Följ oss

Nyheter

Tio frågor om efterfrågan på silver

Publicerat

den

Jeffrey Christian på CPM Group

CPM Group Silver Yearbook 2011Vad vet du om den stigande efterfrågan på silver? CMP Group, antagligen en av världens absolut bästa råvaruanalysföretag har under maj i år släppt sin årsbok om silver, 2011 Silver Yearbook, en av branschens mest omfattande källor till information om silver, silvermarknaden och vad som händer på denna. Även om det till största delen är en referensbok så finns det en hel del intressanta fakta som vi inte kan låta bli att dela med oss till våra läsare. Är du redan inne på silvermarknaden så känner du antagligen till en hel del av det vi skriver här, men det finns säkert ett och annat som du kan lära dig – och imponera på din mäklare med.

Tio frågor om silver och silvermarknaden, hur många rätt får du? Svaren hittar du längst ned, men försök och se vad du får för resultat utan att fuska.

1) Den främsta orsaken till att silver steg så kraftigt under 2010 var:

  • a) Efterfrågan från investerare
  • b) Efterfrågan från industrin
  • c) Ett minskat utbud

2) Gruvornas produktion

  • a) Överstiger efterfrågan
  • b) Motsvarar efterfrågan
  • c) Är betydligt lägre än efterfrågan

3) Efterfrågan på hushållssilver har inte stigit på över tio år, medan efterfrågan från smyckesindustrin endast ökat marginellt. Användandet av silver inom fotoindustrin fortsätter att minska. Så, sant eller falskt, fortsätter den totala efterfrågan på silver att falla?

  • a) Sant
  • b) Falskt

4) Hur stor andel av världens finansiella tillgångar stod silver för i slutet av 2010?

  • a) 1,7 %
  • b) 0,7 %
  • c) 0,07 %
  • d) 0,007 %

5) Världens största tillverkare av silvermynt är U.S. Mint, det amerikanska myntverket, som under 2010 sålde 34,7 miljoner troy ounce, cirka 46 procent av världens totala produktion av silvermynt det året. Vilket land stod för den näst största produktionen?

  • a) Österrike
  • b) Kanada
  • c) Storbritannien
  • d) Sydafrika

6) I de följande grupperna av länder, i vilka stiger produktionen av silver och i vilka sjunker den?

  • a) Mexiko, Australien, Kina, Argentina
  • b) Peru, USA, Kanada

7) Den genomsnittliga kostnaden för att producera ett troy ounce silver från en genomsnittlig silvergruva är:

  • a) 7,16 USD
  • b) 6,16 USD
  • c) 5,16 USD
  • d) 4,16 USD

8) I dag finns det endast tre länder vars regeringar varit förutseende nog att hålla egna lager av silver, nämligen Mexico, USA och Indien. Hur mycket silver hade dessa tre länder vid årsskiftet 2010/2011?

  • a) 55 miljoner troy ounce
  • b) 155 miljoner troy ounce
  • c) 255 miljoner troy ounce
  • d) 355 miljoner troy ounce

9) Hur stor andel av världens gruvproduktion av silver står Kina för?

  • a) 9 procent
  • b) 11 procent
  • c) 14 procent
  • d) 16 procent

10) Vilken månad är den som priset på silver utvecklats svagast, historiskt sett?

  • a) Januari
  • b) Juni
  • c) Juli
  • d) Oktober

Jeffrey Christian på CPM Group

Svaren på frågorna om silvermarknaden

Den främsta orsaken till att silver steg så kraftigt under 2010 var:

Medan både efterfrågan från industrin och utbudet av silver steg under 2010 så köpte investerarna 142 miljoner troy ounce silver, den tredje högsta mängden någonsin, och den allra högsta sedan bröderna Hunt försökte ta över silvermarknaden 1980. Detta fick priset på silver att söka sig till toppnivåer.

Det är notabelt att investerarnas efterfrågan på silver var högre än efter finanskrisen, vilket kan tolkas som att investerarna köper silver för att hedga sig mot devalvering av den amerikanska dollarn och rädsla för inflation snarare än för att de tror på en kommande ekonomisk recession.

Gruvornas produktion

Den globala silverproduktionen 2010 ökade till 667 miljoner troy ounce, medan den totala efterfrågan steg till 986 miljoner troy ounce. Trots det faktumet att världens silvergruvor producerar 33 procent mer varje år jämfört med 1999 så klarar gruvorna ändå inte av att möta marknadens efterfrågan.

Skillnaden i svarar så kallat scrap silver för, alltså skrotsilver. Den stora skillnaden mellan utbudet och efterfrågan på silvermarknaden är således en av de viktigaste problemen som marknaden står inför, i alla fall om dagens ökade efterfråga kvarstår.

Efterfrågan på hushållssilver har inte stigit på mer än tio år, och efterfrågan från smyckesindustrin har endast ökat marginellt. Användandet av silver inom fotoindustrin fortsätter att minska. Så, sant eller falskt, fortsätter den totala efterfrågan på silver att falla?

Falskt. Den ökade efterfrågan från industrin har mer än väl mött den minskade efterfrågan från till exempel fotoindustrin, och fått efterfrågan att nå rekordhöga nivåer. Sedan 1999 har efterfrågan på elektronik – som är ett stort användningsområde för silver – stigit med 120 procent. År 2000 började silver användas i solcellspaneler, och har sedan dess stigit med 640 procent. Silver började användas som en antibakteriellt medel 2002, och även om det fortfarande är ett ganska nischat användningsområde så har användningen redan sexdubblats. The Silver Institute spår att efterfrågan på industriellt silver kommer att stiga med 36 procent under de kommande fem åren, totalt 666 troy ounces per år, eller 100 procent av den totala produktionen.

Hur stor andel av världens finansiella tillgångar stod silver för i slutet av 2010?

Rätt svar är D, trots att priset på silver utvecklades starkt under 2010, så svarar det ändå inte för mer än 0,007 % av världens finansiella tillgångar. 1980 stod silver för 0,34 procent av världens finansiella tillgångar, den högsta redovisade siffran någonsin, vilket betyder att priset på silver måste stiga med 48 gånger för att åter nå samma nivåer.

Världens största tillverkare av silvermynt är U.S. Mint, det amerikanska myntverket, som under 2010 sålde 34,7 miljoner troy ounce, cirka 46 procent av världens totala produktion av silvermynt det året. Vilket land stod för den näst största produktionen?

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Det österrikiska myntverket stod för 15 procent av världens försäljning av silvermynt, 11,4 miljoner troy ounce, en ökning om 26 procent sedan 2009.

I de följande grupperna av länder, i vilka stiger produktionen av silver och i vilka sjunker den?

Länderna i grupp A ökar sin produktion.

Den genomsnittliga kostnaden för att producera ett troy ounce silver från en genomsnittlig silvergruva är:

Den genomsnittliga produktionskostnaden för silver från världens trettio största silvergruvor låg under 2010 på cirka 5,16 USD per troy ounce, rensat för intäkter från biprodukter, vilket är en dubbling sedan 2002. Silverpriset har emellertid stigit med 650 procent under samma period, vilket gör att marginalerna stigit trots ökade produktionskostnader.

I dag finns det endast tre länder vars regeringar varit förutseende nog att hålla egna lager av silver, Mexico, USA och Indien. Hur mycket silver hade dessa tre länder vid årsskiftet 2010/2011?

CPM Group bedömer att det endast finns 55 miljoner troy ounce silver i valven hos dessa tre länder, motsvarande 5,6 procent av den årliga globala efterfrågan på silver. 1970 var motsvarande siffra 355 miljoner troy ounce, en siffra som sjunkit kraftigt sedan fler och fler länder beslutat sig för att upphöra med att använda silver i produktionen av sina mynt.

Hur stor andel av världens gruvproduktion av silver står Kina för?

Kinas produktion av silver uppgick 2010 till 102,7 miljoner troy ounce, eller 16 procent av den globala produktionen. Därmed är Kina världens tredje största silverproducent, efter Mexiko och Peru.

Vilken månad är den som priset på silver utvecklats svagast, historiskt sett?

Sommarmånaderna är historiskt sett de svagaste när det gäller prisutvecklingen på ädelmetaller, och juli är den svagaste av dem alla.

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära