Följ oss

Nyheter

Vätgasledningar en ny infrastruktur på framväxt

Publicerat

den

Förstudien om vätgasledningar för transport av vätgas, över gränsen från Finland och längs långa sträckor i norra Sverige är klar. Resultatet visar att vätgasledningar kan behövas som ett komplement till kraftledningar för industrins stora vätgas- och energibehov i norra Sverige. En ny typ av infrastruktur växer fram som har behov av mer ändamålsenliga regelverk för ägande och styrning. Fortsatt forskning, utveckling och utbildning samt tydligare samordning är viktigt för att påskynda implementeringen av vätgas, vilket diskuteras vidare i rapporten.

H2 Vätgas

–  Vår förstudie utgår från att det är stora fördelar med vätgasledningar när man ska transportera stora mängder energi. Oavsett om vätgas kommer att produceras mycket nära en industri, eller nära själva elproduktionen kommer vätgasledningar att behövas. Vätgasledningarna som placeras under markytan kan byggas av enskilda aktörer och vätgasen säljas bilateralt. Eller så kan det byggas större infrastruktur för transport och lagring av vätgas som används gemensamt, något som öppnar för en ny vätgasmarknad, säger Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden, vid Luleå tekniska universitet.

Förstudien har gjorts av Luleå tekniska universitet och RISE under 2022 i samarbete med 24 aktörer med intressen för vätgas i norra Sverige, och har delfinansierats av Vinnova.

Vätgas har pekats ut av EU som en nyckel för att nå klimatmålen till 2050. Det har även Energimyndigheten i Sverige gjort, i ett förslag till regeringen om en nationell strategi för vätgas, med utgångspunkt i värdekedjan till de fossilfria satsningarna som görs av gruv- och stålindustrin. Vätgas har använts av industrin i över hundra år och det finns idag ett antal korta vätgasledningar i Sverige, till exempel i Sandviken och Stenungsund. På andra håll i världen finns långa rörledningssystem i full drift för transport av vätgas. Den storskaliga introduktion av produktion, distribution, lagring och användning av förnybar vätgas i gruv- och stålindustrin som planeras i norra Sverige saknar dock motstycke idag, även globalt.

Inte minst det arktiska klimatet innebär utmaningar för den nya infrastrukturen med vätgasledningar. Kompletterande forskning och utveckling är avgörande. Det handlar bland annat om tekniska frågor om nya material för att minimera läckage i vätgasledningar i kallt klimat, planeringsstöd för bästa lokalisering av vätgasledningar, men även om hur regelverket bör utvecklas. Det behövs mer analyser för att öka förståelsen för det helt nya energisystem som kan växa fram i norra Sverige och Finland, där vätgasledningar förmodligen, enligt förstudien, blir en central del. Förstudien föreslår också att utbildningsinsatser samordnas inom vätgas och att ett särskilt forskningsprogram lanseras inom vätgasledningar och vätgasens möjliga komplement till elnätet.

Det här projektet har visats att investeringen för vätgasinfrastruktur i form av vätgasledningar eller kraftledningar innebär relativt sett låga kostnader i jämförelse med de investeringar som behövs i processteknik och för framställningen av själva gasen, trots att det potentiellt handlar om mycket stora investeringar och byggnationer för infrastruktur. En ny typ av infrastruktur växer fram som saknar ändamålsenliga regelverk för ägande och styrning. I dag finns det stora luckor i lagstiftning när det gäller att bygga upp en vätgasinfrastruktur i Sverige. För att minska osäkerheten att investera och underlätta utvecklingen, rekommenderar förundersökningen en mer grundlig utredning och utveckling av lagstiftningen kring vätgassystemet och att Sverige antar en nationell strategi för vätgas, baserad på Energimyndighetens förslag.

 När ett kombinerat vätgas- och kraftnät skapas kommer det även att leda till en ny affärssituation och helt nya affärsmöjligheter, inte minst för kommuner och företag längs vätgasledningen i norra Sverige. Därför behövs ytterligare forskning som syftar till att utveckla en effektiv vätgasmarknad, säger Johan Sandstedt, affärsutvecklare och fokusområdesledare, Industriell omställning vid forskningsinstitutet RISE.

Nyheter

Arctic Minerals är ett nordiskt mineralprospekterings- och gruvutvecklingsbolag

Publicerat

den

Karta över Arctic Minerals tillgångar

Arctic Minerals är ett nordiskt mineralprospekterings- och gruvutvecklingsbolag som fokuserar på att identifiera och utveckla framtidens koppar- och kritiska mineralfyndigheter i Sverige, Norge och Finland.

Bolaget har varit noterat sedan länge men dagens version är relativt ny då många nya tillgångar har tillförts bolaget och en ny ledning driver verksamheten. Peter George, chef och styrelsemedlem, går här igenom vilka tillgångar bolaget har och hur han ser på saker.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren inleds med snabba elprissvängningar

Publicerat

den

Under februari har elpriset varit mycket volatilt och elprisskillnaderna i landet har varit stora. Orsakerna till dessa stora variationer är bland annat omväxlande milt och kallt väder, blåst och nederbörd i olika omgångar. Månaden avslutas med mer blåst, högre temperaturer och lägre elförbrukning vilket påverkar elpriset nedåt.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Elpriset under februari har svängt mycket per dag. Från toppnivåer på 181,61 öre/kWh (14/2) till 22,38 öre/kWh (24/2) i elområde 3 (Södra Mellansverige) och i norra Sverige, elområde 1 och 2, har elpriset pendlat mellan 1,99 och 63,89 öre/kWh. Temperatur och väder är de faktorer som påverkar elpriset mest.

– Den meteorologiska våren anlände till Sverige den 17 februari enligt SMHI, som även lägger till att våren ser ut att bestå från södra Norrland och nedåt i landet. Det är 3–5 grader varmare än normalt för årstiden vilket påverkar elpriset, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den nordiska kärnkraften ligger nära full installerad kapacitet. Kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland, med en installerad kapacitet på cirka 1600 MW, startar den årliga och planerade revisionen den 1 mars och kopplas bort från elnätet. De nordiska vattenmagasinen är välfyllda och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, är god. Vindkraften producerar på normala nivåer sett ur ett månadsperspektiv.

– De låga priserna i Norden kan även ha påverkats av smältande snö till följd av temperaturer över noll men även den goda tillgången på vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige, Danmark och Tyskland har det varit ett högre prisläge bland annat med anledning av högre förbrukning och mindre vindkraft, säger Jonas Stenbeck.

Stapeldiagram över elpriser på Nord Pool.

På kontinenten har priset på gas snuddat vid toppnivåer under februari men har nu sjunkit. Bland annat på grund av att det blivit varmare. Detta minskar också oron för att lagernivåerna, som har varit lägre än de två senaste åren, ska sjunka ytterligare.

Andelen timpriskunder är betydligt lägre än de med rörligt månadspris, vilket innebär att de allra flesta inte kan ta vara på det volatila eller svängiga elpriset. Utan det vanligaste är att man har en faktura som baseras på ett månadsmedelpris.

– Priserna är väldigt volatila och kan svänga snabbt mellan dygnets alla timmar. Ett fenomen vi måste vänja oss vid. De rörliga elpriserna är populära men det finns anledning att se över sitt elavtal. De fasta avtalen kan erbjuda stabilitet och ge kontroll på elkostnaderna, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisFebruari 2024Februari 2025
Elområde 1, Norra Sverige     44,79 öre/kWh  12,88 öre/kWh
Elområde 2, Norra Mellansverige     44,94 öre/kWh  14,48 öre/kWh
Elområde 3, Södra Mellansverige     50,34 öre/kWh  77,05 öre/kWh
Elområde 4, Södra Sverige     55,42 öre/kWh  103,87 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Nyheter

Efterfrågan på LNG ökar med 60 % till 2040 – ännu större investeringar i exportkapacitet krävs nu

Publicerat

den

Den globala efterfrågan på flytande naturgas (LNG) väntas öka med cirka 60 % fram till 2040, till stor del drivet av den ekonomiska tillväxten i Asien, utsläppsminskningar inom tung industri och transport samt effekterna av artificiell intelligens, enligt Shells LNG Outlook 2025. Nuvarande LNG-produktion och produktionsanläggningar under konstruktion räcker inte, kapaciteten måste expanderas för att möta efterfrågan.

Förväntad efterfrågan och utbud på LNG
Efterfrågan på LNG förväntas fortsätta öka, till betydligt högre nivåer än utbudet som det ser ut idag.

Branschprognoser uppskattar nu att efterfrågan på LNG kommer att uppgå till 630-718 miljoner ton per år 2040, vilket är en högre prognos än förra året.

Den globala LNG-handeln ökade med endast 2 miljoner ton under 2024, den lägsta årliga ökningen på 10 år, till 407 miljoner ton på grund av begränsad utveckling av nya leveranser. Mer än 170 miljoner ton ny LNG kommer att finnas tillgänglig 2030, vilket kommer att bidra till att möta en starkare efterfrågan på gas, särskilt i Asien, men tidpunkterna för uppstart av nya LNG-projekt är osäkra.

”Uppgraderade prognoser visar att världen kommer att behöva mer gas för kraftproduktion, uppvärmning och kylning, industri och transport för att nå målen för utveckling och minskade koldioxidutsläpp”, säger Tom Summers, Senior Vice President för Shell LNG Marketing and Trading.

”LNG kommer även i fortsättningen att vara ett förstahandsval eftersom det är ett pålitligt, flexibelt och anpassningsbart sätt att möta den växande globala efterfrågan på energi.”

Kina ökar sin importkapacitet av LNG avsevärt och har som mål att bygga ut gasledningar för 150 miljoner människor fram till 2030 för att möta den ökande efterfrågan. Indien går också vidare med att bygga naturgasinfrastruktur och lägga till gasanslutningar för 30 miljoner människor under de kommande fem åren.

Inom den marina sektorn kommer en växande orderbok för LNG-drivna fartyg att leda till att efterfrågan från denna marknad ökar till mer än 16 miljoner ton per år 2030, en ökning med 60 % jämfört med föregående prognos. LNG håller på att bli ett kostnadseffektivt bränsle för sjöfart och vägtransporter.

Europa kommer att fortsätta att behöva LNG under 2030-talet för att balansera den växande andelen väderberoende energikällor i energisektorn och för att trygga energiförsörjningen.

En betydande tillväxt i LNG-försörjningen kommer från Qatar och USA. USA kommer att utöka sin ledande ställning som världens största LNG-exportör och potentiellt nå 180 miljoner ton per år 2030, vilket motsvarar en tredjedel av det globala utbudet.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära