Följ oss

Nyheter

Vätgasledningar en ny infrastruktur på framväxt

Publicerat

den

Förstudien om vätgasledningar för transport av vätgas, över gränsen från Finland och längs långa sträckor i norra Sverige är klar. Resultatet visar att vätgasledningar kan behövas som ett komplement till kraftledningar för industrins stora vätgas- och energibehov i norra Sverige. En ny typ av infrastruktur växer fram som har behov av mer ändamålsenliga regelverk för ägande och styrning. Fortsatt forskning, utveckling och utbildning samt tydligare samordning är viktigt för att påskynda implementeringen av vätgas, vilket diskuteras vidare i rapporten.

H2 Vätgas

–  Vår förstudie utgår från att det är stora fördelar med vätgasledningar när man ska transportera stora mängder energi. Oavsett om vätgas kommer att produceras mycket nära en industri, eller nära själva elproduktionen kommer vätgasledningar att behövas. Vätgasledningarna som placeras under markytan kan byggas av enskilda aktörer och vätgasen säljas bilateralt. Eller så kan det byggas större infrastruktur för transport och lagring av vätgas som används gemensamt, något som öppnar för en ny vätgasmarknad, säger Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden, vid Luleå tekniska universitet.

Förstudien har gjorts av Luleå tekniska universitet och RISE under 2022 i samarbete med 24 aktörer med intressen för vätgas i norra Sverige, och har delfinansierats av Vinnova.

Vätgas har pekats ut av EU som en nyckel för att nå klimatmålen till 2050. Det har även Energimyndigheten i Sverige gjort, i ett förslag till regeringen om en nationell strategi för vätgas, med utgångspunkt i värdekedjan till de fossilfria satsningarna som görs av gruv- och stålindustrin. Vätgas har använts av industrin i över hundra år och det finns idag ett antal korta vätgasledningar i Sverige, till exempel i Sandviken och Stenungsund. På andra håll i världen finns långa rörledningssystem i full drift för transport av vätgas. Den storskaliga introduktion av produktion, distribution, lagring och användning av förnybar vätgas i gruv- och stålindustrin som planeras i norra Sverige saknar dock motstycke idag, även globalt.

Inte minst det arktiska klimatet innebär utmaningar för den nya infrastrukturen med vätgasledningar. Kompletterande forskning och utveckling är avgörande. Det handlar bland annat om tekniska frågor om nya material för att minimera läckage i vätgasledningar i kallt klimat, planeringsstöd för bästa lokalisering av vätgasledningar, men även om hur regelverket bör utvecklas. Det behövs mer analyser för att öka förståelsen för det helt nya energisystem som kan växa fram i norra Sverige och Finland, där vätgasledningar förmodligen, enligt förstudien, blir en central del. Förstudien föreslår också att utbildningsinsatser samordnas inom vätgas och att ett särskilt forskningsprogram lanseras inom vätgasledningar och vätgasens möjliga komplement till elnätet.

Det här projektet har visats att investeringen för vätgasinfrastruktur i form av vätgasledningar eller kraftledningar innebär relativt sett låga kostnader i jämförelse med de investeringar som behövs i processteknik och för framställningen av själva gasen, trots att det potentiellt handlar om mycket stora investeringar och byggnationer för infrastruktur. En ny typ av infrastruktur växer fram som saknar ändamålsenliga regelverk för ägande och styrning. I dag finns det stora luckor i lagstiftning när det gäller att bygga upp en vätgasinfrastruktur i Sverige. För att minska osäkerheten att investera och underlätta utvecklingen, rekommenderar förundersökningen en mer grundlig utredning och utveckling av lagstiftningen kring vätgassystemet och att Sverige antar en nationell strategi för vätgas, baserad på Energimyndighetens förslag.

 När ett kombinerat vätgas- och kraftnät skapas kommer det även att leda till en ny affärssituation och helt nya affärsmöjligheter, inte minst för kommuner och företag längs vätgasledningen i norra Sverige. Därför behövs ytterligare forskning som syftar till att utveckla en effektiv vätgasmarknad, säger Johan Sandstedt, affärsutvecklare och fokusområdesledare, Industriell omställning vid forskningsinstitutet RISE.

Nyheter

Fortum undersöker möjligheten för ytterligare pumpkraft på tre platser i Sverige

Publicerat

den

Visualisering av pumpkraft,

Idag presenterar Fortum en förstudie för ny pumpkraft i Sverige. Målsättningen är att klargöra om förutsättningar finns för att i ett senare skede kunna ta ett investeringsbeslut. Utgångspunkten för Fortum är att ny pumpkraft kan bidra till både ett leveranssäkert elsystem och vara ekonomiskt lönsam.

Förstudiearbetet kommer att pågå under ca två år och under den tiden ska ekonomiska, miljömässiga och regulatoriska utmaningar och möjligheter för ny pumpkraft grundligt gås igenom. Tre geografiska områden kommer att undersökas: Lekstjärnen i Älvdalens kommun i Dalarna, samt Bastvålen och Höljessjön i Torsby kommun i Värmland.

Redan idag driver Fortum tre pumpkraftverk; Kymmen, Letten och Eggsjön, samtliga i Värmland. Den installerade kapaciteten i dessa pumpkraftverk är 89,5 megawatt. Vad den potentiella effektökningen från eventuella framtida pumpkraftverk kan bli kommer att analyseras i förstudien.

I takt med att andelen väderberoende kraftslag som sol- och vindkraft fortsätter att öka, kommer vikten av flexibilitet i elsystemet att bli än större. Flexibla lösningar, som pumpkraft, möjliggör en mer stabil elförsörjning när och där den behövs. Det ger mer förutsägbarhet för hushåll och industrier och därmed även för Fortums kunder.

“Pumpkraftverk ger viktig flexibilitet i elsystemet och har unika egenskaper. Den har en förmåga att både producera och konsumera elektricitet, och därtill lagra energi under långa perioder och i mycket stora mängder. Fortum driver sedan länge tre pumpkraftverk i Värmland och har gedigen kunskap om, och erfarenhet av tekniken.” säger Mikael Lemström, chef för Fortums Vattenkraft.

Inom förstudien kommer detaljerad planering och tekniska och miljömässiga bedömningar att ske, liksom samråd och dialog. Målet är en transparent och kontinuerlig dialog med berörda intressenter.

Fortum undersöker även pumpkraftverk i Finland genom Fortums delägda bolag Kemijoki Oy.

Fortsätt läsa

Nyheter

Guldpriset stiger till över 2900 USD

Publicerat

den

Guld har under en längre tid haft en hög efterfrågan, inte minst från centralbanker i en värld av geopolitiska spänningar. Men även från olika typer av privatinvesterare.

Nu har guldpriset precis passerat 2 900 USD per uns. Donald Trumps handelskrig, och hot om flera faktiska krig, har skapat en enorm osäkerhet i världen. Igår meddelade Trump att USA inför tullar på 25 procent för stål och aluminium. Detta tillsammans fick guldpriset att lyfta. Först passerade terminen 2 900 USD och en stund senare följde spotpriset efter.

Graf över guldpriset per i USD per uns.
Guldpriset per i USD per uns.
Fortsätt läsa

Nyheter

BP-aktien stiger 7 procent på uppgiften att aktivistfonden Elliott har tagit en position

Publicerat

den

BP levererar flygbränslse

BP är det stora oljebolaget som har haft en väldigt dålig utveckling. Företaget har under senare år dragit ner på satsningar i olja och gas för att i stället satsa på förnybar energi. Det visade sig vara ett stort misslyckande. På senare tid har företaget börjat fokusera mer på olja och gas igen, samtidigt som man ser över satsningarna på förnybart.

Att aktien i huvudtaget handlas på den nivå den gör har vissa hävdat enbart beror på att marknaden förväntar sig att någon aktivist ska komma in och göra något med företaget. Nu verkar det besannas och aktien är denna morgon upp 7 procent. Financial Times skriver att aktivistinvesteraren Elliott Management med Paul Singer i spetsen har köpt in sig i BP.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära