Nyheter
Vad är råvaruvalutor?

Råvaruvalutor, eller commodity currencies som det heter på engelska, är ett namn som ges till valutor i länder som är starkt beroende av export av vissa råvaror för sina inkomster. Dessa länder är vanligtvis utvecklingsländer, till exempel länder som Burundi, Tanzania och Papua Nya Guinea, där valutorna antingen regleras av regeringen eller på annat sätt sällan handlas på internationella marknader. Till de ekonomier som brukar anses vara beroende av råvaror brukar också utvecklade länder som Kanada, Nya Zeeland och Australien nämnas. Dessa länder har flytande valutor som handlas på de internationella valutamarknaderna.
Faktorer som påverkar råvaruvalutornas kursförändringar
Signifikant för alla råvaruvalutor är att de tenderar att överreagera på marknadens svängningar i de råvaror som de anses vara förknippade med. En relativt liten förändring i oljepriset kommer att ha en större effekt på CAD eftersom handlarna kommer att reagera genom att ta positioner som ytterligare förstärks av hävstången. Råvaruvalutor kan i tider av ekonomisk osäkerhet anses som en säker tillflykt, men generellt rankas commodity currencies som osäkrare än ”safe havens” som den amerikanska dollarn, den japanska yenen och schweizerfrancen.
Den primära faktorn för kursförändringar hos råvaruvalutor är priset på råvaror. En allmän regel är att då priset på råvaror är högt så stärks valutan hos de råvaruproducerande länderna också. När råvarupriserna är svaga försvagas dessa valutor. Under tider med höga råvarupriser brukar ekonomierna hos de råvaruproducerande nationerna växa snabbt, vilket kan komma att leda till att dessa länder har höga inhemska räntor.
Höga räntor kan göra dessa länder populära bland de handlare som arbetar med carry trade, där de lånar en valuta med låg ränta och sedan växlar dem till en valuta med hög ränta. Denna carryhandel kan driva priserna på de råvaruproducerande ländernas valutor högre än de annars skulle ha varit. När de finansiella förhållandena förändras kan carry trade-handeln vända mycket snabbt och leda till kapitalflykt från mottagarlandet och en snabb nedgång i valutapriset.
Handel med råvaruvalutor
Valutorna i Kanada, Australien och Nya Zeeland är alla likvida men är mindre likvida än det brittiska pundet, den japanska yenen, den amerikanska dollarn och euron. Det går väldigt sällan att jämföra ekonomierna i de råvaruproducerande länderna med till exempel den amerikanska ekonomin eftersom det inte går att jämföra ”äpplen med päron”.
I allmänhet fokuserar därför valutahandlarna på utvecklingen av råvarupriserna för att avgöra om de tror att valutorna i Kanada, Australien och Nya Zeeland kommer stiga eller falla inom en snar framtid.
När det gäller Australien och Nya Zeeland är också realräntorna viktiga eftersom de är populära länder för carry trade. När räntorna i Australien eller Nya Zeeland är mycket högre än i andra länder som Japan, kommer valutahandlarna att genomföra carry trades genom att sälja yen och köpa australiska och Nya Zeeländska dollar. Dessa affärer kan leda till att värdet på den australiska och nyzeeländska dollarn stiger på valutamarknaden.
När ränteskillnaderna faller eller volatiliteten på marknaden stiger uppmanas handlare att minska eller stänga sina positioner och att värdet på den australiska och nyzeeländska dollarn faller på valutamarknaden.
Vilka valutor anses vara råvaruvalutor och varför?
När aktörerna på valutamarknaden talar om commodity currencies avser de vanligtvis valutor som valutaparen USD/CAD, USD/AUD, USD/NZD men många bedömare är överens om att det finns flera valutor som förtjänar att nämnas under detta namn.
Australiska dollarn. Australien är ett av världens mest resursrika länder och har stora innehav av guld, järn, kol och aluminium. Australien har också mycket stora gårdar som producerar varor såsom vete, nötkött och ull. Förutom naturresurser och jordbruksprodukter har Australien har också en modern industriekonomi och en stor tjänstesektor. Trots dessa ekonomiska fördelar lider Australien av att vara geografiskt isolerat och att landet har en relativt liten befolkning. Mot bakgrund av detta behöver Australien importera stora mängder varor som inte produceras inhemskt. Denna import kan leda till stora handelsunderskott som pressa den australiska dollarn.
Kanadensiska dollar. Kanada har en dynamisk, modern ekonomi. Baserat på bruttonationalprodukten (BNP) per capita, har Kanada den sjunde högsta levnadsstandarden i världen. Landet är välsignat med stora mängder råvaror inklusive naturgas, trä och olja. Detta gör Kanadas ekonomi mycket känslig för råvarupriserna. Kanada också nytta av sitt geografiska läge strax norr om USA, världens största ekonomi. På grund av denna närhet går en stor del av Kanadas export går direkt till USA. Därför är den kanadensiska ekonomin också nära kopplad till tillståndet i den amerikanska ekonomin, eftersom en svagare tillväxt i USA kan leda till minskade exporten för Kanada.
Nya Zeeland dollar är en valuta som har stor betydelse på mjölkmarknaden. Nya Zeeland anses ibland vara Asiens mejeri på grund av landets stora mjölkproduktion som exporteras världen över, men framförallt till Kina. Nya Zeeland är en liten önation välsignade med många naturresurser och en stor jordbrukssektor. Dessa resurser resulterar i Nya Zeelands ekonomi har en tung exponering mot de internationella råvarupriserna. Landet är också mycket öppen för internationell handel och utländska investeringar och är en populär destination för turism. Under 2005 utsåg Världsbanken Nya Zeeland till det mest företagsvänliga landet i världen.
Norska kronor eftersom råolja har en så pass stor betydelse för Norges ekonomi.
Sydafrikanska rand eftersom råvaror som till exempel basmetaller och ädelmetaller utgör en så pass stor del av den sydafrikanska ekonomin.
Brasilianska real. Brasilien är precis som Kanada ett land som är mycket rikt på råvaror, som olja men också jordbruksprodukter som majs, sojabönor, socker, kaffe och nötkött.
Ryska rubel eftersom råolja har en så pass stor betydelse för Rysslands ekonomi. Ryssland har också väldigt stora tillgångar av ädelmetaller som guld och platina.
Chilenska pesos är en valuta som följs mycket noga av alla dem som handlar med koppar. Chile är världens största kopparproducent och den chilenska ekonomin påverkas starkt av hur koppar prissätts på de internationella råvarumarknaderna.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
Nyheter
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.
Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.
Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.
XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.
I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.
Nyheter
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.
Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.


– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.
Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.
Medelspotpris | Maj 2024 | Maj 2025 |
---|---|---|
Elområde 1, Norra Sverige | 17,64 öre/kWh | 14,09 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 17,64 öre/kWh | 15,09 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 23,71 öre/kWh | 42,94 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 50,58 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
-
Analys4 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter4 veckor sedan
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys3 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Nyheter4 veckor sedan
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor