Följ oss

Nyheter

Zink – råvaran som US Mint förlitar sig på

Publicerat

den

Tackor av zink redo för råvarumarknadenRåvaran zink, används bland annat av US Mint, det amerikanska myntverket i tillverkningen av den amerikanska pennyn. Sedan 1981 har zink varit den metall som det amerikanska myntverket har förlitat sig på vid tillverkningen av U.S. Penny, och där myntet sedan täckts av ett lager koppar för att det skall behålla sin ursprungliga färg och utseende.

Zink är ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Zn och atomnummer 30. Även om zink har använts i koppar-zink-legeringen mässing sedan det romerska rikets dagar och producerades i stor skala i Indien runt år 1200, så var den rena metallen okänd för européerna fram till slutet på 1500-talet. Zink är inte ett särskilt vanligt grundämne och utgör endast 0,007 % av jordskorpan och förekommer normalt som Zinksulfid.

I Kina gick legeringen under namnet ”packyyn. Den industriella produktionen av zink i Europa kom inte igång förrän den senare delen av 1700-talet. Korrosionsbeständiga zinkbeläggningar på stål är ett viktigt användningsområde för metallen. Andra användningsområden är i batterier och legering, som exempelvis mässing. Zinkblände, en zinksulfid, är den viktigaste zinkmalmen. Zinkproduktion innefattar rostning, lakning och slutligen pyrometallurgisk vinning eller elektrovinning. Zink är en vital mineral, nödvändig för allt liv. Enzymer med en zinkatom i sitt reaktiva centrum är vitt spridda inom biokemin, exempelvis alkoholdehydrogenas hos människan. Konsumtion av högre koncentrationer zink kan leda till ataxi, trötthet och kopparbrist.

Användningsområden

Zink används ofta för ytbehandling, särskilt när det gäller galvanisering och så kallad varmförzinkning. Metallen är också vanligt förekommande i brunstensbatterier då dess elektrokemiska potential om -0,7628 volt gör zink till en ypperlig metall för anodmaterial eftersom oxidationen av zink är reaktionen på anoden. Zink används även som en ”offeranod” på båtar och skepp som använder katodskydd för att förhindra korrosion hos de metaller som utsätts för havsvatten. Zink används också till specialstål som skall användas utomhus eller i transportrelaterad verksamhet, men också i gjutmaterial.

Trender och drivkrafter

Den nedgång vi såg i världens ekonomier för ett par år sedan ledde till att ett stort antal zinkgruvor lades ned på grund av allt för låga priser på metallen på världsmarknaderna. Därtill ledde öppnandet av en rad nya gruvor i Kina, Australien, Bolivia, Kazakstan, Indien och Kanada till att de globala zinklagren steg med cirka 150.000 ton under 2008 vilket fick priset att sjunka med 48 procent samma år.

De lägre priserna minskade den redan låga marginalen för alla utom de mest kostnadseffektiva gruvorna runt om i världen. Intec, Aim Resources och Hudson Bay Minerals avbröt flera av sina verksamheter, medan Perilya och CBH Resources lät meddela produktionsminskningar om 20 procent. På senare tid har vi emellertid sett en uppgång i priserna på denna råvara.

Zinkproducenter

Nedan har vi listat ett antal av de företag som är verksamma på zinkmarknaden, vare sig det är gruvföretag, smältverk eller sådana bolag som är vertikalt integrerade och verksamma inom flera delområden.

  • Xstrata har sitt huvudkontor i Zug, Schweiz och är ett diversifierat gruvföretag. Företaget producerar koppar, kokskol, termiskt kol, ferrokrom, nickel, vanadin och zink. Xstrata har produktionsanläggningar i Tyskland, Storbritannien, Spanien och gruvor i Australien.
  • Teck Cominco har sitt huvudkontor i Vancouver, Kanada och koncernens huvudsakliga verksamhet är smältning och raffinering som innehåller zink och bly, men företaget är också aktivt inom elkraft, konstgödsel och specialmetaller. Teck Cominco driver Red Dog Mine i Alaska som är världens största zinkgruva. Det ger också guld, koppar, molybden, niob, silver och metallurgisk kol. Under 2007 förvärvades 93 % av Aur Resources Inc.
  • Glencore har sitt huvudkontor i Baar, Schweiz. Det arbetar med metaller och mineraler, energiprodukter, och jordbruksprodukter. Bortsett från Zznk, producerar företaget aluminium, aluminium, bly, koppar, nickel och kobolt.
  • Boliden är ett gruv-och smältverksföretag med säte i Stockholm, Sverige. Det har verksamhet inom prospektering, gruvdrift, smältverk, raffinering och återvinning. Förutom zink producerar företaget koppar, bly, guld och silver. I dag har Boliden åtta gruvor.

Gruvföretag

  • Chinese Minmetals förvärvade samtliga OZ Minerals gruvtillgångar med undantag för den nya Prominent Hill Copper som producerar koppar och guld i juni 2009. Verksamheten omfattar brytning och prospektering av zink, koppar, silver, guld, bly, nickel och andra metaller. Företaget driver zinkgruvor i Century i Queensland, Roseberry i Tasmanien och Golden Groove i västra Australien och en rad ytterligare koppar- och guldgruvor.
  • Anglo American har sitt huvudkontor i London, Storbritannien. Bolaget och dess dotterbolag är ledande producenter av guld (AngloGold Ashanti), platina (Anglo Platinum), diamanter (De Beers), järnmalm, kol (Anglo Coal), krom, zink, bly, stål och förpackningar och papper.

Smältverk

  • Nyrstar som har sitt huvudkontor i Belgien är världens största smältverk. Bolaget bildades 2007 som ett joint venture mellan Umicore och Zinifex. Därefter genomförde Nyrstar en börsnotering på Euronext i Bryssel. Bolaget hanterar mer än en miljon ton zink per år varav mer än hälften av produktionen säljs till Europa.
  • Korea Zinc med huvudkontor i Sydkorea, producerar främst zink och bly men har också produktion av guld, silver, platina och koppar. Korea Zinc förvärvade Big River Zink år 1996 och startade sin verksamhet i USA som pågick till februari 2006 då Korea Zinc stängde denna gruva.

Jämförelse zinkproducenter

Jämförelse av zinkproducenter - Vinst och omsättning

Marknadsandelar

Marknadsandel för olika zink-företag (Gruvor och smältverk)

Även om HZL är den näst största integrerade zinkproducenten är bolaget endast det femte största i termer av gruvbolag och sjunde största i termer av smältverksföretag.

Handel i zinkfutures

Terminskontrakt i zink äger huvudsakligen rum på London Metal Exchange där metallen handlas under tickerkoden ZS. Zink prissätts i amerikanska dollar, men avräkning sker i såväl US dollar, Japanese yen, sterling och euro.

Kvalitet

Primärt zink med en renhet om minst 99.995 procent.

Lot size (warrant)

25 ton med en godkänd avvikelse om +/- 2 %.

Form

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Göt, tackor, suggor.

Lagstiftning

Dessa kontrakt lyder under engelsk lag, och regleras dessutom av LME och Financial Services Authority (FSA).

Terminskontrakt på LME får endast erbjudas eller säljas till amerikanska termins- eller optionskunder av företag som är registrerade hos Commodity Futures Trading Commission (CFTC), eller företag som har tillstånd att begära och ta emot pengar från utländska termins- och optionskunder för handel på LME i enlighet med CFTC regel 30,10.

Skiljedom

I de fall som parterna inte kan enas, skall medling ske via LME:s skiljedomsförfarande och / eller genom annat organ som parterna kommit överens om.

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära