Följ oss

Nyheter

Tyskland inleder sin massiva satsning på att elda naturgas för att göra elektricitet

Publicerat

den

Naturgas brinner på spisen

Tyskland har efter förhandlingar om statsbudgeten nu gjort klart att man i slutet av 2024 eller början av 2025 ska hålla de första auktionerna för att bygga nya kraftverk på totalt 12,5 GW för att göra elektricitet genom att elda naturgas. Kraftverken kommer att få bidrag av staten och auktionerna är enligt modellen att de aktörer som kräver minst bidrag får uppdragen. Staten har valt att gå bort från att garantera ett visst pris på elektriciteten till att i stället ge investeringsstöd.

Det är dock för lite kapacitet, landets energimyndighet har tidigare sagt att det krävs så mycket som 21 GW av gaseldade kraftverk vid 2030. För att sätta detta i relation till något, 1 GW är ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar. Till 2030 måste Tyskland alltså bygga gaskraftverk motsvarande 21 stora kärnkraftsreaktorer.

Tyskland har lagt ner sina kärnkraftverk och ska inte bygga några nya. Landet har alltid gillat naturgas, det är den energiform som alla grupper i samhället kan komma överens om är ok. Till och med Greenpeace i Tyskland har tjänat pengar på att sälja denna fossila energi.

Vätgas är säljargumentet

De nya satsningarna på gaskraftverk säljs in med att de i ett senare skede ska gå över till att elda mer eller mindre koldioxidfri vätgas. Sannolikheten att det kommer att hända i någon större skala inom överskådlig framtid är dock låg.

I ett första steg är tanken att delvis använda blå vätgas. Det vill säga vätgas som gjorts av fossil energi men där koldioxiden skiljs av och lagras under jord. Det är ett klart dyrare alternativ än naturgas.

I nästa steg är tanken att att använda grön vätgas. Denna produktion av vätgas finns ännu så länge inte. Tyskland planerar att importera vätgas från Australien, Saudiarabien och länder i Afrika. Idag är denna typ av produktion ännu så länge väldigt mycket dyrare än naturgas och har därför inte byggts ut. Det är en sak att producera mindre mängder för att göra grönt flygbränsle, men att producera enorma mängder elektricitet från väldigt dyr gas för att driva ett helt land, det är svårt att införa i praktiken.

För att grön vätgas ska produceras i stora mängder till rimliga priser krävs teknologiska framsteg, som ska göras till kommersiella produkter och sedan byggas i stor skala. Det är alltså inte någonting som kommer att finnas i närtid.

Tyskland satsar på fusionskraft

Tyskland har valt att lägga ner sin kärnkraft, vilket gör att man i stället använder fossil energi. Man ska inte heller bygga någon ny kärnkraft, vilket innebär att man får krångla sig fram med sitt gasspår även under minst hela 2030-talet.

Tyskland har dock valt att satsa på fusionskraft, den formen av kärnkraft är landet bekväm med och där satsar man forskningspengar. Utvecklingen inom fusionskraft går snabbare än någonsin i världen just nu, även i Sverige. Det finns företag som hoppas kunna ta en första testreaktor i bruk inom kort. Men ännu så länge finns det inte en enda i världen. Och från testreaktor till kommersiell reaktor är det ytterligare steg. Och därifrån till att kunna bygga i stor skala är det ytterligare steg.

Sannolikheten är stor att Tyskland kommer elda naturgas för att göra elektricitet under lång tid. Det ligger också i linje med att Tyskland ingått stora avtal om att köpa LNG från Qatar som sträcker sig in på 2040-talet.

Nyheter

Ett samtal om läget på uranmarknaden

Publicerat

den

Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium

I den här intervjun med Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium, diskuteras läget på uranmarknaden. Samtalet utforskar dynamiken på spotmarknaden, skillnaderna mellan kortsiktig och långsiktig prissättning och de faktorer som påverkar utbud och efterfrågan. Bram ger insikter om den senaste tidens prisfluktuationer, potentialen för en marknadsbotten och framtidsutsikterna för uranpriserna, och betonar vikten av långsiktiga kontrakt och de utmaningar som branschen står inför. Vidare tar man upp de strukturella underskotten, potentialen för små modulära reaktorer (SMR) och investeringsstrategier. Behovet av högre incitamentspriser för att stimulera produktionen betonas och att ta itu med de utmaningar som branschen står inför. Diskussionen berör också framtida prisprognoser och vikten av en balanserad investeringsportfölj i uran.

intervju med Bram Vanderelst om uranmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

Arctic Minerals aktiekurs rusar i höjden på presenterad mineraltillgång

Publicerat

den

I onsdags presenterade Arctic Minerals en mineraltillgång för koppar-silverprojektet Henneviken.

Mineraltillgången för Henneviken uppgår till 55,39 miljoner ton med 1,0% koppar-ekvivalens (0,8% koppar och 20,8 g/ton silver), motsvarande 543 000 ton koppar-ekvivalent (cut-off 0,8% koppar-ekvivalent). Det totala metallinnehållet uppgår till 447 000 ton koppar och 1 049 ton silver.

Kombinationen av relativt stora tonnage, höga halter och förutsägbar malmkroppsgeometri gör den mycket attraktiva för storskalig brytning.

Det har fått aktien att rusa i höjden, den är upp nästan 300 procent från vad priset var vid tisdagens avslut.

Graf över Arctic Minerals aktiekurs de senaste 7 dagarna.
Arctic Minerals aktiekurs de senaste 7 dagarna.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB har nu 6,1 miljarder ton mineraltillgångar

Publicerat

den

LKAB har prover som tagits

Efter prospektering under 2024 har LKAB fortsatt att öka sina mineraltillgångar samtidigt som kvaliteten på mineralreserver förbättrats, vilket resulterat i en sammanlagd total på 6,1 miljarder ton. Jämfört med 2023 har mineraltillgångarna ökat med cirka 500 miljoner ton. Järnmalmsfyndigheten Per Geijer i Kiruna omfattar nu totalt 1,2 miljarder ton mineraltillgångar inklusive 2,2 miljoner ton in situ REE-oxider – en ökning med närmare 30 procent sedan ifjol och en fördubbling från 2022.

– Det är mycket goda resultat som fortsätter att stödja företagets strategiska inriktning. Dessa betydande tillgångar är resultatet av stora insatser från alla våra kollegor och team som arbetat tillsammans. Potentialen för Sveriges järnmalmsförsörjning och möjliga försörjning av kritiska mineral har återigen förbättrats och ger ökad trygghet inför framtiden, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.

I slutet av 2024 hade LKAB identifierat mineralreserver på cirka 1,0 miljarder ton och mineraltillgångar på ungefär 5,1 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten år 1890 har LKAB brutit totalt mer än 2 miljarder ton. Förutom järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer även mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan komma att utvinnas.

Prospekteringen vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, som nu uppgår till cirka 1,2 miljarder ton järnmalm och fosfor. Detta ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetallsoxider (REE-oxider), med halter som är betydligt högre än de som hittats i LKAB:s övriga fyndigheter. Ökningen av REE-oxider från 1,7 miljoner till 2,2 miljoner ton in situ innebär en fortsatt utökning av tillgångarna för fyndigheten, som är en av de största i Europa för sällsynta jordartsmetaller.

Den 25 mars meddelade EU-kommissionen att LKAB:s industripark för kritiska mineral i Luleå, utvinningen av apatit vid gruvan i Gällivare, samt den nya fyndigheten Per Geijer i Kiruna tilldelats status som strategiska projekt inom ramen för Critical Raw Materials Act.

– Beslutet är ett erkännande för LKAB:s möjligheter att bidra till att säkra Europas tillgång till strategiska råmaterial. Att vi nu kan visa en ökning av våra mineraltillgångar och en ännu större förekomst av sällsynta jordartsmetallsoxider i den nya fyndigheten är ett viktigt besked för vår och Europas framtid, i ett läge där ökad självförsörjning är mer angeläget än någonsin, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat med 19 procent, i linje med gruvproduktionen och genom borttagning av gråberg från gruvplanen, vilket förbättrar kvaliteten genom en högre järnhalt. Mineralreserverna vid Malmbergets gruva har totalt sett ökat med 7 procent till följd av en uppgradering av befintliga tillgångar. I Leveäniemi-gruvan i Svappavaara har mineralreserverna minskat med cirka 8 procent till 84 miljoner ton.

Mineraltillgångarna inom gruvverksamheten redovisar nu även gråberg som följer med vid brytning, även om de förväntade malmhalterna förblir stabila jämfört med rapporteringen från 2023. I Kiruna innebär detta att mineraltillgångarna har ökat med cirka 34 procent till 1,1 miljarder ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en ökning på 9 procent till ungefär 1,9 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget ökat med 6 procent till 880 miljoner ton.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära