Nyheter
Vätgasledningar en ny infrastruktur på framväxt
Förstudien om vätgasledningar för transport av vätgas, över gränsen från Finland och längs långa sträckor i norra Sverige är klar. Resultatet visar att vätgasledningar kan behövas som ett komplement till kraftledningar för industrins stora vätgas- och energibehov i norra Sverige. En ny typ av infrastruktur växer fram som har behov av mer ändamålsenliga regelverk för ägande och styrning. Fortsatt forskning, utveckling och utbildning samt tydligare samordning är viktigt för att påskynda implementeringen av vätgas, vilket diskuteras vidare i rapporten.

– Vår förstudie utgår från att det är stora fördelar med vätgasledningar när man ska transportera stora mängder energi. Oavsett om vätgas kommer att produceras mycket nära en industri, eller nära själva elproduktionen kommer vätgasledningar att behövas. Vätgasledningarna som placeras under markytan kan byggas av enskilda aktörer och vätgasen säljas bilateralt. Eller så kan det byggas större infrastruktur för transport och lagring av vätgas som används gemensamt, något som öppnar för en ny vätgasmarknad, säger Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden, vid Luleå tekniska universitet.
Förstudien har gjorts av Luleå tekniska universitet och RISE under 2022 i samarbete med 24 aktörer med intressen för vätgas i norra Sverige, och har delfinansierats av Vinnova.
Vätgas har pekats ut av EU som en nyckel för att nå klimatmålen till 2050. Det har även Energimyndigheten i Sverige gjort, i ett förslag till regeringen om en nationell strategi för vätgas, med utgångspunkt i värdekedjan till de fossilfria satsningarna som görs av gruv- och stålindustrin. Vätgas har använts av industrin i över hundra år och det finns idag ett antal korta vätgasledningar i Sverige, till exempel i Sandviken och Stenungsund. På andra håll i världen finns långa rörledningssystem i full drift för transport av vätgas. Den storskaliga introduktion av produktion, distribution, lagring och användning av förnybar vätgas i gruv- och stålindustrin som planeras i norra Sverige saknar dock motstycke idag, även globalt.
Inte minst det arktiska klimatet innebär utmaningar för den nya infrastrukturen med vätgasledningar. Kompletterande forskning och utveckling är avgörande. Det handlar bland annat om tekniska frågor om nya material för att minimera läckage i vätgasledningar i kallt klimat, planeringsstöd för bästa lokalisering av vätgasledningar, men även om hur regelverket bör utvecklas. Det behövs mer analyser för att öka förståelsen för det helt nya energisystem som kan växa fram i norra Sverige och Finland, där vätgasledningar förmodligen, enligt förstudien, blir en central del. Förstudien föreslår också att utbildningsinsatser samordnas inom vätgas och att ett särskilt forskningsprogram lanseras inom vätgasledningar och vätgasens möjliga komplement till elnätet.
Det här projektet har visats att investeringen för vätgasinfrastruktur i form av vätgasledningar eller kraftledningar innebär relativt sett låga kostnader i jämförelse med de investeringar som behövs i processteknik och för framställningen av själva gasen, trots att det potentiellt handlar om mycket stora investeringar och byggnationer för infrastruktur. En ny typ av infrastruktur växer fram som saknar ändamålsenliga regelverk för ägande och styrning. I dag finns det stora luckor i lagstiftning när det gäller att bygga upp en vätgasinfrastruktur i Sverige. För att minska osäkerheten att investera och underlätta utvecklingen, rekommenderar förundersökningen en mer grundlig utredning och utveckling av lagstiftningen kring vätgassystemet och att Sverige antar en nationell strategi för vätgas, baserad på Energimyndighetens förslag.
– När ett kombinerat vätgas- och kraftnät skapas kommer det även att leda till en ny affärssituation och helt nya affärsmöjligheter, inte minst för kommuner och företag längs vätgasledningen i norra Sverige. Därför behövs ytterligare forskning som syftar till att utveckla en effektiv vätgasmarknad, säger Johan Sandstedt, affärsutvecklare och fokusområdesledare, Industriell omställning vid forskningsinstitutet RISE.
Nyheter
Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR
Vattenfall har utvärderat ett 70-tal alternativ för ny kärnkaft och till slut stod valet mellan BWRX-300 från GE Vernova Hitachi och en SMR från brittiska Rolls-Royce. Idag meddelade Vattenfall att man har valt Rolls-Royce och deras SMR på 470 MW.
Det är Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft som ska bygga tre nya SMR-reaktorer på Väröhalvön, intill Ringhals.
Reaktorerna kommer att byggas i serie och den första är planerad att stå klar i mitten av 2030-talet.
Det finns en tydlig logik i att bygga i serie i stället för parallellt. Västvärlden har tappat en stor del av sin förmåga att bygga kärnkraft, eftersom man upphört att bygga och personerna med erfarenhet har gått i pension eller lämnat jordelivet helt och hållet. Varje ny reaktor som nu byggs kommer att vara billigare än den föregående, i takt med erfarenheten och leveranskedjorna byggs upp igen. Rimligtvis kommer också den erfarenhet som nu kommer att byggas upp kring den aktuella SMR-modellen att delas med hela kontinenten så att inte varje land börjar helt från grunden. När det gäller leveranskedjor så kan vi redan se hur de byggs upp över hela västvärlden, där exempelvis svenska Alleima redan levererar stålkonstruktioner till amerikanska kärnkraftsbolag.
– Vi tar nu ett stort steg framåt tillsammans med Industrikraft och Videberg Kraft AB på resan mot ny kärnkraft i Sverige, för första gången på mer än 40 år. Ny kärnkraft är en viktig del av det svenska energisystemet och kommer att stödja industrins omställning och därmed stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, säger Anna Borg, styrelseledamot i Videberg Kraft och VD och koncernchef för Vattenfall.
Rolls-Royce SMR erbjuder ett industrialiserat koncept som bygger på beprövad tryckvattenreaktorteknik (PWR), samma typ av teknik som används vid Ringhals i dag. Det är inte en lika spännande lösning som flera av de andra alternativen, men genom att använda en grundteknik som har många årtionden av användning så förväntas det hela bli enklare.
SMR-konceptet innebär att byggnationen, inklusive montering, sker i en industrialiserad och kontrollerad miljö, vilket minskar risken för förseningar på plats.
– Vi är mycket glada över att kunna meddela att Rolls-Royce SMR har valts av Videberg Kraft. Vår samlade bedömning är att de erbjuder de starkaste förutsättningarna för att leverera ett framgångsrikt projekt. Detta har varit en mycket grundlig process, som också har granskats av en oberoende part. Vattenfall kommer att fortsätta ge vårt fulla stöd i det fortsatta arbetet, säger Martin Darelius, tillförordnad chef för ny kärnkraft på Vattenfall.
Storbritannien och Tjeckien
I april undertecknade Rolls-Royce SMR ett kontrakt med Great British Energy – Nuclear för att påbörja platsanpassad design och genomförande av Storbritanniens första SMR:er, initialt bestående av tre enheter vid Wylfa i norra Wales.
Ett så kallat Early Works-kontrakt med ČEZ har också ingåtts för att driva fram licensiering, tillståndsprocesser och platsanpassad design för etablering vid Temelín-anläggningen i Tjeckien.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

