Följ oss

Nyheter

Vårflod i avtagande

Publicerat

den

Vatten

Det kalla vädret i början av maj fick snösmältningen att tappa fart och på många platser kom det dessutom mer snö. Med kylan minskade även tillflödet till älvarna snabbt i början av maj. Regn och lite högre temperatur i mitten på maj gav en tillrinningsökning i både Dalälven och Klarälven, men flödena har inte kommit upp i det som är normalt för att vara i maj. Det skriver Fortum och fortsätter nedan.

Vatten
Foto: Kellie Hastings

Tittar vi framåt ser vi att det fortfarande finns lite snö kvar i fjällen som ska smälta de närmaste veckorna, men för att det ska kunna bli någon märkbar ökning av vattenflödena krävs att det även kommer en hel del regn. Det har kommit en del regn under helgen och enligt väderprognosen kommer regn under flera dagar den närmaste veckan. De mängder som förväntas är dock för små för att ge någon större ökning av flödet och vi förväntar oss bara små variationer i såväl Dalälven som Klarälven.

Vattennivåerna i de flesta reglerade sjöar är inom det normala. Siljan är en och en halv decimeter från översta regleringsgränsen och nivån är stabil. Nivån i Siljan förväntas inte överstiga högsta regleringsgränsen under årets vårflod då tappningen styrs enligt vattendomen. Nivån i Runn har stigit de senaste veckorna och är nu bara något under normal sommarnivå så den kommer vara normal inom kort. Andra större reglerade sjöar som Venjan och Amungen har fortfarande stigande nivåer och tappningen ur sjöarna anpassas för nivån ska fortsätta stiga.

Tillrinningen till Höljes i Klarälven ökade också i förra veckan och magasinet börjar nu närma sig fullt. Under de närmste veckorna kommer nivån upp till normal sommarnivå. Tappningen från Höljes har fram till nu varit onormalt låg och allt vatten som tappats från Höljes har gått genom turbinerna, utskovsluckorna har alltså varit stängda under hela perioden vilket är ganska ovanligt. Risken för hög tappning under resterande delen av maj och inledningen av juni är mycket låg och det gäller för hela Klarälven.

Nyheter

På 15 år eldar Kina lika mycket kol som USA gjort under hela sin historia

Publicerat

den

Kol i Kina

Mängden kol som Kina eldar är genuint spektakulär. Javier Blas började kolla siffrorna efter att ha hört kommenterar på energikonferensen CERAWeek. En grov uppskattning är att USA har eldat 68 miljarder ton kol mellan 1850 och 2025, dvs under 175 år. Tittar man på grafer så inser man snabbt att USA använde minimalt med kol innan det. 68 miljarder ton kol är ungefär vad Kina kommer att elda mellan år 2015-2029 skriver Javier Blas, dvs under omkring 15 år. Lägg till ett år och i grova drag så kommer Kina under dessa år att ha eldat mer kol än vad USA har gjort under hela sin historia.

Fortsätt läsa

Nyheter

Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer

Publicerat

den

Kopparpris i USA och utanför

Efter att USA har infört tariffer på koppar så är priset i New York nu 10 procent högre än i London, dvs priset är högre i USA än utanför. Det är dock bara 10 procent högre ännu så länge, trots att tariffen är 25 procent, för det råder osäkerhet om Trump kommer att hålla fast vid tariffen på koppar eller inte. Men med tiden kommer skillnaden att öka mot 25 procent om tariffen inte förändras. Bjarne Schieldrop från SEB reder hur de olika faktorerna påverkar kopparpriserna i och utanför USA.

Bjarne Schieldrop från SEB reder ut vad som händer med kopparpriset.
Fortsätt läsa

Nyheter

USA är världens största importör av aluminium

Publicerat

den

Var USA importerar sin aluminium från

USA är världens största importör av aluminium. För några årtionden fanns det 30 anläggningar som producerade aluminium i landet, idag är det bara fyra. Aluminium används i allt från läskburkar till de kraftigaste delarna av elnätet (som ett alternativ till koppar). Produktion av aluminium är enormt energikrävande.

Kina gjorde en satsning på att bli en stor producent av aluminium. Med en kombination av bidrag och subventionerad elektricitet blev man en enorm aktör.

Hur mycket aluminium som produceras i olika delar av världen.
Hur mycket aluminium som produceras i olika delar av världen.

USA producerar idag orimligt lite aluminium. En satsning på att producera mer konkurrerar just nu delvis med AI som också behöver enorma mängder elektricitet. Ett smältverk för aluminium kan kräva 700-1000 MW elektricitet, dvs motsvarande en traditionell kärnkraftsreaktor.

Ett något högre pris på aluminium får olika effekter. En läsktillverkare säger att de då kommer att styra om till att sälja mer på platsflaska. För en biltillverkare utgör kostnaden för aluminium en mycket mindre andel av den totala kostnaden och där är det möjligt att det inte gör så mycket.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära