Nyheter
Vad är råvaruvalutor?

Råvaruvalutor, eller commodity currencies som det heter på engelska, är ett namn som ges till valutor i länder som är starkt beroende av export av vissa råvaror för sina inkomster. Dessa länder är vanligtvis utvecklingsländer, till exempel länder som Burundi, Tanzania och Papua Nya Guinea, där valutorna antingen regleras av regeringen eller på annat sätt sällan handlas på internationella marknader. Till de ekonomier som brukar anses vara beroende av råvaror brukar också utvecklade länder som Kanada, Nya Zeeland och Australien nämnas. Dessa länder har flytande valutor som handlas på de internationella valutamarknaderna.
Faktorer som påverkar råvaruvalutornas kursförändringar
Signifikant för alla råvaruvalutor är att de tenderar att överreagera på marknadens svängningar i de råvaror som de anses vara förknippade med. En relativt liten förändring i oljepriset kommer att ha en större effekt på CAD eftersom handlarna kommer att reagera genom att ta positioner som ytterligare förstärks av hävstången. Råvaruvalutor kan i tider av ekonomisk osäkerhet anses som en säker tillflykt, men generellt rankas commodity currencies som osäkrare än ”safe havens” som den amerikanska dollarn, den japanska yenen och schweizerfrancen.
Den primära faktorn för kursförändringar hos råvaruvalutor är priset på råvaror. En allmän regel är att då priset på råvaror är högt så stärks valutan hos de råvaruproducerande länderna också. När råvarupriserna är svaga försvagas dessa valutor. Under tider med höga råvarupriser brukar ekonomierna hos de råvaruproducerande nationerna växa snabbt, vilket kan komma att leda till att dessa länder har höga inhemska räntor.
Höga räntor kan göra dessa länder populära bland de handlare som arbetar med carry trade, där de lånar en valuta med låg ränta och sedan växlar dem till en valuta med hög ränta. Denna carryhandel kan driva priserna på de råvaruproducerande ländernas valutor högre än de annars skulle ha varit. När de finansiella förhållandena förändras kan carry trade-handeln vända mycket snabbt och leda till kapitalflykt från mottagarlandet och en snabb nedgång i valutapriset.
Handel med råvaruvalutor
Valutorna i Kanada, Australien och Nya Zeeland är alla likvida men är mindre likvida än det brittiska pundet, den japanska yenen, den amerikanska dollarn och euron. Det går väldigt sällan att jämföra ekonomierna i de råvaruproducerande länderna med till exempel den amerikanska ekonomin eftersom det inte går att jämföra ”äpplen med päron”.
I allmänhet fokuserar därför valutahandlarna på utvecklingen av råvarupriserna för att avgöra om de tror att valutorna i Kanada, Australien och Nya Zeeland kommer stiga eller falla inom en snar framtid.
När det gäller Australien och Nya Zeeland är också realräntorna viktiga eftersom de är populära länder för carry trade. När räntorna i Australien eller Nya Zeeland är mycket högre än i andra länder som Japan, kommer valutahandlarna att genomföra carry trades genom att sälja yen och köpa australiska och Nya Zeeländska dollar. Dessa affärer kan leda till att värdet på den australiska och nyzeeländska dollarn stiger på valutamarknaden.
När ränteskillnaderna faller eller volatiliteten på marknaden stiger uppmanas handlare att minska eller stänga sina positioner och att värdet på den australiska och nyzeeländska dollarn faller på valutamarknaden.
Vilka valutor anses vara råvaruvalutor och varför?
När aktörerna på valutamarknaden talar om commodity currencies avser de vanligtvis valutor som valutaparen USD/CAD, USD/AUD, USD/NZD men många bedömare är överens om att det finns flera valutor som förtjänar att nämnas under detta namn.
Australiska dollarn. Australien är ett av världens mest resursrika länder och har stora innehav av guld, järn, kol och aluminium. Australien har också mycket stora gårdar som producerar varor såsom vete, nötkött och ull. Förutom naturresurser och jordbruksprodukter har Australien har också en modern industriekonomi och en stor tjänstesektor. Trots dessa ekonomiska fördelar lider Australien av att vara geografiskt isolerat och att landet har en relativt liten befolkning. Mot bakgrund av detta behöver Australien importera stora mängder varor som inte produceras inhemskt. Denna import kan leda till stora handelsunderskott som pressa den australiska dollarn.
Kanadensiska dollar. Kanada har en dynamisk, modern ekonomi. Baserat på bruttonationalprodukten (BNP) per capita, har Kanada den sjunde högsta levnadsstandarden i världen. Landet är välsignat med stora mängder råvaror inklusive naturgas, trä och olja. Detta gör Kanadas ekonomi mycket känslig för råvarupriserna. Kanada också nytta av sitt geografiska läge strax norr om USA, världens största ekonomi. På grund av denna närhet går en stor del av Kanadas export går direkt till USA. Därför är den kanadensiska ekonomin också nära kopplad till tillståndet i den amerikanska ekonomin, eftersom en svagare tillväxt i USA kan leda till minskade exporten för Kanada.
Nya Zeeland dollar är en valuta som har stor betydelse på mjölkmarknaden. Nya Zeeland anses ibland vara Asiens mejeri på grund av landets stora mjölkproduktion som exporteras världen över, men framförallt till Kina. Nya Zeeland är en liten önation välsignade med många naturresurser och en stor jordbrukssektor. Dessa resurser resulterar i Nya Zeelands ekonomi har en tung exponering mot de internationella råvarupriserna. Landet är också mycket öppen för internationell handel och utländska investeringar och är en populär destination för turism. Under 2005 utsåg Världsbanken Nya Zeeland till det mest företagsvänliga landet i världen.
Norska kronor eftersom råolja har en så pass stor betydelse för Norges ekonomi.
Sydafrikanska rand eftersom råvaror som till exempel basmetaller och ädelmetaller utgör en så pass stor del av den sydafrikanska ekonomin.
Brasilianska real. Brasilien är precis som Kanada ett land som är mycket rikt på råvaror, som olja men också jordbruksprodukter som majs, sojabönor, socker, kaffe och nötkött.
Ryska rubel eftersom råolja har en så pass stor betydelse för Rysslands ekonomi. Ryssland har också väldigt stora tillgångar av ädelmetaller som guld och platina.
Chilenska pesos är en valuta som följs mycket noga av alla dem som handlar med koppar. Chile är världens största kopparproducent och den chilenska ekonomin påverkas starkt av hur koppar prissätts på de internationella råvarumarknaderna.
Nyheter
Kina skärper kontrollen av sällsynta jordartsmetaller, vill stoppa olaglig export

Kina meddelar att landet intensifierar insatserna mot olaglig export av sällsynta jordartsmetaller. Det kinesiska säkerhetsministeriet anklagar utländska underrättelsetjänster för att samarbeta med smugglare som försöker dölja materialens ursprung genom att felmärka eller gömma dem i exempelvis plastdockor och keramik.
Åtgärderna kommer bara veckor efter att USA och Kina kommit överens om att underlätta amerikansk import av dessa råvaror från Kina. Enligt rapporter används transitländer som Thailand och Mexiko för att undvika exportkontroller.
Kina är världens dominerande leverantör av sällsynta jordartsmetaller och har tidigare infört restriktioner som svar på höjda amerikanska tullar. I april infördes tillståndskrav vid export av sju sådana ämnen, vilket lett till leveransförseningar globalt.
Samtidigt signalerar Kina viss flexibilitet i godkännandeprocessen, som en del i pågående handelsförhandlingar med USA. En tillfällig paus i tullhöjningar gäller till 12 augusti, då ett nytt handelsavtal väntas diskuteras.
Nyheter
USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit

USA:s handelsdepartement har beslutat att införa en preliminär antidumpningstull på 93,5 procent på importerad grafit från Kina – ett viktigt material i elbilsbatterier. Beslutet grundas på att kinesisk grafit enligt utredningen sålts till underpris på den amerikanska marknaden, vilket anses snedvrida konkurrensen. När tullarna kombineras med tidigare avgifter landar den totala effektiva tullen på omkring 160 procent.
Bakom anmälan står en branschorganisation för amerikanska tillverkare av anodmaterial. Organisationen menar att det kinesiska subventionssystemet skadar den inhemska produktionen. ”Det här beslutet visar tydligt att Kina säljer aktivt anodmaterial (AAM) till priser långt under marknadsvärdet”, säger talespersonen Erik Olson i ett uttalande.
Kraftiga marknadsreaktioner
Beskedet slog ner som en bomb i batteribranschen. Amerikanska batterileverantörer föll på börsen, medan producenter av grafit i Nordamerika och Asien ökade kraftigt. Australiensiska Syrah Resources och sydkoreanska Posco Future M steg kraftigt, vilket även kanadensiska grafitbolag som Nouveau Monde och Northern Graphite gjorde.
För batteritillverkare innebär tullen en rejäl kostnadsökning. Enligt CRU Groups expert Sam Adham motsvarar den nya tullen cirka 7 dollar per kilowattimme i ökade kostnader för ett elbilsbatteri – vilket motsvarar ungefär en femtedel av skattesubventionerna i Inflation Reduction Act. ”Det kan i praktiken radera ut vinsterna för sydkoreanska batteritillverkare under en till två kvartal”, säger Adham.
Tesla och dess batteripartner Panasonic har försökt stoppa tullbeslutet, med hänvisning till att USA ännu inte har kapacitet eller kvalitet för att ersätta kinesisk grafit.
Grafit – en kritisk råvara
Grafit används i anodmaterialet i litiumjonbatterier – oavsett batterikemi – och utgör därmed en central komponent i elbilars energilagring. USA importerade nästan 180 000 ton grafitprodukter under 2024, varav cirka två tredjedelar kom från Kina. Enligt Internationella energimyndigheten (IEA) är grafit en av de mest sårbara metallerna ur ett försörjningsperspektiv och kräver därför snabbare diversifiering.
Trots utvecklingen av nya material förväntas grafit förbli det dominerande anodmaterialet under det kommande decenniet. Först efter 2030 tros kisel börja ta en betydande andel av marknaden.
Ny chans för amerikanska producenter
Tullbeskedet ses som ett avgörande tillfälle för att bygga upp inhemsk produktion. Westwater Resources, som bygger en grafitfabrik i Alabama med planerad driftstart nästa år, säger att beslutet ger både politisk tydlighet och marknadssignaler som krävs för att accelerera produktionen. Företaget har redan avtal med bland annat Stellantis och SK On, och planerar att öka sin kapacitet till 50 000 ton per år senast 2028.
Analytiker varnar dock för att de ökade kostnaderna kan bromsa utbyggnaden av energilagring i USA, trots att skatteincitiven i Trumps budgetförslag fortfarande gäller.
Det slutgiltiga beslutet om tullarna väntas komma den 5 december 2025.
Nyheter
Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.
Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.
Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.
Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.
Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.
UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.
För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys4 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter2 veckor sedan
Sommarvädret styr elpriset i Sverige