Följ oss

Nyheter

Vad är råvaruvalutor?

Publicerat

den

Valuta AUD, dollar Australien

Valuta AUD, dollar AustralienRåvaruvalutor, eller commodity currencies som det heter på engelska, är ett namn som ges till valutor i länder som är starkt beroende av export av vissa råvaror för sina inkomster. Dessa länder är vanligtvis utvecklingsländer, till exempel länder som Burundi, Tanzania och Papua Nya Guinea, där valutorna antingen regleras av regeringen eller på annat sätt sällan handlas på internationella marknader. Till de ekonomier som brukar anses vara beroende av råvaror brukar också utvecklade länder som Kanada, Nya Zeeland och Australien nämnas. Dessa länder har flytande valutor som handlas på de internationella valutamarknaderna.

Faktorer som påverkar råvaruvalutornas kursförändringar

Signifikant för alla råvaruvalutor är att de tenderar att överreagera på marknadens svängningar i de råvaror som de anses vara förknippade med. En relativt liten förändring i oljepriset kommer att ha en större effekt på CAD eftersom handlarna kommer att reagera genom att ta positioner som ytterligare förstärks av hävstången. Råvaruvalutor kan i tider av ekonomisk osäkerhet anses som en säker tillflykt, men generellt rankas commodity currencies som osäkrare än ”safe havens” som den amerikanska dollarn, den japanska yenen och schweizerfrancen.

Den primära faktorn för kursförändringar hos råvaruvalutor är priset på råvaror. En allmän regel är att då priset på råvaror är högt så stärks valutan hos de råvaruproducerande länderna också. När råvarupriserna är svaga försvagas dessa valutor. Under tider med höga råvarupriser brukar ekonomierna hos de råvaruproducerande nationerna växa snabbt, vilket kan komma att leda till att dessa länder har höga inhemska räntor.

Höga räntor kan göra dessa länder populära bland de handlare som arbetar med carry trade, där de lånar en valuta med låg ränta och sedan växlar dem till en valuta med hög ränta. Denna carryhandel kan driva priserna på de råvaruproducerande ländernas valutor högre än de annars skulle ha varit. När de finansiella förhållandena förändras kan carry trade-handeln vända mycket snabbt och leda till kapitalflykt från mottagarlandet och en snabb nedgång i valutapriset.

Handel med råvaruvalutor

Valutorna i Kanada, Australien och Nya Zeeland är alla likvida men är mindre likvida än det brittiska pundet, den japanska yenen, den amerikanska dollarn och euron. Det går väldigt sällan att jämföra ekonomierna i de råvaruproducerande länderna med till exempel den amerikanska ekonomin eftersom det inte går att jämföra ”äpplen med päron”.

I allmänhet fokuserar därför valutahandlarna på utvecklingen av råvarupriserna för att avgöra om de tror att valutorna i Kanada, Australien och Nya Zeeland kommer stiga eller falla inom en snar framtid.

När det gäller Australien och Nya Zeeland är också realräntorna viktiga eftersom de är populära länder för carry trade. När räntorna i Australien eller Nya Zeeland är mycket högre än i andra länder som Japan, kommer valutahandlarna att genomföra carry trades genom att sälja yen och köpa australiska och Nya Zeeländska dollar. Dessa affärer kan leda till att värdet på den australiska och nyzeeländska dollarn stiger på valutamarknaden.

När ränteskillnaderna faller eller volatiliteten på marknaden stiger uppmanas handlare att minska eller stänga sina positioner och att värdet på den australiska och nyzeeländska dollarn faller på valutamarknaden.

Vilka valutor anses vara råvaruvalutor och varför?

När aktörerna på valutamarknaden talar om commodity currencies avser de vanligtvis valutor som valutaparen USD/CAD, USD/AUD, USD/NZD men många bedömare är överens om att det finns flera valutor som förtjänar att nämnas under detta namn.

Australiska dollarn. Australien är ett av världens mest resursrika länder och har stora innehav av guld, järn, kol och aluminium. Australien har också mycket stora gårdar som producerar varor såsom vete, nötkött och ull. Förutom naturresurser och jordbruksprodukter har Australien har också en modern industriekonomi och en stor tjänstesektor. Trots dessa ekonomiska fördelar lider Australien av att vara geografiskt isolerat och att landet har en relativt liten befolkning. Mot bakgrund av detta behöver Australien importera stora mängder varor som inte produceras inhemskt. Denna import kan leda till stora handelsunderskott som pressa den australiska dollarn.

Kanadensiska dollar. Kanada har en dynamisk, modern ekonomi. Baserat på bruttonationalprodukten (BNP) per capita, har Kanada den sjunde högsta levnadsstandarden i världen. Landet är välsignat med stora mängder råvaror inklusive naturgas, trä och olja. Detta gör Kanadas ekonomi mycket känslig för råvarupriserna. Kanada också nytta av sitt geografiska läge strax norr om USA, världens största ekonomi. På grund av denna närhet går en stor del av Kanadas export går direkt till USA. Därför är den kanadensiska ekonomin också nära kopplad till tillståndet i den amerikanska ekonomin, eftersom en svagare tillväxt i USA kan leda till minskade exporten för Kanada.

Nya Zeeland dollar är en valuta som har stor betydelse på mjölkmarknaden. Nya Zeeland anses ibland vara Asiens mejeri på grund av landets stora mjölkproduktion som exporteras världen över, men framförallt till Kina. Nya Zeeland är en liten önation välsignade med många naturresurser och en stor jordbrukssektor. Dessa resurser resulterar i Nya Zeelands ekonomi har en tung exponering mot de internationella råvarupriserna. Landet är också mycket öppen för internationell handel och utländska investeringar och är en populär destination för turism. Under 2005 utsåg Världsbanken Nya Zeeland till det mest företagsvänliga landet i världen.

Norska kronor eftersom råolja har en så pass stor betydelse för Norges ekonomi.

Sydafrikanska rand eftersom råvaror som till exempel basmetaller och ädelmetaller utgör en så pass stor del av den sydafrikanska ekonomin.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Brasilianska real. Brasilien är precis som Kanada ett land som är mycket rikt på råvaror, som olja men också jordbruksprodukter som majs, sojabönor, socker, kaffe och nötkött.

Ryska rubel eftersom råolja har en så pass stor betydelse för Rysslands ekonomi. Ryssland har också väldigt stora tillgångar av ädelmetaller som guld och platina.

Chilenska pesos är en valuta som följs mycket noga av alla dem som handlar med koppar. Chile är världens största kopparproducent och den chilenska ekonomin påverkas starkt av hur koppar prissätts på de internationella råvarumarknaderna.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära