Nyheter
USA adderar nickel och zink till listan på kritiska mineraler


Nickel och zink anses nu vara kritiska mineraler av USA. US Geological Survey (USGS) föreslår att båda metallerna ska inkluderas i den omarbetade listan över kritiska mineraler. Listan har vuxit från 35 till 50 sedan den senaste iterationen 2018, men det återspeglar till stor del uppdelningen av sällsynta jordartsmetaller och ädelgruppsmetaller i separata enheter.
Fyra mineraler – helium, kaliumklorid, rhenium och strontium – har tagits bort från listan. USA är världens ledande producent och nettoexportör av helium, medan importberoendet för de andra tre mildras av ”låg störningspotential”. Uran släpptes också efter att ha klassificerats som ett ”mineralbränsle”.
Nickel och zink är de enda två nya tillskotten, och var och en avspeglar en utveckling av den metod som används för att avgöra om ett mineral är avgörande för välbefinnandet i den amerikanska ekonomin.
En enda punkt av misslyckande
Enligt USGS förlitar USA sig på import av raffinerad nickel för ungefär hälften av sin årliga förbrukning. De tre främsta leverantörerna förra året var Kanada (42 %), Norge (10 %) och Finland (9 %) – vilka alla ansågs vara ”vänliga” länder. Denna relativt godartade utbudsprofil höll nickel från listan över kritiska mineraler tidigare. Men nickel ingår nu av två anledningar.
För det första har USGS utökat sina kritiska kriterier för att se bortom handelsberoendet till inhemskt utbud, särskilt vad det kallar ”single points of failure”. Det finns för närvarande bara en inhemsk nickelgruva i USA – Eaglegruvan i Michigan – som exporterar koncentrat för utomeuropeisk raffinering.
Det finns en enda producent av nickelsulfat, men endast som en biprodukt av produktionen av ädelmetaller.
Denna begränsade inhemska nickelproduktionsbas lyftes också fram i Biden Administrations 100-dagars granskning av kritiska försörjningskedjor, som rekommenderade att regeringen skulle prioritera investeringar i ett nytt nickelraffinaderi.
Det andra skälet är nickels förändrade användningsprofil från legering i rostfritt ståltillverkning till kemisk komponent i elfordonsbatterier.
Kombinationen av ett begränsat inhemskt utbud med en enda punkt och den förväntade efterfrågetillväxten från batteritillverkare gör ”ett övertygande argument för att inkludera” nickel i listan över kritiska mineraler, noterade USGS.
Eller, som leveranskedjans granskning uttryckte det, att inte ha tillräckligt med nickel av batterikvalitet ”utsätter en risk för leveranskedjan för batteritillverkning globalt, inte bara i USA”.
Zinkkoncentration
USAs inhemska försörjningskedja för zink är mindre ömtålig. Landet har 14 gruvor i drift och tre smältverksanläggningar, en primär och två sekundär, varav en återupptog sin verksamhet 2020 efter flera år av inaktivitet.
Men landets importberoende av raffinerad zink är relativt högt. Importen på 710 000 ton förra året representerade 83 % av den inhemska konsumtionen, enligt USGS. Globala utbudstrender gör detta problematiskt.
”För zink har den globala produktionen av gruvor och smältverk ökat markant under de senaste decennierna”, sa USGS och tillade att ”denna förändring har främst drivits av ökad produktion i Kina”.
En del av tanken bakom den senaste listan över kritiska mineraler är att flytta analysen bortom enkelt importberoende för att omfatta bredare globala utbudstrender. Ju mer utbudet är koncentrerat till ett land, desto högre är den potentiella riskfaktorn, särskilt om det landet utses till mineralkonkurrent, vilket är fallet med Kina.
Zinks försörjningsrisk ligger nu över tröskeln på 0,40 som används av USGS för att hjälpa till att bestämma kritikaliteten vid 0,48.
Toppen av utbudsrisktabellen är gallium, niob och kobolt, följt av flera sällsynta jordartsmetaller.
Aluminium ligger på åttonde plats med poängen 0,60, tack vare koncentrationen av smältning i Kina, och även tenn finns i utbudsriskspektrumet med poängen 0,50.
En kontinuerlig leveransrisk
USGS betonar att ett fall under gränsvärdet på 0,40 inte betyder att det inte finns någon leveransrisk.
”De mätvärden som utvecklats med (den nya) metoden ses bäst som en kontinuum av leveransrisk”, och en som ständigt rör sig allteftersom globala leveranskedjor för varje vara utvecklas, heter det.
Av de stora industriella metallerna som handlas på London Metal Exchange är det bara två som nu inte anses vara kritiska mineraler av USA.
Koppar har en låg utbudsriskprofil på grund av en stor inhemsk gruv-, smält- och återvinningsindustri.
Bly är mer intressant placerat på USGS utbudsrisktabell med en poäng på 0,39, strax under gränsen, återigen på grund av en växande koncentration av global gruv- och smältkapacitet i Kina.
Ingen av dessa industrimetaller finns med på Europeiska unionens lista över kritiska mineraler.
Det är delvis en återspegling av Europas inhemska produktionsbas både på gruv- och smältverksnivå.
Men delvis kan det bero på att USGS ligger före sina europeiska kollegor när det gäller att analysera globala utbudsmönster och de potentiella hoten mot kritiska mineraltillgång.
Nickel och zink kanske inte är vad de flesta tänker på när de tänker på kritiska mineraler, men när gäller USA är de båda dessa mineraler numera att betrakta som kritiska.
Nyheter
Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo

För några veckor sedan passerade guldpriset den jämna och fina nivån av 1 miljon kronor per kilo. Något senare passerade priset den fantastiska nivån av 3000 USD per uns. Men när det senare hände så hade den svenska kronan förstärkts så priset var tillbaka under 1 miljon kronor.
Nu är dock guldpriset över båda dessa nivåer samtidigt. I skrivande stund är guldpriset 3 123 USD per uns och några få kronor över 1 miljon kronor per kilo. Detta trots att den svenska kronan ligger kvar kring 10 kronor per USD, en nivå som det var länge sedan vi hade.
Trump-administrationen har kastat både ekonomi och världsordning in i ett kaos, och det är till guld som många vänder sig för att i alla fall skydda sina egna ekonomiska tillgångar.
Nyheter
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet

Seaborg Technologies är ett danskt företag som utvecklar ett speciellt koncept inom kärnkraft. Reaktorn är en smältsaltsreaktor, vilken ger en hög säkerhetsprofil. Om bränslet mot förmodan skulle komma i kontakt med atmosfären så svalnar det och blir till sten.
Kärnkraftsreaktorn är på 200-800 MW och byggs på en pråm. Pråmen ankras upp där den ska användas och ansluts till elnätet (eller fjärrvärmenät, industriell användning, avsaltning av vatten). Bolagets huvudfokus är Asien där det bor miljarder med människor i närheten av havet och samtidigt har en väldigt hög koldioxidprofil på sin energianvändning.
Att kärnkraftsreaktorerna byggs på pråmar innebär också att de kommer att serieproduceras på skeppsvarv. I stället för platsbyggda kärnkraftverk så serieproduceras de och körs dit de ska användas. Man skulle kunna säga att de på det sättet blir ännu mer modulära än SMR-reaktorer.
200 miljoner danska kronor i ny finansiering
I torsdags fick Seaborg Technologies 200 miljoner danska kronor i ny finansiering, dvs närmare 300 miljoner svenska kronor. Allt kapital tillfördes från existerande investerare. Kapitalet ska användas till att accelerera utvecklingen och expandera utvecklingsteamet i Danmark och Korea, liksom att lansera flera utvecklingsprojekt med partners i Europa, USA och Korea.
Under 2024 gjordes stora framsteg i utvecklingen av Seaborg-tekniken, bland annat genom utvecklingsprojekt med Idaho National Laboratory i USA och EU:s Joint Research Centre i Karlsruhe, Tyskland. I Korea går förstudien om produktion av bränslesalt med Kepco Nuclear Fuel och GS E&C framåt och samarbetet med Korea Atomic Energy Research Institute har stärkts ytterligare.
Andreas Schofield, medgrundare och CTO på Seaborg, säger: ”Tack vare vårt teams hängivna arbete har designen och forskningsbasen för vår reaktorteknik nu nått en mognadsgrad som gör att vi är redo att inleda licensaktiviteter med kärnkraftsmyndigheterna i Sydkorea. Nästa designfas kommer att fokusera på att skala upp testning och validering i våra nyligen utbyggda anläggningar och med externa partners i Korea och globalt.”
”Tillsammans med våra två starka konsortiepartners, Samsung Heavy Industries och Korea Hydro and Nuclear Power, planerar vi för att vår första reaktor ska vara klar under första halvan av 2030-talet, följt av serieproduktion från mitten av 2030-talet”, säger Klaus Nyengaard, VD för Seaborg Technologies.
Nyheter
Ett samtal om läget på uranmarknaden

I den här intervjun med Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium, diskuteras läget på uranmarknaden. Samtalet utforskar dynamiken på spotmarknaden, skillnaderna mellan kortsiktig och långsiktig prissättning och de faktorer som påverkar utbud och efterfrågan. Bram ger insikter om den senaste tidens prisfluktuationer, potentialen för en marknadsbotten och framtidsutsikterna för uranpriserna, och betonar vikten av långsiktiga kontrakt och de utmaningar som branschen står inför. Vidare tar man upp de strukturella underskotten, potentialen för små modulära reaktorer (SMR) och investeringsstrategier. Behovet av högre incitamentspriser för att stimulera produktionen betonas och att ta itu med de utmaningar som branschen står inför. Diskussionen berör också framtida prisprognoser och vikten av en balanserad investeringsportfölj i uran.
-
Nyheter3 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Analys4 veckor sedan
Oversold. Rising 1-3mth time-spreads. Possibly rebounding to USD 73.5/b before downside ensues
-
Nyheter4 veckor sedan
Arctic Minerals är ett nordiskt mineralprospekterings- och gruvutvecklingsbolag
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Not so fragile yet. If it was it would have sold off more yesterday
-
Analys4 veckor sedan
A deliberate measure to push oil price lower but it is not the opening of the floodgates
-
Nyheter2 veckor sedan
Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer