Nyheter
Tio frågor om efterfrågan på silver

Vad vet du om den stigande efterfrågan på silver? CMP Group, antagligen en av världens absolut bästa råvaruanalysföretag har under maj i år släppt sin årsbok om silver, 2011 Silver Yearbook, en av branschens mest omfattande källor till information om silver, silvermarknaden och vad som händer på denna. Även om det till största delen är en referensbok så finns det en hel del intressanta fakta som vi inte kan låta bli att dela med oss till våra läsare. Är du redan inne på silvermarknaden så känner du antagligen till en hel del av det vi skriver här, men det finns säkert ett och annat som du kan lära dig – och imponera på din mäklare med.
Tio frågor om silver och silvermarknaden, hur många rätt får du? Svaren hittar du längst ned, men försök och se vad du får för resultat utan att fuska.
1) Den främsta orsaken till att silver steg så kraftigt under 2010 var:
- a) Efterfrågan från investerare
- b) Efterfrågan från industrin
- c) Ett minskat utbud
2) Gruvornas produktion
- a) Överstiger efterfrågan
- b) Motsvarar efterfrågan
- c) Är betydligt lägre än efterfrågan
3) Efterfrågan på hushållssilver har inte stigit på över tio år, medan efterfrågan från smyckesindustrin endast ökat marginellt. Användandet av silver inom fotoindustrin fortsätter att minska. Så, sant eller falskt, fortsätter den totala efterfrågan på silver att falla?
- a) Sant
- b) Falskt
4) Hur stor andel av världens finansiella tillgångar stod silver för i slutet av 2010?
- a) 1,7 %
- b) 0,7 %
- c) 0,07 %
- d) 0,007 %
5) Världens största tillverkare av silvermynt är U.S. Mint, det amerikanska myntverket, som under 2010 sålde 34,7 miljoner troy ounce, cirka 46 procent av världens totala produktion av silvermynt det året. Vilket land stod för den näst största produktionen?
- a) Österrike
- b) Kanada
- c) Storbritannien
- d) Sydafrika
6) I de följande grupperna av länder, i vilka stiger produktionen av silver och i vilka sjunker den?
- a) Mexiko, Australien, Kina, Argentina
- b) Peru, USA, Kanada
7) Den genomsnittliga kostnaden för att producera ett troy ounce silver från en genomsnittlig silvergruva är:
- a) 7,16 USD
- b) 6,16 USD
- c) 5,16 USD
- d) 4,16 USD
8) I dag finns det endast tre länder vars regeringar varit förutseende nog att hålla egna lager av silver, nämligen Mexico, USA och Indien. Hur mycket silver hade dessa tre länder vid årsskiftet 2010/2011?
- a) 55 miljoner troy ounce
- b) 155 miljoner troy ounce
- c) 255 miljoner troy ounce
- d) 355 miljoner troy ounce
9) Hur stor andel av världens gruvproduktion av silver står Kina för?
- a) 9 procent
- b) 11 procent
- c) 14 procent
- d) 16 procent
10) Vilken månad är den som priset på silver utvecklats svagast, historiskt sett?
- a) Januari
- b) Juni
- c) Juli
- d) Oktober
Svaren på frågorna om silvermarknaden
Den främsta orsaken till att silver steg så kraftigt under 2010 var:
Medan både efterfrågan från industrin och utbudet av silver steg under 2010 så köpte investerarna 142 miljoner troy ounce silver, den tredje högsta mängden någonsin, och den allra högsta sedan bröderna Hunt försökte ta över silvermarknaden 1980. Detta fick priset på silver att söka sig till toppnivåer.
Det är notabelt att investerarnas efterfrågan på silver var högre än efter finanskrisen, vilket kan tolkas som att investerarna köper silver för att hedga sig mot devalvering av den amerikanska dollarn och rädsla för inflation snarare än för att de tror på en kommande ekonomisk recession.
Gruvornas produktion
Den globala silverproduktionen 2010 ökade till 667 miljoner troy ounce, medan den totala efterfrågan steg till 986 miljoner troy ounce. Trots det faktumet att världens silvergruvor producerar 33 procent mer varje år jämfört med 1999 så klarar gruvorna ändå inte av att möta marknadens efterfrågan.
Skillnaden i svarar så kallat scrap silver för, alltså skrotsilver. Den stora skillnaden mellan utbudet och efterfrågan på silvermarknaden är således en av de viktigaste problemen som marknaden står inför, i alla fall om dagens ökade efterfråga kvarstår.
Efterfrågan på hushållssilver har inte stigit på mer än tio år, och efterfrågan från smyckesindustrin har endast ökat marginellt. Användandet av silver inom fotoindustrin fortsätter att minska. Så, sant eller falskt, fortsätter den totala efterfrågan på silver att falla?
Falskt. Den ökade efterfrågan från industrin har mer än väl mött den minskade efterfrågan från till exempel fotoindustrin, och fått efterfrågan att nå rekordhöga nivåer. Sedan 1999 har efterfrågan på elektronik – som är ett stort användningsområde för silver – stigit med 120 procent. År 2000 började silver användas i solcellspaneler, och har sedan dess stigit med 640 procent. Silver började användas som en antibakteriellt medel 2002, och även om det fortfarande är ett ganska nischat användningsområde så har användningen redan sexdubblats. The Silver Institute spår att efterfrågan på industriellt silver kommer att stiga med 36 procent under de kommande fem åren, totalt 666 troy ounces per år, eller 100 procent av den totala produktionen.
Hur stor andel av världens finansiella tillgångar stod silver för i slutet av 2010?
Rätt svar är D, trots att priset på silver utvecklades starkt under 2010, så svarar det ändå inte för mer än 0,007 % av världens finansiella tillgångar. 1980 stod silver för 0,34 procent av världens finansiella tillgångar, den högsta redovisade siffran någonsin, vilket betyder att priset på silver måste stiga med 48 gånger för att åter nå samma nivåer.
Världens största tillverkare av silvermynt är U.S. Mint, det amerikanska myntverket, som under 2010 sålde 34,7 miljoner troy ounce, cirka 46 procent av världens totala produktion av silvermynt det året. Vilket land stod för den näst största produktionen?
Det österrikiska myntverket stod för 15 procent av världens försäljning av silvermynt, 11,4 miljoner troy ounce, en ökning om 26 procent sedan 2009.
I de följande grupperna av länder, i vilka stiger produktionen av silver och i vilka sjunker den?
Länderna i grupp A ökar sin produktion.
Den genomsnittliga kostnaden för att producera ett troy ounce silver från en genomsnittlig silvergruva är:
Den genomsnittliga produktionskostnaden för silver från världens trettio största silvergruvor låg under 2010 på cirka 5,16 USD per troy ounce, rensat för intäkter från biprodukter, vilket är en dubbling sedan 2002. Silverpriset har emellertid stigit med 650 procent under samma period, vilket gör att marginalerna stigit trots ökade produktionskostnader.
I dag finns det endast tre länder vars regeringar varit förutseende nog att hålla egna lager av silver, Mexico, USA och Indien. Hur mycket silver hade dessa tre länder vid årsskiftet 2010/2011?
CPM Group bedömer att det endast finns 55 miljoner troy ounce silver i valven hos dessa tre länder, motsvarande 5,6 procent av den årliga globala efterfrågan på silver. 1970 var motsvarande siffra 355 miljoner troy ounce, en siffra som sjunkit kraftigt sedan fler och fler länder beslutat sig för att upphöra med att använda silver i produktionen av sina mynt.
Hur stor andel av världens gruvproduktion av silver står Kina för?
Kinas produktion av silver uppgick 2010 till 102,7 miljoner troy ounce, eller 16 procent av den globala produktionen. Därmed är Kina världens tredje största silverproducent, efter Mexiko och Peru.
Vilken månad är den som priset på silver utvecklats svagast, historiskt sett?
Sommarmånaderna är historiskt sett de svagaste när det gäller prisutvecklingen på ädelmetaller, och juli är den svagaste av dem alla.
Nyheter
Vattenfall förbereder ny kärnkraft vid Ringhals

Vattenfall tar nu nästa steg i förberedelser för ny kärnkraft i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. Ny kärnkraft vid Ringhals förutsätter tillgång till mer mark på Väröhalvön och Vattenfall inleder därför arbetet med fastighetsköp i området.
─ Vi tar just nu konkreta steg i arbetet med att planera byggande av ny kärnkraft vid Ringhals. Vi inleder bland annat en process för att köpa fastigheter på Väröhalvön för att möjliggöra förberedande arbeten och byggnation av ny kärnkraft. Ett slutgiltigt investeringsbeslut fattas dock först när vi har fått alla nödvändiga tillstånd, säger Desirée Comstedt, projektansvarig för kärnkraft inom Vattenfall.
Redan i våras startade inom ramen för den pågående förstudien om små modulära reaktorer vid Ringhals arbetet för en miljökonsekvensbeskrivning, vilket bland annat innebär fältstudier och markundersökningar i området runt Ringhals. Under sommaren inledde Vattenfall också en upphandlingsprocess för att välja leverantör och reaktortyp.
─ Förstudien beräknas vara klar i slutet av 2023 och är en del i Vattenfalls beslutsunderlag för tillståndsansökan hos Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen för att bygga nya kärnkraftreaktorer. Målsättningen är att ha en första reaktor i drift under tidigt 2030-tal, säger Desirée Comstedt.
Som en del i planeringen av ny kärnkraft genomför delar av Vattenfalls ledning under hösten resor till länder som är i färd med att bygga ny kärnkraft för att ta del av deras erfarenheter.
─ Vi vill få del av internationella erfarenheter om vilka förutsättningar som krävs för ett lyckat kärnkraftsprogram, oavsett om det gäller SMR eller storskaliga reaktorer. Vi vill bygga ny kärnkraft i Sverige om förutsättningarna finns och genom att träffa många olika aktörer som är involverade i kärnkraftsprogram, till exempel energiföretag, myndigheter och teknikleverantörer, vill vi förstå hur det är möjligt att hantera risker, säger Desirée Comstedt.
Vattenfall äger redan mark på Väröhalvön, de nu berörda fastighetsägarna och hyresgästerna har kontaktats.
Nyheter
Extremt låga elpriser denna och nästa vecka

En nederbörd på 200 procent mer än normalt en bit in i nästa vecka och stark vind i Norden och Europa pressar elpriset till extremt låga nivåer. Snittpriset under innevarande och nästa vecka väntas ligga under 5 öre per kWh, vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 under en hel vecka. Samtidigt väntas många timmar med minuspriser.

Djupa lågtryck ger en mycket mild och ostadig avslutning på september. Luftströmmar från sydväst innebär stora nederbördsmängder, främst i sydvästra Norge, och med redan goda vattennivåer tvingas producenterna där att köra på ordentligt. Den kraftiga nederbörden stärker den hydrologiska balansen från 6 TWh till runt 20 TWh. Sommarens och höstens rikliga regnperioder har kraftigt förändrat förutsättningarna på elmarknaden efter två år med underskott i vattenmagasinen
Samtidigt blir det varmare än normalt, vilket dämpar förbrukningen och riklig vind bidrar till en nästan fördubblad vindproduktion jämfört med tidigare veckor. Allt detta pressar elpriserna denna och nästa vecka till extremt låga nivåer. Föregående vecka landade elpriset i snitt på 24 öre per kWh. Innevarande vecka har inletts mycket lågt med ensiffriga priser i de flesta elområden överallt. Nästa veckas medelpris väntas landa på knappt 5 öre per kWh. En konsekvens av de låga priserna är att vissa kärnkraftverk tillfälligt skruvar ned produktionen då dessa priser är lägre än den rörliga produktionskostnaden.
– Riklig vind i Tyskland och Norden, gott om vatten i södra Norge och en fortsatt låg förbrukning får elpriserna att falla dramatiskt. Elpriserna pressas till nivåer som vi inte sett 1sedan slutet av 2020, som var ett riktigt våtår. Det kommer bli en hel del timmar med negativa priser de närmaste veckorna, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.
Den rikliga vinden i Tyskland skapar minuspriser som tillsammans med solkraften vänder på elflödet under några timmar på eftermiddagarna. Det innebär att SE4 importerar el från Tyskland, vilket även spiller över på SE3.
Nyheter
Cinis Fertilizer expanderar till USA med miljardinvestering

Den svenska producenten av miljövänligt mineralgödsel, Cinis Fertilizer, har idag tecknat avtal med Ascend Elements, en ledande amerikansk tillverkare av batterimaterial. Avtalet gäller leverans av natriumsulfat, en insatsvara för Cinis Fertilizers produktion av miljövänligt mineralgödsel. Detta avtal och ett samarbete med K+S Minerals and Agriculture (”K+S”), en global aktör och Europas största producent av salter, skapar förutsättningar för Cinis Fertilizer att etablera en produktionsanläggning i den amerikanska delstaten Kentucky. Anläggningen blir den tredje efter bolagets två första i Sverige. Etableringen i USA ligger inom ramen för Cinis Fertilizers tillväxtplan om att nå en produktion om 1,5 miljoner ton kaliumsulfat i sex anläggningar vid utgången av år 2030. Investeringarna i Cinis Fertilizers amerikanska anläggning bedöms uppgå till en miljard kronor och ska finansieras via kassaflöde, lån och eventuellt även investeringsstöd.
Produktionskapacitet på 300 000 ton kaliumsulfat i Nordamerika
Cinis Fertilizer har idag tecknat ett tioårigt avtal med Ascend Elements, en oberoende tillverkare av avancerade batterimaterial med verksamhet på flera platser i USA, som för närvarande bygger sin största anläggning i Hopkinsville, Kentucky. Avtalet innebär leverans om upp till 240 000 ton natriumsulfat årligen med början 2026. Cinis Fertilizer har vidare ingått avsiktsförklaring om försäljning av den färdiga produkten, kaliumsulfat, till K+S samt om inköp av kaliumklorid från K+S produktionsanläggningar i Saskatchewan i Kanada till Cinis Fertilizers anläggning i Hopkinsvillle. Cinis Fertilizers anläggning ska stå klar 2026 med en produktionskapacitet om upp till 300 000 ton kaliumsulfat för den nordamerikanska marknaden.
Cinis Fertilizers affärsidé är att producera miljövänligt mineralgödsel genom att använda hälften så mycket energi som dagens produktionsmetoder, vilket resulterar i ett fossilfritt gödselmedel med koldioxidavtryck nära noll. Ett unikt bidrag till ett mer hållbart jordbruk.
”Vi har det senaste året mött stort internationellt intresse för vårt miljövänliga mineralgödsel där cirkularitet och fossilfri produktion står i centrum. För tillverkare av batterier är det viktigt att hela deras produktionskedja uppfyller höga krav på resurseffektivitet och miljövänlighet. Avtalet om med Ascend Elements och avsiktsförklaringen med K+S som om bland annat köp av all produktion från anläggningen ger oss trygghet i att etablera Cinis Fertilizer på den amerikanska marknaden”, säger Jakob Liedberg, grundare och VD Cinis Fertilizer. ”Den snabba utvecklingen av amerikanska industriprojekt som just nu sker till följd av Inflation Reduction Act bidrar också till vårt beslut att nu genomföra Cinis Fertilizers expansion i Nordamerika. Detta stärks av det stora intresse som en rad prominenta investerare visade Ascend Elements i en nyligen genomförd finansieringsrunda.”
Cinis Fertilizer har även ingått en avsiktsförklaring med K+S om inköp av ca 250 000 ton kaliumklorid.
Försäljning av kaliumsulfat till K+S
Utöver avsiktsförklaringen om inköp av kaliumklorid har Cinis Fertilizer tecknat en avsiktsförklaring med K+S avseende försäljning av hela produktionsvolymen av miljövänligt mineralgödsel från anläggningen i Hopkinsvillle.
”Det är väldigt spännande att få vara med och bidra till Cinis Fertilizers utveckling till en global aktör. För K+S del är Cinis Fertilizers etablering i USA en lyckträff i och med att vi får regional avsättning för vår kaliumklorid från Kanada samt tillgång till en premiumprodukt i form av miljövänligt kaliumsulfat för marknaden i Nordamerika”, säger Mathias Hübner, marknadsutvecklare på K+S.
Cinis Fertilizers planerade anläggning i Hopkinsville
Anläggningen kommer att byggas i anslutning till Ascend Elements verksamhet i Hopkinsvillle, vilket medför kostnadseffektiva logistiklösningar. Cinis Fertilizer har ingått avtal med Hopkinsvillle stad om köp av mark för anläggningen samt inlett diskussioner med en regional kraftleverantör om leverans av fossilfri el.
Investeringarna i Cinis Fertilizers anläggning i Hopkinsville bedöms uppgå till en miljard kronor och finansiering planeras ske genom eget kassaflöde och lån. Bolaget undersöker även kompletterande finansieringslösningar, vilka inkluderar statligt och delstatligt investeringsstöd.
”Det är fantastiskt att Cinis Fertilizer redan nu kan ta ett första steg ut i världen och fortsätta vår planerade expansion. Vi är väldigt nöjda med att få Ascend Elements som långsiktig partner och vi ser fram emot att inleda och utveckla vårt samarbete. Ascend Elements är en ledande tillverkare av batterimaterial, specifikt så kallade prekursorer (”pCAM”) till den nordamerikanska marknaden för litium-jon-batterier, som främst används i elfordon”, säger Jakob Liedberg. ”Nyligen tecknade vi ett långsiktigt avtal med K+S avseende inköp och leverans av kaliumklorid till våra två första anläggningar i Sverige. Samarbetet med K+S också i Nordamerika har goda möjligheter att utveckla sig till ett globalt partnerskap.”
Cinis Fertilizers första produktionsanläggning startar i början av 2024 i Örnsköldsvik
Cinis Fertilizer bygger för närvarande sin första produktionsanläggning utanför Örnsköldsvik, med planerad start i början av 2024. Projektering för bolagets andra anläggning, i Skellefteå, pågår och produktion är planerad att starta i mitten av 2025. Cinis Fertilizers tillväxtplan omfattar 1,5 miljoner ton av miljövänligt mineralgödsel i sex anläggningar i slutet av 2030, där tre anläggningar nu är platsangivna.
-
Nyheter4 veckor sedan
IPC – oljebolaget som är billigt i en bransch som redan är lågt prissatt
-
Nyheter1 vecka sedan
Africa Oil har fokus på offshore-tillgångar i Nigeria
-
Nyheter4 veckor sedan
Underskott på silvermarknaden och MAG Silver
-
Nyheter4 veckor sedan
Fireweed Metals – bolaget som nästan ingår i Lundin-sfären
-
Nyheter3 veckor sedan
EnQuest ska avnotera sina aktier från Nasdaq Stockholm
-
Nyheter3 veckor sedan
Kyawthuite – världens mest sällsynta mineral
-
Nyheter4 veckor sedan
Det svenska fusionsföretaget Novatron Fusion Group får ytterligare kraft med ny investering
-
Nyheter4 veckor sedan
Kraftigt prisfall på el i höst