Nyheter
Positionering enligt förändringar i råvarupriser
Det finns en mycket stark korrelation mellan vissa råvaror och ett antal valutor, varför de är kända som ”råvarubaserade” valutor. Dessa är den australiensiska dollarn, den nyzeeländska dollarn, den kanadensiska dollarn och den schweiziska francen. Ibland räknas även den norska kronan och den brasilianska realen till dessa.
Den australiensiska, nyzeeländska och kanadensiska dollarn är starkt korrelerad till råvarupriser på grund av deras ekonomiers höga beroende av export av råvaror (särskilt CAD till olja) och de nära banden mellan Nya Zeeland och Australien. Alla tre av dem har solida korrelationer med guldpriser, medan den schweiziska francen är historiskt bunden till den ädla metallen på grund av ett tidigare konstitutionellt krav som säger att 40 procent av den nationella valutan bör backas upp av guld. Även om det har tagits bort, förblir kopplingen mellan guld och franc rotad i schweiziska investerares tankesätt.
Även om vi inte har pratat så mycket om handel med råvaror, räcker det för nu att säga att de också är prissatta enligt principen utbud-efterfrågan. Olika råvaror påverkas av olika faktorer som påverkar utbud och efterfrågan. Till exempel kan vetepriserna stiga om väderbyråer förutspår ogynnsamma förhållanden i Ukraina, Australien eller någon annan större producent. Samtidigt, om ett land förbjuder import av en viss stam av vete, till exempel producerat i USA, skulle detta få en negativ inverkan på de amerikanska vetepriserna eftersom efterfrågan på amerikanska försändelser minskar och lagren ökar. Det finns många egenheter i råvaruhandel, men i allmänhet drivs olje- och guldprisrörelser av liknande fundamentala faktorer som valutor.
Den starka korrelationen mellan guld och dessa fyra valutor är också baserad på US-dollarns omvända relation till ädelmetallen. Även om USA är världens tredje största producent av guld, ökar inte stigande guldpriser värdet på dollarn, snarare tvärtom. Detta beror på den gula metallens status som en säker tillflyktsort, som investerare söker under tider av ekonomisk och politisk osäkerhet när de söker sig bort från dollarn. Omvänt, under tider av ekonomiskt välstånd, apprecieras dollarn när investerarnas riskaptit drar deras kapital ur guld och till mer riskfyllda tillgångar. Det är därför som guld kallas ”antidollar”. Så när dollarn sjunker och guldet går upp, tenderar AUD/USD och NZD/USD att spegla metallrörelsen, medan USD/CHF rör sig tvärtom.
Men som vi sa, det finns mer i det. År 2013 var Australien världens näst största producent av guld med drygt 250 ton, medan Kanada placerade sig på sjunde plats med en produktion på cirka 120 ton. Baserat på det betydande värdet av guldexporten och även metallens omvända relation till den amerikanska dollarn, har valutaparet AUD/USD en mycket stark positiv korrelation med guld (nära 0,8).
Stigande guldpriser har två implikationer på paret – för det första, om guld ökar på grund av ekonomisk osäkerhet, har den amerikanska dollarn sannolikt redan börjat falla, varför AUD/USD bör vara på uppgång. För det andra kommer stigande guldkostnader att tvinga importörer av australiensiskt guld att köpa mer australiska dollar för att betala för de högre guldpriserna, så den högre efterfrågan kommer att ytterligare uppvärdera AUD.
Också värt att ta hänsyn till är att den australiska dollarn kan användas i carry trades. Detta innebär att när guld och AUD/USD går upp föredrar många handlare att investera i valutaparet istället för metallen eftersom båda uttrycker samma syn på marknadsförhållanden, men den australiska dollarn kan ge ytterligare avkastning genom carry-handeln. På skärmdumpen nedan kan du observera den positiva korrelationen mellan den australiensiska dollarn och guld.
Samma princip gäller för den kanadensiska dollarn och den har relativt samma korrelation med guld. När det gäller NZD, även om Nya Zeeland inte är en stor guldproducent och rankades på 25:e-plats år 2006 med en årlig produktion på lite över 10 ton, ligger dess nära band till den australiensiska ekonomin bakom NZD/USD-parens positiva korrelation med guld.
Bland de fyra råvarubaserade valutorna har schweizerfrancen den starkaste korrelationen med guld (nära 0,9). Det positiva förhållandet är dock av en annan karaktär, eftersom Schweiz inte är en guldproducent, och till skillnad från Nya Zeeland är dess ekonomi inte nära kopplad till någon större guldexportör.
Anledningen är schweizerfrancens historiska samband med guld. Enligt ett lagkrav, som togs bort via en folkomröstning den 1 maj 2000, måste 40 procent av den schweiziska valutan backas upp av guldreserver. Oavsett vilket har den schweiziska francens status som främsta säker-tillflyktsortsvaluta behållit sin starka positiva relation till guld, till stor del understödd av landets politiska neutralitet och konfidentiella banksystem som attraherar utländskt kapital under tider av politisk och ekonomisk turbulens.
Oljekorrelation
På grund av den globala ekonomins beroende av olja och känslighet för stora förändringar i priser, finns det mycket komplexa och diverse korrelationer mellan olje- och valutapar. Av de fyra råvarubaserade valutorna är det bara den kanadensiska dollarn som har en mer stabil och uttalad relation till dessa råvarupriser och här är varför.
Kanada var världens femte största oljeproducent 2012 med en produktion på 3,856 miljoner fat per dag, endast efter Saudiarabien, USA, Ryssland och Kina. Kanadas mest exporterade produkt är råolja, medan raffinerad petroleum rankas på tredje plats och petroleumgas på femte plats, och står för 16 procent, 4,1 procent respektive 3,7 procent av de totala utgående leveranserna.
Dåliga ekonomiska förhållanden hos dess handelspartner, särskilt USA, kommer alltså att driva ned efterfrågan på olja och därför ha en negativ inverkan på den kanadensiska dollarn och vice versa. Samtidigt ökar det kalla kanadensiska klimatet efterfrågan på eldningsolja under hela året. På skärmdumpen nedan kan du se korrelationen visualiserad.
Efter att ha bekantat dig med sambandet mellan guld, olja och råvarubaserade valutor kan du förstå varför många handlare använder priser på råvaror som ledande indikatorer för valutaprisrörelser.
Som vi nämnde tidigare, att uttrycka sin syn på råvaror över valutor gör att de också kan dra nytta av ränteskillnader (carry trades), vilket är vad många handlare skulle sikta på. Detta är tydligt synligt på de två exemplen ovan. Vissa handlare använder också andra råvaror som ledande indikatorer, liknande förhållandet mellan guld, olja och valutor, vilket hjälper till att diversifiera risken.
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.
Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden