Nyheter
Timmer – den lönsammaste råvaran på hundra år
Skog har av tradition varit en investering som i första hand varit förbehållen privata, icke-industriella landägare. Den globala marknaden bedöms ha en årlig avkastning om 150 miljarder USD, vilket har gjort att institutionella investerare under de senaste tjugo åren så har börjat upptäcka denna ”perfekta” tillgång. De institutionella investerarna, som nu svarar för skogsägande om cirka 35 miljarder USD, är en blandning av pensionsstiftelser, ”vanliga” stiftelser och fonder. Av de investeringar som dessa har gjort är cirka 25 miljarder USD hänförliga till den amerikanska marknaden, världens största både när det gäller produktion men också i fråga om användningen av timmer.
Det var pensionsfonder som till exempel Calper som gick i spetsen för denna typ av investeringar under 1980-talet, men det var de stora universiteten, till exempel Harvard och Yale, och deras fonder som såg den stora potentialen och har använt virke och skog i syfte att diversifiera sina portföljer globalt. Under 2010 investerade Harvard närmare en halv miljard USD i skog och utsläppsrätter i Nya Zeeland.
Timmer kan klassificeras som en specialiserad form av långa obligationer vilket gör det enormt populärt bland institutioner. Skogsmark som innehåller skog som växer kommer att generera pengar varje år genom avverkning och försäljning av virke. Det går att med en relativt hög säkerhet att modellera och budgetera den avverkning som görs varje år. I och med att tillväxten av skogen och den avverkning detta för med sig, som påverkas marginellt av rörligheten på de finansiella marknaderna, kan skogsinvesteringar anses vara en strukturerad produkt som i många fall har egenskaper som liknar dem som finns i lång obligation.
De flesta ser skogsmark som en specialiserad typ av fastighetsinvesteringar, där skogen, till skillnad från traditionella fastigheter som generar hyror, genererar sin huvudsakliga avkastning från försäljningen av virke och i vissa länder också utsläppsrätter.
Skog kan betraktas som en högavkastande lågriskinvestering som faktiskt har gått betydligt bättre än både aktier, obligationer och andra råvaror under de senaste trettio åren. Faktum är, under perioden 1973 till och med 2002 gav en investering i aktivt skött skogsmark nästan 15 procent i årlig avkastning vilket skall jämföras med den som aktier gav – 11 procent. Timmer liksom de flesta råvaror är okorrelerad till aktier och till skillnad från alla andra råvaror fortsätter den att växa i tider av lågkonjunktur.
Skogsinvesteringar i korthet
- Ger diversifiering av investeringar
- En ansvarsfull och etiska investering
- Låg korrelation med aktiemarknaden
- Fortsatt ökande värde på grund av biologisk tillväxt av träd
- Priserna är mycket stabila över tiden med långa perioder av tillväxt och minimala fluktuationer i både efterfrågan och utbud
- Stor tillväxtpotential baserad på förestående försörjningskris
Utbud och efterfrågan
Den globala konsumtionen av tropiska träslag har mångdubblats de sista åren, ökningen har varit nästan 25 gånger under de senaste fyra decennierna. I takt med att den globala befolkningen ökar och dess levnadsstandard stiger är det mycket sannolikt att detta mönster kommer att fortsätta. Varje år förstörs minst 150.000 kvadratkilometer tropisk skog som inte ersätts, vilket i kombination med det ökade internationella politiska trycket att bevara skogsmarken och ökat tryck mot dem som ägnar sig åt olaglig skogsavverkning bör göra att värdena på virke stärks ytterligare.
Timmer versus aktier
Eller om vi föredrar det, stockar versus stocks. Timmer har inte bara slagit alla andra tillgångsklasser, det har också skett med en betydligt lägre volatilitet. Timmermarknaden har endast haft en negativ avkastning tre av de senaste 45 åren, medan aktiemarknaden uppvisat en negativ utveckling under i alla fall 12 av dessa. Under 1960-talets stora nedgång på aktiemarknaden, en nedgång som varade till omkring 1980 förlorade en investerare pengar på aktier enbart till följd av inflationen.
Diversifiering
Kommersiell skogsmark påverkas av en annan uppsättning av makroekonomiska faktorer och marknadsfaktorer än övriga tillgångsslag såsom aktier, obligationer och fastigheter, den traditionella grunden för de flesta portföljer. Genom att addera lågkorrelerande skogstillgångar kan risken minskas samtidigt som den möjliga avkastningen stiger.
Faktorer som talar för att virkespriserna kommer att fortsätta stiga
Efterfrågan på virke ökar snabbt, framförallt från de snabbt växande ekonomierna i Kina och i Indien. En aktuell prognos visar att Kinas urbana befolkning, det vill säga boende i städer, kommer att öka från dagens 530 miljoner invånare till 875 miljoner år 2030. Detta motsvarar närmare 40 städer av Londons storlek som måste byggas under de kommande 20 åren för att rymma dessa människor, något som sätter en enorm press på de globala virkespriserna.
Grönt och etiskt, en biologisk tillväxt
Utöver att erbjuda placeraren en riskjusterad avkastning och en finansiell diversifiering, tillför skogsmark mervärden genom den biologiska tillväxten träden ger samtidigt som dessa binder koldioxid.
Träd växer i volym och storlek och i takt med detta ökar även värdet då dessa stiger i värdekedjan. Skogen börjar sitt värde som lågvärderad massaved, men växer sedan till träd med lågt värde, där stammen har en diameter på mellan nio och tolv tum innan det slutligen utvecklas till värdefullt virke med en diameter överstigande tolv tum i diameter.
När ett träd växer och når en av de större och högre klasserna ökar det ekonomiska värdet av dessa. Eventuella negativa effekter av inflation och nedåtgående rörelser i virkespriserna motverkas effektivt av volymtillväxten. Vad som gör timmer en sådan attraktiv investering är effekten av uppåtriktade prisrörelser för virke förbättras av volymtillväxten i skogen.
Kan struktureras för specifika investeringsändamål
Skog är ett otroligt varierande tillgång och kan därför struktureras för att möta olika investeringsändamål. Högre kassaflöden kan uppnås genom en högre andel mer mogna timmerinnehav såsom teak.
Om långsiktiga vinster är viktigare än jämnt kassaflöde kan detta mål uppnås genom att förvärva nyplanteringar och investera i planteringsskede för maximal långsiktig värdeökning i kombination med hög tillväxt och intensiv drift. Om investerarnas mål är att skapa en balans av kassaflöden med betoning på långsiktig tillväxt kan virke av olika åldersgrupper ingå i portföljen för att uppnå detta mål.
Dessutom kan avkastningen förbättras ytterligare med en alternativ hantering såsom utsläppsrätter, användning av lånefinansiering, sälja utvalda fastigheter som har utvecklingspotential eller rekreationsvärde såsom jakträttigheter.
Skogsmark jämfört med andra tillgångar
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
Nyheter
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
Goldman Sachs upprepar sin prognos för guldpriset, uppgången kommer att fortsätta och priset vara 3000 USD per uns i december 2025.
”Go for gold” skriver banken i en uppdatering. Den strukturella drivkraften för guld är högre efterfrågan från centralbanker, samtidigt som ett cykliskt lyft kan komma från flöden inom ETF-fonder när den amerikanska centralbanken sänker räntorna. På toppen av det kommer spänningar inom handelsrelationer vilket kan leda till spekulativa köp av guld, liksom det eviga ämnet om hållbarheten för den amerikanska statsbudgeten vilket kan göra att ägare av amerikanska statspapper kan gå över till guld.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet