Följ oss

Nyheter

Vad är råvaruvalutor?

Publicerat

den

Valuta AUD, dollar Australien

Valuta AUD, dollar AustralienRåvaruvalutor, eller commodity currencies som det heter på engelska, är ett namn som ges till valutor i länder som är starkt beroende av export av vissa råvaror för sina inkomster. Dessa länder är vanligtvis utvecklingsländer, till exempel länder som Burundi, Tanzania och Papua Nya Guinea, där valutorna antingen regleras av regeringen eller på annat sätt sällan handlas på internationella marknader. Till de ekonomier som brukar anses vara beroende av råvaror brukar också utvecklade länder som Kanada, Nya Zeeland och Australien nämnas. Dessa länder har flytande valutor som handlas på de internationella valutamarknaderna.

Faktorer som påverkar råvaruvalutornas kursförändringar

Signifikant för alla råvaruvalutor är att de tenderar att överreagera på marknadens svängningar i de råvaror som de anses vara förknippade med. En relativt liten förändring i oljepriset kommer att ha en större effekt på CAD eftersom handlarna kommer att reagera genom att ta positioner som ytterligare förstärks av hävstången. Råvaruvalutor kan i tider av ekonomisk osäkerhet anses som en säker tillflykt, men generellt rankas commodity currencies som osäkrare än ”safe havens” som den amerikanska dollarn, den japanska yenen och schweizerfrancen.

Den primära faktorn för kursförändringar hos råvaruvalutor är priset på råvaror. En allmän regel är att då priset på råvaror är högt så stärks valutan hos de råvaruproducerande länderna också. När råvarupriserna är svaga försvagas dessa valutor. Under tider med höga råvarupriser brukar ekonomierna hos de råvaruproducerande nationerna växa snabbt, vilket kan komma att leda till att dessa länder har höga inhemska räntor.

Höga räntor kan göra dessa länder populära bland de handlare som arbetar med carry trade, där de lånar en valuta med låg ränta och sedan växlar dem till en valuta med hög ränta. Denna carryhandel kan driva priserna på de råvaruproducerande ländernas valutor högre än de annars skulle ha varit. När de finansiella förhållandena förändras kan carry trade-handeln vända mycket snabbt och leda till kapitalflykt från mottagarlandet och en snabb nedgång i valutapriset.

Handel med råvaruvalutor

Valutorna i Kanada, Australien och Nya Zeeland är alla likvida men är mindre likvida än det brittiska pundet, den japanska yenen, den amerikanska dollarn och euron. Det går väldigt sällan att jämföra ekonomierna i de råvaruproducerande länderna med till exempel den amerikanska ekonomin eftersom det inte går att jämföra ”äpplen med päron”.

I allmänhet fokuserar därför valutahandlarna på utvecklingen av råvarupriserna för att avgöra om de tror att valutorna i Kanada, Australien och Nya Zeeland kommer stiga eller falla inom en snar framtid.

När det gäller Australien och Nya Zeeland är också realräntorna viktiga eftersom de är populära länder för carry trade. När räntorna i Australien eller Nya Zeeland är mycket högre än i andra länder som Japan, kommer valutahandlarna att genomföra carry trades genom att sälja yen och köpa australiska och Nya Zeeländska dollar. Dessa affärer kan leda till att värdet på den australiska och nyzeeländska dollarn stiger på valutamarknaden.

När ränteskillnaderna faller eller volatiliteten på marknaden stiger uppmanas handlare att minska eller stänga sina positioner och att värdet på den australiska och nyzeeländska dollarn faller på valutamarknaden.

Vilka valutor anses vara råvaruvalutor och varför?

När aktörerna på valutamarknaden talar om commodity currencies avser de vanligtvis valutor som valutaparen USD/CAD, USD/AUD, USD/NZD men många bedömare är överens om att det finns flera valutor som förtjänar att nämnas under detta namn.

Australiska dollarn. Australien är ett av världens mest resursrika länder och har stora innehav av guld, järn, kol och aluminium. Australien har också mycket stora gårdar som producerar varor såsom vete, nötkött och ull. Förutom naturresurser och jordbruksprodukter har Australien har också en modern industriekonomi och en stor tjänstesektor. Trots dessa ekonomiska fördelar lider Australien av att vara geografiskt isolerat och att landet har en relativt liten befolkning. Mot bakgrund av detta behöver Australien importera stora mängder varor som inte produceras inhemskt. Denna import kan leda till stora handelsunderskott som pressa den australiska dollarn.

Kanadensiska dollar. Kanada har en dynamisk, modern ekonomi. Baserat på bruttonationalprodukten (BNP) per capita, har Kanada den sjunde högsta levnadsstandarden i världen. Landet är välsignat med stora mängder råvaror inklusive naturgas, trä och olja. Detta gör Kanadas ekonomi mycket känslig för råvarupriserna. Kanada också nytta av sitt geografiska läge strax norr om USA, världens största ekonomi. På grund av denna närhet går en stor del av Kanadas export går direkt till USA. Därför är den kanadensiska ekonomin också nära kopplad till tillståndet i den amerikanska ekonomin, eftersom en svagare tillväxt i USA kan leda till minskade exporten för Kanada.

Nya Zeeland dollar är en valuta som har stor betydelse på mjölkmarknaden. Nya Zeeland anses ibland vara Asiens mejeri på grund av landets stora mjölkproduktion som exporteras världen över, men framförallt till Kina. Nya Zeeland är en liten önation välsignade med många naturresurser och en stor jordbrukssektor. Dessa resurser resulterar i Nya Zeelands ekonomi har en tung exponering mot de internationella råvarupriserna. Landet är också mycket öppen för internationell handel och utländska investeringar och är en populär destination för turism. Under 2005 utsåg Världsbanken Nya Zeeland till det mest företagsvänliga landet i världen.

Norska kronor eftersom råolja har en så pass stor betydelse för Norges ekonomi.

Sydafrikanska rand eftersom råvaror som till exempel basmetaller och ädelmetaller utgör en så pass stor del av den sydafrikanska ekonomin.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Brasilianska real. Brasilien är precis som Kanada ett land som är mycket rikt på råvaror, som olja men också jordbruksprodukter som majs, sojabönor, socker, kaffe och nötkött.

Ryska rubel eftersom råolja har en så pass stor betydelse för Rysslands ekonomi. Ryssland har också väldigt stora tillgångar av ädelmetaller som guld och platina.

Chilenska pesos är en valuta som följs mycket noga av alla dem som handlar med koppar. Chile är världens största kopparproducent och den chilenska ekonomin påverkas starkt av hur koppar prissätts på de internationella råvarumarknaderna.

Nyheter

Kommande 25 år behöver vi lika mycket koppar som vi producerat sedan stenåldern

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

Den nya Dagens industri-podden ”Den nya ekonomin” har i sitt första avsnitt grävt sig ner i ämnet koppar. Världen kommer att behöva helt ofantliga mängder koppar för det mesta vi vill göra, samtidigt går det långsamt att öppna nya gruvor. I de största kopparregionerna i världen tar det 20 år från beslut till produktion och i USA tar det 29 år.

”Det ska möjliggöra AI-revolutionen, tillväxten av den globala medelklassen och den gröna omställningen. De kommande 25 åren kommer vi behöva mer koppar än vi producerat sedan stenåldern. Men var ska vi få den ifrån? Varje gruva är också en konflikt, och vi har åkt till en av dem.”

Journalisten Gunnar Harrius pratar flera personer och besöker även Viscariagruvan, den koppargruva som Viscaria öppnar i Sverige.

Fortsätt läsa

Nyheter

Silverpriset kan bara gå upp

Publicerat

den

Silvertacka i popart-stil

Jochen Staiger går igenom det aktuella läget för ädelmetallen silver och allting talar för att silverpriset bara kan gå upp, frågan är mer i vilken omfattning priset går upp. Vi är inne på det sjätte året med ett underskott på silver och allt från förnybar energi till centralbanksreserver talar för en ökad efterfrågan. Silver är en volatil tillgång så på kort sikt kan priset studsa runt, men det strukturella underskottet gör att priset bara kan ha en riktning.

Jochen Staiger går igenom läget för ädelmetallen silver.
Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden

Publicerat

den

Michel Rufli på Nordic Gold Trade pratar om guld

Michel Rufli från Nordic Gold Trade svarar på Gabriel Mellqvists frågor om vad som händer med guld. Det är ett intressant samtal om både vilka faktorer som driver guldpriset rent generellt, men även hur olika saker har påverkat priset det senaste året och inte minst den senaste tiden.

Man kommer bland annat in på att det finns olika typer av osäkerhet, så som geopolitisk, finansiell (långa räntor börjar falla vilket är bra för guld) och politisk. Det fanns exempelvis en positionering i guld inför det amerikanska presidentvalet där man förväntade sig politisk osäkerhet om valet blev mycket jämt, men när valresultatet var tydligt så försvann just den typen av osäkerhet.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära