Nyheter
Vad är råvaruvalutor?

Råvaruvalutor, eller commodity currencies som det heter på engelska, är ett namn som ges till valutor i länder som är starkt beroende av export av vissa råvaror för sina inkomster. Dessa länder är vanligtvis utvecklingsländer, till exempel länder som Burundi, Tanzania och Papua Nya Guinea, där valutorna antingen regleras av regeringen eller på annat sätt sällan handlas på internationella marknader. Till de ekonomier som brukar anses vara beroende av råvaror brukar också utvecklade länder som Kanada, Nya Zeeland och Australien nämnas. Dessa länder har flytande valutor som handlas på de internationella valutamarknaderna.
Faktorer som påverkar råvaruvalutornas kursförändringar
Signifikant för alla råvaruvalutor är att de tenderar att överreagera på marknadens svängningar i de råvaror som de anses vara förknippade med. En relativt liten förändring i oljepriset kommer att ha en större effekt på CAD eftersom handlarna kommer att reagera genom att ta positioner som ytterligare förstärks av hävstången. Råvaruvalutor kan i tider av ekonomisk osäkerhet anses som en säker tillflykt, men generellt rankas commodity currencies som osäkrare än ”safe havens” som den amerikanska dollarn, den japanska yenen och schweizerfrancen.
Den primära faktorn för kursförändringar hos råvaruvalutor är priset på råvaror. En allmän regel är att då priset på råvaror är högt så stärks valutan hos de råvaruproducerande länderna också. När råvarupriserna är svaga försvagas dessa valutor. Under tider med höga råvarupriser brukar ekonomierna hos de råvaruproducerande nationerna växa snabbt, vilket kan komma att leda till att dessa länder har höga inhemska räntor.
Höga räntor kan göra dessa länder populära bland de handlare som arbetar med carry trade, där de lånar en valuta med låg ränta och sedan växlar dem till en valuta med hög ränta. Denna carryhandel kan driva priserna på de råvaruproducerande ländernas valutor högre än de annars skulle ha varit. När de finansiella förhållandena förändras kan carry trade-handeln vända mycket snabbt och leda till kapitalflykt från mottagarlandet och en snabb nedgång i valutapriset.
Handel med råvaruvalutor
Valutorna i Kanada, Australien och Nya Zeeland är alla likvida men är mindre likvida än det brittiska pundet, den japanska yenen, den amerikanska dollarn och euron. Det går väldigt sällan att jämföra ekonomierna i de råvaruproducerande länderna med till exempel den amerikanska ekonomin eftersom det inte går att jämföra ”äpplen med päron”.
I allmänhet fokuserar därför valutahandlarna på utvecklingen av råvarupriserna för att avgöra om de tror att valutorna i Kanada, Australien och Nya Zeeland kommer stiga eller falla inom en snar framtid.
När det gäller Australien och Nya Zeeland är också realräntorna viktiga eftersom de är populära länder för carry trade. När räntorna i Australien eller Nya Zeeland är mycket högre än i andra länder som Japan, kommer valutahandlarna att genomföra carry trades genom att sälja yen och köpa australiska och Nya Zeeländska dollar. Dessa affärer kan leda till att värdet på den australiska och nyzeeländska dollarn stiger på valutamarknaden.
När ränteskillnaderna faller eller volatiliteten på marknaden stiger uppmanas handlare att minska eller stänga sina positioner och att värdet på den australiska och nyzeeländska dollarn faller på valutamarknaden.
Vilka valutor anses vara råvaruvalutor och varför?
När aktörerna på valutamarknaden talar om commodity currencies avser de vanligtvis valutor som valutaparen USD/CAD, USD/AUD, USD/NZD men många bedömare är överens om att det finns flera valutor som förtjänar att nämnas under detta namn.
Australiska dollarn. Australien är ett av världens mest resursrika länder och har stora innehav av guld, järn, kol och aluminium. Australien har också mycket stora gårdar som producerar varor såsom vete, nötkött och ull. Förutom naturresurser och jordbruksprodukter har Australien har också en modern industriekonomi och en stor tjänstesektor. Trots dessa ekonomiska fördelar lider Australien av att vara geografiskt isolerat och att landet har en relativt liten befolkning. Mot bakgrund av detta behöver Australien importera stora mängder varor som inte produceras inhemskt. Denna import kan leda till stora handelsunderskott som pressa den australiska dollarn.
Kanadensiska dollar. Kanada har en dynamisk, modern ekonomi. Baserat på bruttonationalprodukten (BNP) per capita, har Kanada den sjunde högsta levnadsstandarden i världen. Landet är välsignat med stora mängder råvaror inklusive naturgas, trä och olja. Detta gör Kanadas ekonomi mycket känslig för råvarupriserna. Kanada också nytta av sitt geografiska läge strax norr om USA, världens största ekonomi. På grund av denna närhet går en stor del av Kanadas export går direkt till USA. Därför är den kanadensiska ekonomin också nära kopplad till tillståndet i den amerikanska ekonomin, eftersom en svagare tillväxt i USA kan leda till minskade exporten för Kanada.
Nya Zeeland dollar är en valuta som har stor betydelse på mjölkmarknaden. Nya Zeeland anses ibland vara Asiens mejeri på grund av landets stora mjölkproduktion som exporteras världen över, men framförallt till Kina. Nya Zeeland är en liten önation välsignade med många naturresurser och en stor jordbrukssektor. Dessa resurser resulterar i Nya Zeelands ekonomi har en tung exponering mot de internationella råvarupriserna. Landet är också mycket öppen för internationell handel och utländska investeringar och är en populär destination för turism. Under 2005 utsåg Världsbanken Nya Zeeland till det mest företagsvänliga landet i världen.
Norska kronor eftersom råolja har en så pass stor betydelse för Norges ekonomi.
Sydafrikanska rand eftersom råvaror som till exempel basmetaller och ädelmetaller utgör en så pass stor del av den sydafrikanska ekonomin.
Brasilianska real. Brasilien är precis som Kanada ett land som är mycket rikt på råvaror, som olja men också jordbruksprodukter som majs, sojabönor, socker, kaffe och nötkött.
Ryska rubel eftersom råolja har en så pass stor betydelse för Rysslands ekonomi. Ryssland har också väldigt stora tillgångar av ädelmetaller som guld och platina.
Chilenska pesos är en valuta som följs mycket noga av alla dem som handlar med koppar. Chile är världens största kopparproducent och den chilenska ekonomin påverkas starkt av hur koppar prissätts på de internationella råvarumarknaderna.
Nyheter
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare

Pan American Silver tar ett stort steg mot silvertronen genom uppköpet av MAG Silver – men inte alla jublar. Enligt David McAlvany, VD och portföljförvaltare vid McAlvany Financial Companies, är det här en affär med tydliga vinnare och potentiella förlorare.
I en intervju på BNN Bloomberg om det uppmärksammade förvärvet av MAG Silver, uttrycker McAlvany en tydlig syn: Pan American stärker sin position dramatiskt, medan MAG:s aktieägare kan få det svårare att motivera sin investering framåt.
Ett klipp för Pan American
Pan American får i och med affären tillgång till en högkvalitativ silvergruva i Mexico – Juanicipro-projektet – där bolaget redan äger en andel. Projektet omfattar nästan 8 000 hektar, där stora delar ännu inte har utforskats.
– ”Det här är ett område med fantastisk potential och höggradig malm. Det är ett tydligt lyft för Pan American, särskilt med tanke på att man också siktar på att öka produktionen med nästan 70 % i år,” säger McAlvany.
Pan American har redan planer på att relansera projektet Basket Lake, som kan tillföra 20 miljoner uns silver i produktion. Lägg till de 8 miljoner uns från MAG – och Pan American kan bli en av världens två största silverproducenter.
MAG Silvers utdelning – en unik fördel som går förlorad
För MAG Silvers aktieägare ser bilden annorlunda ut. Enligt McAlvany har bolaget varit en sällsynt pärla inom sektorn genom att använda 30 % av sitt fria kassaflöde till att betala en direktavkastning på över 4 % – något som få gruvbolag erbjuder i dag.
– ”Det var en unik egenskap – en hårdtillgång med kassaflöde som påminde om en räntebärande investering. Den försvinner nu för MAG:s aktieägare,” menar han.
Även om uppköpet kan ses som ett logiskt steg strategiskt, är förlusten av utdelningen något som många investerare sannolikt inte kommer att uppskatta.
En trend inom gruvbranschen
McAlvany noterar också en bredare trend: allt fler gruvbolag prioriterar aktieåterköp framför utdelningar. Det kan vara skattemässigt fördelaktigt, men innebär också att stabilt kassaflöde till aktieägarna blir ovanligare.
– ”Jag är inte emot återköp – så länge man inte gör det vid toppnivåer. Men MAG:s utdelningsstrategi var verkligen något särskilt, och det är inget man lätt ersätter i en portfölj.”
Stöd från Fresnillo – men inga garantier
Ett frågetecken i affären är hur Fresnillo, majoritetsägaren i gruvan och ägare till cirka 9 % av MAG Silver, kommer att agera. Enligt McAlvany uttrycker de stöd för affären – men vill inte uttala sig om hur de kommer att rösta.
Eftersom minst två tredjedelar av MAG:s aktieägare måste godkänna uppköpet, är det inte omöjligt att affären möter visst motstånd.
Affären gynnar långsiktighet – men inte alla
McAlvany är tydlig: För Pan American är detta ett strategiskt kap som stärker bolaget på flera fronter. De får tillgång till en högklassig tillgång med låg produktionskostnad och stora utvecklingsmöjligheter.
Men för MAG:s aktieägare innebär affären att en mycket attraktiv utdelningsmodell går upp i rök, och det återstår att se om förvärvet ger samma värde i deras portföljer framöver.
– ”På lång sikt är det här en affär som gör stor skillnad för Pan American. Men jag förstår om MAG:s aktieägare känner en viss besvikelse,” avslutar han.
Nyheter
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor

Anton Löf, mineralanytiker på RMG Consulting, kommenterar de största prisrörelserna bland industrimetaller, kortade tillståndsprocesser och utsikterna för svenska gruvor.
Nyheter
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största

Gruvbolaget Viscaria kommer allt närmare att starta Viscariagruvan i Kiruna, vilken kommer att bli en av Europas största koppargruvor. Brytning påbörjas under 2026 och anrikningsverket tas i bruk under 2027 som då produceras det första koncentratet.
Bolaget har hittills satsat 1,8 miljarder kronor men kommer att behöva ytterligare 6 miljarder, där fördelningen är tänkt att vara 60 procent lån och 40 procent eget kapital.
EFN intervjuar Viscarias vice vd Anna Tyni.
-
Nyheter4 veckor sedan
Ingenting stoppar guldets uppgång, nu 3400 USD per uns
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: The forward curve is pricing tightness today and surplus tomorrow
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om läget för guld, kobolt och sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter3 veckor sedan
Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte
-
Nyheter3 veckor sedan
Lägre elpriser och många minustimmar fram till midsommar
-
Analys2 veckor sedan
June OPEC+ quota: Another triple increase or sticking to plan with +137 kb/d increase?
-
Nyheter3 veckor sedan
Saudiarabien informerar att man är ok med ett lägre oljepris
-
Nyheter2 veckor sedan
Utbudsunderskott och stigande industriell efterfrågan av silver på marknaden