inträffat fyra kvartal sedan januari 2003. Det kan även konstateras att den kinesiska efterfrågan på guld under de tre första kvartalen 2011 överstiger den totala efterfrågan för hela 2010.
Vi skall emellertid hålla i åtanke att den totala efterfrågan på guld uppgick till 1.053,9 ton under Q2 2011, vilket trots att det låter mycket ändå gör det till en mycket liten del av kapitalmarknaderna. Valutamarknaderna och andra delmarknader av kapitalmarknaden bedöms ha varit värd 58 miljarder USD under samma tid. Totalt sett bedöms de globala tillgångarna ha uppgått till över 200 biljoner under samma tid, och enbart valutamarknaden bedöms ha omsatt över 4 biljoner USD per dag.
Guldmarknaden fortsätter således att vara en försumbar andel av världens investeringar och kontrolleras i första hand av vanliga sparare, investerare, institutioner samt centralbanker, även om det till stor del håller på att ändras. Den ökade efterfrågan sker från låga nivåer.
Med tanke på att guldet har ett erkännande för att kunna ge sin ägare en riskminimering, fungera som en hedge mot inflation och betraktas som en safe haven, är det troligt att sparare och investerare kommer att fortsätta att använda denna råvara för att söka skydd från den ekonomiska osäkerheten vi ser i dag. Denna osäkerhet visar inga tecken på att avta och det finns tecken på att denna kommer att fördjupas under resten av 2011 och under 2012.
Att skrämma investerare som vill diversifiera sig till guld genom att jämföra dagens guldmarknad med 1970-talets boom och den bubbla som då sprack är både olyckligt och oklokt. Det är en förenklad teori som sprids av partiska personer och av dem som inte har brytt sig om att sätta sig in i guldmarknaden.
Nyheter
Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare
Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.
Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.
Nyheter
Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter
Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”
Läget i Hormuzsundet och Irans strategi
Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”
Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.
Effekter på oljepriset och globala lager
Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”
USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.
Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten
Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”
Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.
Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan
Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”
Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.
Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur
USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”
En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.
Det avgörande framåt
Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”
Nyheter
Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt
Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.
Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.
Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.
Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.
Vad Studsvik betalar
Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.
-
Nyheter4 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Nyheter3 veckor sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Nyheter4 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Analys4 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter3 veckor sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter3 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter2 veckor sedanChristian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon
-
Nyheter3 veckor sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar



