Nyheter
Vem investerar i guld?

Det florerar allt som oftast en smått karikatyrartad bild om guldinvesterare som domedagsprofeter med delägandeskap i underjordsbunkrar fyllda av guldmynt, konservburkar, toalettpapper och ammunition i syfte att skydda sig mot diverse samhällsekonomiska krisscenarior. Även om krismedvetenheten generellt är hög hos guldinvesterare så är detta naturligvis en skev bild av den genomsnittlige investeraren. Den här artikeln avser att redovisa en mer tillförlitlig bild av guldinvesteraren som en rationell aktör med en annorlunda förståelse för pengar.
Framförallt finns alltid en medvetenhet om det långsiktiga sparandet och en vilja till att skydda sina investeringar och sina besparingar, vilket grundas i en hälsosam misstro mot fiatvalutor och den politiserade naturen av pengar. För guldinvesteraren är guldet en barometer för den monetära marknadens välmående.
Guld har fyrdubblats i värde på tio år, men värdet på guld har inte stigit på egna meriter, utan det är huvudsakligen motparten som gått ner i kurs; det vill säga fiatvalutor och den framtida tilltron till monetarism vilket gett guldet en allt ökad hävstång. Guld är en värdekälla som är bortkopplat från den marknadsekonomiska problematiken med inflation och deflation, men det prissätts emellertid i olika valutor på dessa marknader (som är sårbara för de risker som har nämnts) vilket kan förvilla investerare.
Vad krävs av en investerare?
Tålmodighet sägs vara guldinvesterarens mest värderade egenskap. Framgångsrika och erfarna investerare har ett långt och bra facit att peka på: Guldet gick från 400 USD under början av 2000-talet och toppade 1889 USD/uns i fjol. Därför rycker många framgångsrika guldinvesterare lite på axlarna när de bevittnar korrekturen av guldet till 1600-nivån. Genomsnittspriset för guldet år 2012 håller fortfarande en avsevärt högre nivå än någonsin tidigare. Istället för att oroa sig över guldets kortsiktiga fluktuationer har uppmärksamheten konsekvent riktats mot centralbankernas fortsatta pengapressande och dess implikationer mot fiatvalutorna, men också de politiska drivkrafter som har skapat förutsättningarna för den här typen av politik.
Olika typer av investerare
Kortsiktiga
Kortsiktiga placerare söker att tjäna pengar genom att utnyttja svängningarna i guldpriset. Detta ger bränsle åt volatiliteten. De kortsiktiga investerarna har naturligtvis också en långsiktig vision, men den är alltid fokuserad på att tjäna pengar snarare än att bevara och förädla tillgångar. Perspektivet är grundat i synsättet att guldet är medlet och pengarna är målet. Lockelsen ligger i att utnyttja svängningarna för att maximera avkastningen, men det är mer en gissningslek än en vetenskap. Även om den tekniska analysen stämmer och Ben Bernanke ska tala för kongressen på kvällskvisten så är det högst osäkert hur guldpriset reagerar. Faktum är att banker och institutioner effektivt kan manipulera priset genom att flytta stora volymer vid kritiska tidpunkter för att framkalla en kollektiv panik eller köpyra. Det är således också de enskilda spekulanterna som är mest sårbara på dessa typer av marknader.
Långsiktiga
Till skillnad från kortsiktiga placerare anses guldet av långsiktiga placerare vara ett mål i sig självt. Långsiktiga investerare strävar efter att säkerställa sina tillstångar i en beständig resurs mot fiatvalutornas kroniska svagheter, däribland inflation och devalvering. Synsättet är grundat i en väletablerad tanke om guldets begränsade tillgång och exklusivitet som ett besparingsalternativ.
Idealister
Idealisterna söker i stort att revidera idén och konceptet om pengar. Oftast citeras ett behov av att återinföra en guldstandard; det vill säga att en valuta peggas till värdet av guld och att guld kan användas som ett effektivt betalningsmedel, både i fysisk och digitaliserad form för att möta praktiska behov. Argumentet är grundat i att centralbankerna sedan urminnestider använt, flyttat och handlat med guld som en valutareserv och därmed också tillämpat guldet som en valuta. Enligt idealisterna bör därför lagar införas där placeringar och besparingars värde kan prisas i guld och därmed skyddas mot devalvering och inflation.
Vilka investerar i guld?
Det finns ingen direkt uniform för guldinvesterare, utan de kommer från olika bakgrunder och olika samhällsklasser. Detta skvallrar om guldets apolitiska natur och detta används ofta som ett argument hos guldinvesterare att guldet är en universal valuta. Den köpstarkaste gruppen är emellertid höginkomsttagare i åldern 40-65 år, likt många andra investeringsobjekt.
Guldinvesterare delar en legitim oro för framtiden där beständiga tillgångar betraktas som det bästa placeringsalternativet på lång sikt. Guld är egentligen ett ganska simpelt case, och behöver inte kompliceras av de abstrakta fluktuationer och flyktigheter som åtföljs av fiatvalutornas närvaro. Guldet har ett historiskt facit som en ekonomisk barriär som har överlevt alla hyperinflationer, depressioner och devalveringar kombinerade. Guldet är sällsynt och dess värde och mängd kan inte manipuleras av en artificiell produktion; pengar å andra sidan var historiskt framtagen som ett mått för att mäta värde i förhållande till guld i ett praktiskt format. För många guldinvesterare är dagens ombytta roller där guldet mäts av i pengar därför ett bisarrt fenomen som medför betydande risker, risker som bäst kan motarbetas genom att låta ens egna pengar uppmätas i guld; en guldstandard på mikronivå.
Vidare kan nämnas att betydligt fler äger guld i form av juveler än i mynt och tackor, dock inte sett till volym. Juveler är lite av en omedveten guldinvestering, visserligen till kraftigt överpris sett till spotpriset, men inte utan avkastningspotential.
Går det att tjäna pengar på guld även om guldet är rätt värderat idag?
Guldförespråkare brukar tala om att guldet i sig självt är undervärderat, och då talas om ett s.k. realvärde. Hur bestäms detta värde? Mäts det i pengar? Det finns inga enkla svar. Vi behöver en konstant värdereferens i stil med PPP (Purchasing Power Parity), dvs ren köpkraft. Hur och med vad mäter vi köpkraft? Guldskeptiker svarar med GDP uppmätt i en fiatvaluta där GDP är ett subjekt till godtyckliga penningpolitiska variabler; guldförespråkare föreslår ett långt mer simpelt och globalt medium – Guld. Huruvida världen kommer börja använda guld som sådant eller inte återstår att se, men det är inte absolut nödvändigt för en fortsatt stegring av guldpriset. Det enda som krävs är att dess motpart (fiatvalutor) fortsätter att urholkas, och så länge det pågår kommer guldet stå starkt i kurs.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen

Oljepriset gick upp direkt när Israel attackerade Iran förra veckan, men under helgen har prisutvecklingen planat ut trots att konflikten tilltagit. Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea, kommenterar utvecklingen och vad som kan hända framåt.
Nyheter
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning

Snittpriset på el väntas landa på cirka 30 öre per kilowattimme i sommar – i nivå med fjolåret. Men i elområde SE3, där bland annat Stockholm ingår, väntas priserna stiga med 70 procent till följd av att kärnkraftreaktorn Oskarshamn 3 står still. Samtidigt pressar höga vattennivåer ner priserna i norra Sverige. Det visar Bixias elprisprognos för sommaren.

Väderprognoserna pekar på normala förhållanden i Skandinavien. Men det blöta vädret under förra hösten och vintern har fyllt vattenmagasinen rejält, vilket bidrar till låga och stabila elpriser under juni till augusti.
– Att vi går in i sommaren med välfyllda vattenmagasin borgar för riktigt låga elpriser, särskilt i norr. I kombination med låg elförbrukning minimeras risken för några större prischocker i sommar, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Ner i norr, upp i syd
Det ovanligt stora vattenöverskottet både i Sverige och Norge fortsätter att pressa priserna norra Sverige. I SE1 och SE2 väntas elpriserna landa på 13–14 öre per kilowattimme, jämfört med 18 öre i fjol.
I mellersta Sverige, elområde SE3, väntas elpriset i stället stiga till cirka 32 öre per kilowattimme, vilket är 70 procent högre än förra sommaren. Orsaken är att underhållet av kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 förlängts till den 15 augusti, vilket minskar den planerbara elproduktionen.
Även SE4, längst i söder, påverkas av den reducerade kärnkraftsproduktionen, då kopplingen till kontinentens högre elpriser blir större. Här väntas elpriset landa på cirka 50 öre per kilowattimme vilket är i linje med fjolåret.
– Om inte underhållet i Oskarshamn förlängts hade vi för ovanlighetens skull haft full kärnkraftsproduktion i både Sverige och Finland i sommar. Nu får vi istället ett underskott som höjer priserna i mellersta och södra Sverige, säger Johan Sigvardsson.
Under sommaren väntas också många så kallade minustimmar – timmar med negativt elpris – framför allt mitt på dagen när solkraften är som mest effektiv.
– En riktigt het sommardag kan solkraften stå för 80-90 procent av det tyska elbehovet under dagtid. Då blir ankkurvan djup och vi får negativa priser, vilket såklart pressar ner dygnsmedelpriset och gör att vi i Norden kan importera billigt, säger Johan Sigvardsson.
Europa kan pressa upp priserna till hösten
Samtidigt visar prognoser att södra Europa går mot en varm och torr sommar, vilket kan påverka elmarknaden längre fram.
– Hetare väder ökar behovet av luftkonditionering och elförbrukningen stiger. Det innebär att gaslagren inte fylls på i samma takt under påfyllnadssäsongen och efterfrågan i höst lär öka, vilket kan driva upp elpriserna i Europa till hösten och påverka även oss i Sverige, säger Johan Sigvardsson.
Elpriset juni-augusti 2025 jämfört med 2024
Elområde | 2024 (utfall) | 2025 (prognos) |
Systempris | 27 öre | 29 öre |
SE1 | 18 öre | 14 öre |
SE2 | 18 öre | 13 öre |
SE3 | 19 öre | 32 öre |
SE4 | 51 öre | 50 öre |
Nyheter
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.
Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.
Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.
”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”
-
Analys4 veckor sedan
Brent steady at $65 ahead of OPEC+ and Iran outcomes
-
Nyheter3 veckor sedan
USA slår nytt produktionsrekord av naturgas
-
Analys3 veckor sedan
All eyes on OPEC V8 and their July quota decision on Saturday
-
Nyheter2 veckor sedan
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys
-
Nyheter3 veckor sedan
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs
-
Nyheter3 veckor sedan
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser
-
Nyheter3 veckor sedan
OPEC+ ökar oljeproduktionen trots fallande priser
-
Nyheter2 veckor sedan
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida