Nyheter
David Hargreaves on Precious Metals, week 15 2014
We dwell in platinum this week, because unless the South African government takes a grip on its problems that metal will truly spotlight. See below. But platinum tracks gold, not vice-versa. This week gold put on 1.6% and is up 5.2% on the year to date. No big deal compared with its 24% 2013 fall eh? The drivers, which we stress to the point of boredom are, and will remain, the economic and military-political. The former is worth its 1-3% short term move and this week did not disappoint. We expect interest rates to rise, probably slowly, so that is a damper.
We expect the world economy to pick up, so that is another. Both good reasons for WIM to look at a $1200/oz base. The political military is out of our hands. Vladimir does not always answer the phone, so probably plotting his stealthy creep into the Ukraine. Both Egypt and India look like settling their elections peacefully and a knee-jerk towards $2000 plus does not look imminent. As for RSA, we increasingly care less, don’t we?
Palladium limped to its highest level since 2011, at $788/oz as the US threatened sanctions against Russia. Rum stuff this. The sister metal to platinum sells cheaper because it is not so efficient as a catalyst, but sort-of OK. So half price. It is more loved by diesel engines than petrol engines too. Here is how it stacks up:
Palladium Supply and Demand
- World Demand. c. 9,000,000 oz
- World Mined output. c. 6,500,000 oz
- Recycling and disinvestment. c. 2,500,000 oz
Major producers: Russia 44%, RSA 41%, North America 9%, other 6%. So Russia, thanks to its by product output from Norilsk Nickel, has a firmer foot print in the palladium market than it does in platinum. It also has had a major stockpile whose current status remains unknown. If the US decides to impose Ukrainian-related sanctions it could affect supplies. The major US producer Stillwater (SWC.N $15.52; Hi-Lo $16.03-9.80) produces about 6% of total world mined output.
Still on sanctions, Russia’s Polyus Gold may delist from the London market because of the threat of sanctions. A clutch of other companies could be affected including Uralkali, Polymetal, Highland Gold, PhosAgro. Petropavlovsk does not have a London listing.
South Africa’s platinum problems. The unions will lose this one. Platinum numbers favour the companies, not the unions. Are we missing a trick? Although it is a precious metal in all respects, it differentiates itself from Au in being largely an industrial one. About 50% is used in autocatalysts, which turn noxious exhaust fumes into harmless water vapour and nitrous oxides. Such a device lasts for about 50,000 running miles, but can then be recycled. So the numbers go like this:
- World demand for platinum in all forms: 7,700,000
- Investment demand 7% 550,000
- Autocatalyst demand 50% 3,850,000
- Recycling 900,000
- New production autocatalyst demand 2,950,000
- ETF Stockpiles: c. 2,000,000
- Industrial stockpiles annualised shortfall or zero production 500,000oz
- Weeks auto supply from stockpiles 44
Now you do not get a much better politico-economic fit than that which RSA has with platinum. But it is light years away from being able to exploit it because its industrial relations are a shambles matched only by its unattainable expansionary goals based on a deteriorating power supply. All this in election year.
The platinum industry problems began when a brand new workers’ union, AMCU, set up in opposition to the established NUM and demanded a doubling of wages. After 10 weeks of strikes the companies have offered 9% and adopted a take-it-or-leave-it attitude. Being South Africa this can turn bloody. The companies are at pains to assure their customers that they can meet their demands for the foreseeable future and on the above numbers would appear to have some justification.
Should it drag on, much will depend on the attitude of the exchange traded funds (ETFs) towards selling. The largest, RSA’s NewPlat ETF may have a dilemma but New York based Physical Platinum will suffer no such problems. Those two have over 1.5Moz which we suspect will come out at the right price. So industry looks ok for the next 44 weeks.
Not so the strikers and their families. There is little public sympathy for this strike but if the ANC government does not show its hand it will soon turn violent. President Zuma cannot surely endorse a doubling of wages can he? The man is well paid to be leader; now he must earn his keep.
Charity chapter two. A city colleague suggested, tongue-in-cheek this week, that following Rio Tinto’s lead, Amplats might donate its RSA operations to charity. The rationale, we think, was that they are rapidly becoming more trouble than they are worth. Let the locals see if they can make a go of where the London-tainted majors are failing. Well, hey presto, black-led Sibanye Gold has made a fist out of picking up high cost old gold mines on the Reef and is turning them to account. Now we hear it has made contact with Amplats about buying its high cost Rustenburg shafts. We will report more when we know more.
[hr]
About David Hargreaves
David Hargreaves is a mining engineer with over forty years of senior experience in the industry. After qualifying in coal mining he worked in the iron ore mines of Quebec and Northwest Ontario before diversifying into other bulk minerals including bauxite. He was Head of Research for stockbrokers James Capel in London from 1974 to 1977 and voted Mining Analyst of the year on three successive occasions.
Since forming his own metals broking and research company in 1977, he has successfully promoted and been a director of several public companies. He currently writes “The Week in Mining”, an incisive review of world mining events, for stockbrokers WH Ireland. David’s research pays particular attention to steel via the iron ore and coal supply industries. He is a Chartered Mining Engineer, Fellow of the Geological Society and the Institute of Mining, Minerals and Materials, and a Member of the Royal Institution. His textbook, “The World Index of Resources and Population” accurately predicted the exponential rise in demand for steel industry products.
Nyheter
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
Under 2024 har guldpriset nått rekordnivåer, delvis på grund av ökad efterfrågan från både centralbanker och konsumenter, särskilt i Kina. Kinas centralbank har köpt stora mängder guld för att diversifiera sina reserver från amerikanska dollar, mot bakgrund av ökade spänningar med USA och oro för potentiella sanktioner. Samtidigt har kinesiska konsumenter, pressade av en svag ekonomi och en krisdrabbad fastighetsmarknad, sökt guld som en trygg investering och symbol för rikedom.
Denna efterfrågan har drivit upp priserna, vilket i sin tur har lett till en mättnad på marknaden för guldsmycken i Kina, där försäljningen minskade kraftigt under hösten 2024. Även om guldpriset förblir nära rekordnivåer, har detta lett till att investerare i allt högre grad köper fysiska guldtackor och mynt, trots kostnader för förvaring.
Framtiden för guldpriserna påverkas av globala osäkerheter, inklusive potentiella amerikanska tullar mot Kina under Trumps nya administration och fortsatta geopolitiska spänningar. Guld förblir en attraktiv tillgång i tider av ekonomisk instabilitet och oro.
Nyheter
Ingen vill bygga vindkraft till havs i Danmark
Idag gick tidsfristen för att lägga bud på rättigheterna att bygga vindkraft till havs i Danmark ut. Det handlade om de första 3 GW av totalt 6 GW i Nordsjön, där vinnarna har rätt att bygga upp till totalt 10 GW. Den danska energimyndigheten fick inte ett enda bud för något av de tre delområdena (North Sea I A1, A2 and A3). Danmark har idag 2,7 GW havsvindkraft.
Ministern för energi nu bett Energimyndigheten att inleda en dialog med marknaden för att identifiera varför inga bud har lämnats in.
Danska elkonsumenter har tidigare betalat för den instabilitet som de danska elbolagen orsakar med sin vindkraft. Tidigare i år infördes att elbolagen själva måste betala för kostnaderna de orsakar.
Nyheter
Supercykel för skog och skogsägare
Den svenska marknaden för skogsråvara är i en supercykel. Det innebär goda utsikter för skogsägare, enligt Handelsbankens nya Skogsrapport.
”Råvaror generellt och skogsråvaror i synnerhet är väl positionerade för en fortsatt återhämtning under 2025”, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker för skog och råvaror Handelsbanken.
Den svenska marknaden för skogsråvara är gynnsam för skogsägare. Handelsbankens experter bedömer att råvaror generellt är tillbaka efter de senaste årens berg-och dalbana.
”Råvaror är väl positionerade för en någorlunda normal konjunkturell återhämtning i slutet av första halvåret 2025”, säger Christian Kopfer.
Stora prisskillnader på skogsmark
Efter en prisnedgång på skogsmark, framför allt i norra Sverige, är prisskillnaderna stora inom landet. Enligt fastighetskonsultföretaget Svefas statistik rapporterades begränsade nedgångar inom flera län, och faktiska prisuppgångar i Östergötland, Kalmar, Södermanland och Stockholm.
”Vi bedömer att skogsmarkspriserna kommer att stiga generellt nästa år, eftersom vi nu befinner oss i ett lägre ränteläge samtidigt som efterfrågan överstiger utbudet på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog i Handelsbanken.
Allt som allt räknar Handelsbankens experter med att svensk skogsmark som helhet kommer stiga i värde igen under 2025.
Nya intäktsmöjligheter för skogsägare
Exakt hur nya policyinitiativ i EU och på global nivå kommer påverka hur skogen brukas i framtiden är fortfarande osäkert, där nationella beslut kring implementering har stor inverkan på effekter. Sammantaget görs ändå bedömningen att det blir svårt att öka avverkningsnivåer framöver om Sverige ska leverera på sina miljö- och klimatåtaganden. Hur regelverken kommer att påverka skogsägare beror bland annat på eventuell ersättning för koldioxidinlagring eller skydd av mark. Ett ökat fokus på skogens klimat-och miljörelaterade fördelar kan skapa nya möjliga intäkter, utöver inkomster från försäljning av virke.
I Sverige är marknader för kolkrediter och biokrediter i sin linda, även om det pågår arbete med att utveckla standarder för att främja marknadernas effektivitet och trovärdighet.
”Marknader för både kolkrediter och biokrediter ser ut att kunna växa framöver och skapa nya möjligheter för den som äger skog”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.
Efterfrågan på skogsindustriella produkter ökar 2025
En normal konjunkturell återhämtning väntas för skogsindustriella produkter, som till exempel pappersmassa. Andra varor, exempelvis sågade trävaror och förpackningsmaterial, har varit betydligt senare ut ur startblocken.
”Vi förväntar oss att den underliggande efterfrågan på till exempel sågade trävaror och förpackningsmaterial också kommer förbättras generellt under nästa år”, säger Christian Kopfer.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter4 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden
-
Nyheter4 veckor sedan
Tredje staden i Finland som satsar på kärnenergiproducerad fjärrvärme med världens enklaste reaktor
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Mixed U.S. data skews bearish – prices respond accordingly
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Fundamentals back in focus, with OPEC+ strategy crucial for price direction
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Europe’s largest oil field halted – driving prices higher
-
Nyheter4 veckor sedan
Silverpriset kan bara gå upp