Nyheter
Vilka länder har de största guldreserverna?
USA har med en betydande marginal världens största guldreserv. I själva verket har den amerikanska regeringen nästan lika stora reserver som de tre närmaste länderna tillsammans (Tyskland, Italien och Frankrike). Ryssland avrundar de fem största guldägarna. Internationella valutafonden (IMF) rapporteras ha större guldreserv än Italien men mindre än Tyskland.
Guld har i tusentals år fungerat som ett sätt att överföra värde. Under stor del av 1600- till 1900-talet var papperspenningen utfärdad av nationella regeringar denominerad i form av guld och agerade som en rättslig fordran på fysiskt guld. Internationell handel genomfördes med hjälp av guld. Därför behövde länderna upprätthålla en guldhandel av ekonomiska och politiska skäl.
Det finns ingen samtida regering som kräver att deras valuta backas upp av guld. Ändå har regeringarna fortfarande stora lager av bullion, som mäts i ton, som en säkring mot hyperinflation eller annan ekonomisk katastrof. Varje år ökar regeringarnas guldreserver med hundratals ton.
Guld är den mest likvida och globalt handlade råvaran, enligt en rapport från 2013 som publicerades i Futures. För företagen representerar guld en handelsvara som används inom medicin, smycken och elektronik. För många investerare, både institutionella och privatpersoner, är guld en hedge mot inflation eller lågkonjunktur.
De största guldägarna i världen
2018 hade dessa fem länder de störst guldreserverna:
1. USA: 8 133,5 ton. Under höjden av Bretton Woods-systemet, när USA erbjöd sig att hysa andra länder guld i utbyte mot dollar, rapporterades att mellan 90 % och 95 % av världens guldreserver låg i amerikanska valv. Decennier senare håller USA fortfarande en stark guldreserv. Guld utgör över 75 % av landets utländska reserver.
2. Tyskland: 3 371 ton. Tyskland håller bara cirka en tredjedel av sina guldreserver i sitt land. Nästan hälften hålls i amerikanska centralbankens filial i New York, och ytterligare 20 % förvaras i antingen London eller Paris.
3. Italien: 2 451,8 ton. Krisen i euroområdet ledde till att vissa krävde att Italiens regering skulle sälja en del av sina guldreserver för att samla in pengar, men inga sådana planer realiserades någonsin.
4. Frankrike: 2 436 ton. Förre presidenten i Frankrike Charles de Gaulle var delvis ansvarig för Bretton Woods-systemets sammanbrott när han synade USA-bluffen och faktiskt började handla dollar för guld från Fort Knox-reserverna. Den dåvarande presidenten Richard Nixon, som visste att den fasta räntan på $ 35 per uns guld var för låg, blev så småningom tvungen att ta USA ur guldstandarden och avsluta dollarns automatiska växling till guld.
5. Ryssland: 1909,8 ton. Ryssland övertog av Kina rollen som den femte största innehavaren av den gula metallen 2018. Dess ökning har varit som ett försök att diversifiera sig från amerikanska investeringar. Ryssland sålde huvudsakligen amerikanska statsobligationer för att köpa guld.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

