Följ oss

Nyheter

Ursprungsbefolkning lämnar in stämningar mot järnmalmsbolag

Publicerat

den

Rio Tinto - Ett järnmalmsföretag

Rio Tinto - Ett järnmalmsföretagDet förefaller som den kanadensiska ursprungsbefolkningen är lika aktiv som de svenska samerna. Iron Ore Company of Canada, ett dotterbolag till gruvjätten Rio Tinto med fokus på järnmalm, i vilket Rio Tinto äger 58,7 procent av aktierna, har emottagit en stämning på cirka 900 miljoner kanadensiska dollar från två stycken indianstammar, Uashat Mak Mani-Utenam och Matimenkush-Lac John, som kräver en kompensation för att de inte längre kan utöva sin traditionella livsstil.

De förefaller vara samma stammar som har orsakat problem för Labrador Iron (LIM-TSX) i det förflutna. Eftersom stämningen avser verksamheter i Shefferville, Labrador City och Sept Iles kan detta påverka andra gruv- och prospekteringsbolag i de kanadensiska delstaterna Quebec och Labrador.

De i Kanada verksamma gruv- och prospekteringsföretagen kommer med största sannolikhet att hävda att tvisten inte är deras, utan att det är de berörda länsstyrelserna och inte de enskilda företagen som skall gå i svaromål.

Gruvdrift sedan 1950-talet

Uashat Mak Mani-Utenam (Uashaunnuat) och Matimekush-Lac John (MLJ) är traditionellt sett bosatta i Nitassinan, ett område som täcker större delen av nordöstra Quebec och Labrador, vilket är samma region som Iron Ore Company of Canada’s (IOC) bedrivit gruvverksamheter i sedan mitten av 1950-talet.

I det pressmedelande som föregick stämningen skriver Uashat Mak Mani-Utenam (Uashaunnuat) och Matimekush-Lac John (MLJ):

Rio Tinto är angelägen om att upprätthålla sin image som en mönstersamhällsmedborgare och skryter om sitt engagemang för ursprungsbefolkningar runt om i världen. Uashaunnuat och MLJ kan dock av egen erfarenhet intyga att detta inte är annat än tomma ord. Iron Ore Company of Canada har genomfört sig alla sina projekt utan samtycke från Uashaunnuat och MLJ, i strid mot våra rättigheter. Iron Ore Company of Canada och Rio Tinto är de företag som har vållat störst skada för Uashaunnuat och MLJ och orsakat de största skadorna för Nitassinan.

KartaSedan 1950-talet har Iron Ore Company of Canada byggt och drivit en av Kanadas största gruvprojekt i Nitassinan, i och kring städerna Schefferville, Labrador City och Sept-Iles. Uashat Mak Mani-Utenam (Uashaunnuat) och Matimekush-Lac John (MLJ) hävdar nu att Iron Ore Company of Canadas gruvor och andra projekt har förstört miljön för de två stammarna, fördrivit dem från deras territorium samt hindrar dem att utöva sina traditionella verksamheter och leva enligt deras traditionella livsstil.

Dessutom har IOC:s olika projekt, bland annat en 578 km lång järnväg mellan Schefferville och Sept-Iles, som ägs och drivs av av dotterbolaget QNS & L, öppnat Uashaunnuats och MLJ s territorium för många andra utvecklingsprojekt.

Iron Ore Company of Canada är Kanadas viktigaste producent av järnmalm och har sedan 1954 utvunnit mer än en miljon ton järn från Nitassinan-området, i första hand från bolagets fyndighet i Labrador City och den nu stängda anläggningen i Schefferville.

Vi bedömer att det kommer att ta många år innan det händer något i denna fråga, men vi är redan nu beredda att förutsäga vem som kommer att stå som vinnare när allt är klar, nämligen advokaterna som de båda sidorna anlitar.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära