Följ oss

Nyheter

Grönt ljus för Forsmark 1 att höja effekten

Publicerat

den

Både Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska kraftnät har nu gett klartecken för provdrift med höjd effektnivå på Forsmark 1. Det betyder att Forsmark 1 kan producera mer fossilfri el redan i höst.

Kärnkraftverket Forsmark

Genom effektökningen kan Forsmarks huvudägare Vattenfall erbjuda kunder i mellersta och södra Sverige mer fossilfri el.

– Mer fossilfri, leveranssäker el är nödvändig i Sverige och vi på Vattenfall gör vad vi kan för att öka produktionen. Nu har vi fått tillstånd för provdrift gällande första steget i effekthöjningen av Forsmark 1. När effekthöjningen är helt genomförd nästa år handlar det om hushållsel som räcker till över 200 000 lägenheter, säger Torbjörn Wahlborg, nordisk produktionschef vid Vattenfall.

Kärnkraften i Sverige står för omkring 30 procent av den totala elproduktionen, och Forsmark är Sveriges största elproducent med en årsproduktion på drygt 25 TWh. På ett år handlar effekthöjningen med 100 MW om en produktionsökning med cirka 800 000 000 kWh.

– Det här känns riktigt bra. Sverige behöver mer fossilfri elproduktion i södra delen av landet och vi kan höja effekten vid Forsmark 1 med relativt små åtgärder, säger Björn Linde som är vd på Forsmark.

Kärnkraftverket Forsmark i Uppland har tre reaktorer med 990 MW (F1), 1121 MW (F2) respektive 1172 MW (F3). Forsmark 1 togs i drift 1980 och levererar årligen mellan 7 och 8 TWh el till det svenska elnätet. Effekten vid reaktorn Forsmark 2, som är en syskonreaktor till Forsmark 1, höjdes med drygt 100 MW redan 2013.

FAKTA
Effekthöjningen sker i två steg med cirka 50 + 50 MW, i år och nästa år. Under provperioden de närmaste veckorna genomförs en provtrappa, vilket betyder att uteffekten på nätet kommer att variera. Ett villkor från SVK under provdriftperioden i steg 1 för Forsmark 1 är att effektutmatningen från Forsmark 2 begränsas. När alla analyser är genomförda kan avtal tecknas för att mata ut med högre effekt permanent.

Steg 2 av effekthöjningen kan tidigast genomföras efter nästa års revision, våren 2023. Statorn till den ena generatorn på Forsmark 1 ska inför steg 2 av effekthöjningen bytas ut och det krävs också nytt tillstånd från SVK och SSM.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära