Nyheter
Uran, en råvara full av energi

Uran, vars kemiska beteckning är U, är en svagt radioaktiv metall som i första hand används som bränsle i kärnkraftverk. Av denna anledning är uran en av de mest omdiskuterade råvarorna som handlas på råvarumarknaderna. Det är emellertid få som vet särskilt mycket om metallen, vilka egenskaper den har, hur den bryts och vilka regler som gäller för detta.
Uran är ett av de allra tyngsta grundämnena med en densitet på 18,9 gram per kubikcentimeter. Grundämnet bildar stora joner med hög laddning och passar därför inte in i kristallstrukturen i jordskorpans vanligaste silikatmineral, som fältspat eller glimmer. Därför bildar uran egna mineraler där de vanligaste är uranoxider såsom uraninit (UO 2).
Sverige är rikt på bergarten granit, en stenart som ofta har ett högre innehåll av uran än jordskorpans genomsnitt på 2–3 ppm. Avgörande för halten uran är det kemiska systemet när bergarten bildades. Uran löses ur bergarter i oxiderande miljö, transporteras i vattenlösning och fälls ut i reducerande miljö.
Uran, som tillhör gruppen aktiniderna och har det allra högsta atomnumret av alla grundämnen, är en silvervit svagt radioaktiv metall med en svag giftverkan. Metallen upptäcktes år 1789 av den tyske apotekaren Martin Heinrich Klaproth. Fenomenet radioaktivitet upptäcktes däremot inte förrän 1896 av Henri Becquerel. Uranet är kemiskt mycket reaktivt, särskilt vid höga temperaturer, och det användes länge enbart för att ge färg åt keramisk glasyr och glas.
Uran förekommer i naturen som flera isotoper, det vill säga atomer av ett visst grundämne där antalet neutroner skiljer sig åt och atomerna har olika masstal. Ingen av dessa är stabila vilket innebär att uranets isotoper sönderfaller naturligt i långa sönderfallskedjor, som alla leder till stabila isotoper av bly. Vid sönderfallet bildas en så kallad joniserande strålning, i dagligt tal kallat radioaktiv strålning. Den tid det tar för ett ämne att sönderfalla naturligt till halva den ursprungliga mängden kallas för halveringstid. Halveringstiden för 238U är ungefär 4,5 miljarder år medan 235U kräver cirka 703 miljoner år och 234U 247.000 år. Av dessa är 238U den i naturen vanligast förekommande isotopen, cirka 99,3 procent av all uran är av denna typ. Cirka 0,7 procent utgör 235U och 234U är mycket sällsynt, endast 0,005 procent av de naturliga uranfyndigheterna tillhör denna kategori.
Uran som ska användas i de flesta typer av kärnkraftverk anrikas i en kostsam process så att halten 235U uppgår till omkring 3 procent. Vissa speciella typer av kärnreaktorer, som de som används i atomubåtar, kräver 50-90 procent eller mer 235U (också kallat HEU, highly enriched uranium, ”höganrikat uran”). En speciell typ av kärnreaktor, tungvattenreaktorer, kan använda naturligt uran direkt. Det överblivna 238U kallas utarmat uran och kan inte användas till kärnklyvning. I begränsad omfattning används det på grund av sin höga densitet som tyngd och ballast i olika sammanhang.
Uran-238 som använts i en kärnreaktor kommer att delvis transmuteras till plutonium som sedan kan utvinnas och användas till kärnvapen. Även höganrikat uran kan användas för att framställa kärnvapen.
OECD/NEA och IAEA uppskattade i en gemensam rapport att den kända globala tillgången av konventionell uran som kan brytas för mindre än 130 dollar per kg till 4,7 miljoner ton. Baserat på produktionen 2004 av el från kärnkraft räcker dessa kända tillgångar till 85 års produktion. Med bridreaktorteknologi räcker dessa tillgångar i 2.500 år. Om hänsyn tas till den totala tillgången av exploaterbart uran, det vill säga både identifierade och oidentifierade tillgångar, uppskattar författarna till rapporten att 2004 års uranbaserade elproduktion skulle kunna upprätthållas i 20.000 år med bridreaktorer. Svårigheten är att bedöma den globala tillgången då det i de allra flesta länderna inte har gjorts någon inventering och de officiella urantillgångarna består av dem som identifierats av prospekteringsbolagen.
Klyvningsprocess frigör energi
Uranets atomkärna kan klyvas genom att den beskjuts med neutroner. Vid denna klyvningsprocess, också kallad fission, frigörs energi som kan utnyttjas i olika tillämpningar. Idag används uran framför allt för energiframställning i kärnreaktorer. Den isotop som är lättast att klyva i kärnkraftverk är 235U. För att kunna användas som kärnbränsle behöver den isotopen anrikas till cirka 3 procent. En reaktor förbrukar mellan 150 och 200 ton uran under ett år.
Svenskt uran
När berget innehåller ovanligt mycket av ett ämne brukar det talas om en fyndighet eller en anomali. De svenska uranfyndigheterna finns framförallt i alunskiffrar och i urberget.
De mörka alunskiffrarna är de yngsta fyndigheterna, och också de som innehåller de största samlade uranmängderna i Sverige. De förekommer i större mängd i fjällkedjans randområden, Skåne, Billingen i Västergötland, Östergötland, Närke och på Öland. Alunskiffrarna bildades på havsbottnen under kambrisk tid, det vill säga för cirka 500 miljoner år sedan, men det finns även de som är närmare två miljarder år gamla. I dessa fyndigheter är uranhalterna högre än i alunskiffrarna, ofta ca 1000 gram per ton, men deras storlek är mer begränsad
Alunskiffrarna innehåller förutom uran även organiskt material samt metaller såsom vanadin, molybden och nickel. Uranhalten varierar mellan olika områden, men också mellan olika lager i skiffern på varje plats. Den uranrikaste alunskiffern är den som finns i delar av Billingen som har en mäktighet på 3,5 meter och med ett uraninnehåll på cirka 300 gram per ton.
I OECD:s, IAEA:s och NEA:s statistik över världens brytvärda uranreserver är Sveriges andel mindre än 1 procent, en siffra som har nämnts är 0,2 procent. Sveriges tillgångar utgör cirka 27 procent av de europeiska urantillgångarna. Siffrorna är föränderliga eftersom kunskapen om olika områdens uranhalt ständigt blir bättre.
Uranhalten i alunskiffer i olika delar av Sverige:
Uranbrytning – om regelverket
För att få bryta uran krävs tillstånd enligt minerallagen och miljöbalken. Dessutom finns bestämmelser i lagen om kärnteknisk verksamhet om rätt att förvärva, inneha, eller på annat sätt ta befattning med kärnämne, eller med mineral som innehåller sådant ämne. Bestämmelser om rätt i övrigt att bedriva verksamhet med strålning finns i strålskyddslagen.
Tillståndet enligt miljöbalken prövas av regeringen som endast kan ge tillstånd om den kommun där fyndigheten finns har tillstyrkt. Kommunen har alltså vetorätt mot uranbrytning.
Idag finns inga aktiva urangruvor i Sverige. Provbrytning förekom i Ranstad 13 kilometer utanför Skövde i Västergötland mellan åren 1965 och 1969, då det bröts ca 210 ton uran. Under 1970-talet fram till 1982 bedrev SGU tillsammans med Svensk Kärnbränsleförsörjning AB en omfattande prospektering efter uran i Sverige. Vid SGUs mineralinformationskontor i Malå finns kartor, analyser, rapporter, borrhålsprotokoll och även borrkärnor bevarade från den statliga uranprospekteringen. För närvarande finns ca 200 undersökningstillstånd där uran är ett av de ämnen man letar efter. Prospektering efter uran i Sverige bedrivs idag av mellan tio och tjugo företag.
Handel i uranterminer
Uranterminer går till leverans varje månad året om. Metallen handlas bland annat på New York Mercantile Exchange under tickersymbolen UX och huvudkontraktet prissätts i USD och cent per pound.
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern UXM2 avser leverans av uran i juni 2012.
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på uran på New York Mercantile Exchange avser 250 pounds U308.
Tick Value
0,05 USD
Trading Hours
Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår nästan dygnet runt, från 6:00 PM på söndagskväll till 5:15 PM fredag eftermiddag, med ett 45-minuter långt handelsuppehåll varje dag mellan 5:15 PM och 6:00 PM, New York Time. Som kuriosa kan nämnas att handel efter 6:00 PM avser nästkommande dag.
Daglig prisavvikelse
Det förekommer ingen begränsning i hur pass mycket uran får avvika i kurs under en handelsdag.
Sista handelsdagen
Sista handelsdagen i uran är vid handelns stängning vid den sista måndagen i lösenmånaden. Om denna inte är en handelsdag upphör handeln på den närmast föregående handelsdagen.
Leveranskvalité
Vid fullgörandet av varje kontrakt skall säljaren leverera uran av typen Uranium U3O8.
Nyheter
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte

Gruvbolaget Lundin Gold har offentliggjort exceptionella resultat från sina borrprogram vid Fruta del Norte-gruvan (FDN) i Ecuador. De nya fynden gäller både det södra området FDNS och det närliggande området FDN East och visar på höghaltig guldförande mineralisering som stärker gruvans långsiktiga potential.
Vid FDNS har flera borrhål bekräftat fyndigheter med mycket höga guldhalter. Bland höjdpunkterna återfinns borrhål FDN-C25-234 som visade 220 gram guld per ton över 4,2 meter, inklusive ett intervall med hela 520 g/t över 1,75 meter. Ett annat borrhål, FDN-C25-238, uppvisade 139,5 g/t över 9,05 meter, med ett extremt högt toppvärde på 1 720 g/t över 0,7 meter.
”Detta är några av de mest höghaltiga resultaten vi någonsin sett vid FDNS, och vi är på god väg att inkludera området i vår långsiktiga gruvplan,” säger Ron Hochstein, vd för Lundin Gold.
Vid FDN East, endast 100 meter från den nuvarande underjordsverksamheten, fortsätter utvidgningen av en ny epitermal guldstruktur. Borrning har visat på kontinuerlig mineralisering med resultat som 6,61 g/t guld över 10 meter och 11,5 g/t över 3,1 meter.
Bolaget genomför i år ett omfattande borrprogram på minst 108 000 meter, fördelat på 83 000 meter prospektering och 25 000 meter konverteringsborrning. Målet är att utöka livslängden för gruvan och säkra framtida tillväxt.
Fruta del Norte räknas som en av världens högst mineraliserade guldgruvor i drift. Lundin Gold fortsätter att kombinera operativt fokus med samhällsansvar och hållbar utveckling i regionen.
Nyheter
Stargate Norway, AI-datacenter på upp till 520 MW etableras i Narvik

I ett banbrytande samarbete lanserar OpenAI, Nscale och Aker projektet Stargate Norway – en stor AI-gigafabrik som ska byggas i Kvandal utanför Narvik. Anläggningen blir Europas första av sitt slag för OpenAI och siktar på att installera 100 000 NVIDIA-GPU:er till slutet av 2026.
Projektet ska leverera 230 MW datakraft med ambition att expandera ytterligare 290 MW, vilket placerar Stargate Norway bland Europas största AI-infrastruktursatsningar. Denna så kallade “AI-gigafabrik” är en del av OpenAIs program ”OpenAI for Countries”, som syftar till att bygga suverän AI-kapacitet anpassad till europeiska regelverk.
Narvik – en strategisk plats för AI
Valet av Kvandal i Nordnorge är inte slumpmässigt. Regionen har riklig tillgång till vattenkraft, låg lokal elförbrukning och gynnsamt klimat – faktorer som skapar långsiktigt låga energipriser och gör området idealiskt för storskalig datadrift. Dessutom finns etablerad industriell infrastruktur och starkt lokalt stöd.
Investerar över 1 miljard dollar i första fasen på 20 MW
Bakom projektet står ett 50/50 joint venture mellan Aker och Nscale, som kommer att mobilisera resurser och inleda byggnation inom kort. Båda parter har tillsammans åtagit sig att investera cirka 1 miljard USD i första fasens 20 MW, inklusive 250 miljoner USD i eget kapital.
Kvandalområdet har kapacitet att skala upp tiofalt beroende på framtida kundavtal. OpenAI går in som första kund och ser projektet som en strategisk satsning för att stärka Europas AI-självständighet.
”Vi har länge velat ta Stargate till Europa, och i Narvik fann vi rätt förutsättningar – ren, billig energi och starka samarbetspartners,” säger Sam Altman, vd för OpenAI.
Hållbarhet i fokus
Stargate Norway bygger på en sluten, direkt-till-chip vätskekylningsteknik för maximal energieffektivitet. Överskottsvärme från GPU-systemen kommer återvinnas och tillgängliggöras för andraverksamheter i regionen.
”AI är nästa våg av industriellt värdeskapande, och Norra Norge har alla förutsättningar att leda utvecklingen,” säger Øyvind Eriksen, vd för Aker.
Projektet kommer även möjliggöra lokal tillgång till avancerade AI-modeller för norska startupbolag, forskare och myndigheter, samt erbjuda överskottskapacitet till användare i Norden, Storbritannien och övriga Nordeuropa.
Ersätter tidigare planer på vätgas och ammoniak
Aker har tidigare haft planer på att producera vätgas och ammoniak i Narvik, men de planerna har man lagt ner. I stället blir det nu ett storskaligt AI-datacenter.
Nyheter
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats

Donald Trump har ikväll presenterat detaljerna kring tullreglerna för koppar som införs från den 1 augusti. Många olika kopparkategorier får tullar på 50 procent. Oväntat var dock undantagen, kopparråvaror såsom kopparmalm, koncentrat, matta, katoder och anoder, samt kopparskrot omfattas inte. Det får kopparpriset på börsen i USA att falla fritt, i skrivande stund är priser ner 18 procent.
Koppar i bilar är undantaget från tull, där gäller ”bara” övriga tullar.
Fokus för koppartullarna är halvfabrikat av koppar, såsom kopparrör, tråd, stänger, plåt och rör, samt kopparintensiva derivatprodukter, såsom rördelar, kablar, kopplingar och elektriska komponenter.
-
Nyheter3 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Nyheter3 veckor sedan
USA ska införa 50 procent tull på koppar
-
Nyheter4 veckor sedan
Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen
-
Nyheter4 veckor sedan
Sommarvädret styr elpriset i Sverige
-
Nyheter4 veckor sedan
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?
-
Nyheter1 vecka sedan
Fusionsföretag visar hur guld kan produceras av kvicksilver i stor skala – alkemidrömmen ska bli verklighet
-
Nyheter2 veckor sedan
USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit
-
Nyheter3 veckor sedan
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva