Följ oss

Nyheter

Timmer – den lönsammaste råvaran på hundra år

Publicerat

den

Skog och timmer - Lönsammare investering än aktierSkog har av tradition varit en investering som i första hand varit förbehållen privata, icke-industriella landägare. Den globala marknaden bedöms ha en årlig avkastning om 150 miljarder USD, vilket har gjort att institutionella investerare under de senaste tjugo åren så har börjat upptäcka denna ”perfekta” tillgång. De institutionella investerarna, som nu svarar för skogsägande om cirka 35 miljarder USD, är en blandning av pensionsstiftelser, ”vanliga” stiftelser och fonder. Av de investeringar som dessa har gjort är cirka 25 miljarder USD hänförliga till den amerikanska marknaden, världens största både när det gäller produktion men också i fråga om användningen av timmer.

Det var pensionsfonder som till exempel Calper som gick i spetsen för denna typ av investeringar under 1980-talet, men det var de stora universiteten, till exempel Harvard och Yale, och deras fonder som såg den stora potentialen och har använt virke och skog i syfte att diversifiera sina portföljer globalt. Under 2010 investerade Harvard närmare en halv miljard USD i skog och utsläppsrätter i Nya Zeeland.

Timmer kan klassificeras som en specialiserad form av långa obligationer vilket gör det enormt populärt bland institutioner. Skogsmark som innehåller skog som växer kommer att generera pengar varje år genom avverkning och försäljning av virke. Det går att med en relativt hög säkerhet att modellera och budgetera den avverkning som görs varje år. I och med att tillväxten av skogen och den avverkning detta för med sig, som påverkas marginellt av rörligheten på de finansiella marknaderna, kan skogsinvesteringar anses vara en strukturerad produkt som i många fall har egenskaper som liknar dem som finns i lång obligation.

De flesta ser skogsmark som en specialiserad typ av fastighetsinvesteringar, där skogen, till skillnad från traditionella fastigheter som generar hyror, genererar sin huvudsakliga avkastning från försäljningen av virke och i vissa länder också utsläppsrätter.

Skog kan betraktas som en högavkastande lågriskinvestering som faktiskt har gått betydligt bättre än både aktier, obligationer och andra råvaror under de senaste trettio åren. Faktum är, under perioden 1973 till och med 2002 gav en investering i aktivt skött skogsmark nästan 15 procent i årlig avkastning vilket skall jämföras med den som aktier gav – 11 procent. Timmer liksom de flesta råvaror är okorrelerad till aktier och till skillnad från alla andra råvaror fortsätter den att växa i tider av lågkonjunktur.

Skogsinvesteringar i korthet

  • Ger diversifiering av investeringar
  • En ansvarsfull och etiska investering
  • Låg korrelation med aktiemarknaden
  • Fortsatt ökande värde på grund av biologisk tillväxt av träd
  • Priserna är mycket stabila över tiden med långa perioder av tillväxt och minimala fluktuationer i både efterfrågan och utbud
  • Stor tillväxtpotential baserad på förestående försörjningskris

Utbud och efterfrågan

Den globala konsumtionen av tropiska träslag har mångdubblats de sista åren, ökningen har varit nästan 25 gånger under de senaste fyra decennierna. I takt med att den globala befolkningen ökar och dess levnadsstandard stiger är det mycket sannolikt att detta mönster kommer att fortsätta. Varje år förstörs minst 150.000 kvadratkilometer tropisk skog som inte ersätts, vilket i kombination med det ökade internationella politiska trycket att bevara skogsmarken och ökat tryck mot dem som ägnar sig åt olaglig skogsavverkning bör göra att värdena på virke stärks ytterligare.

Timmer versus aktier

Eller om vi föredrar det, stockar versus stocks. Timmer har inte bara slagit alla andra tillgångsklasser, det har också skett med en betydligt lägre volatilitet. Timmermarknaden har endast haft en negativ avkastning tre av de senaste 45 åren, medan aktiemarknaden uppvisat en negativ utveckling under i alla fall 12 av dessa. Under 1960-talets stora nedgång på aktiemarknaden, en nedgång som varade till omkring 1980 förlorade en investerare pengar på aktier enbart till följd av inflationen.

Diversifiering

Kommersiell skogsmark påverkas av en annan uppsättning av makroekonomiska faktorer och marknadsfaktorer än övriga tillgångsslag såsom aktier, obligationer och fastigheter, den traditionella grunden för de flesta portföljer. Genom att addera lågkorrelerande skogstillgångar kan risken minskas samtidigt som den möjliga avkastningen stiger.

Faktorer som talar för att virkespriserna kommer att fortsätta stiga

Efterfrågan på virke ökar snabbt, framförallt från de snabbt växande ekonomierna i Kina och i Indien. En aktuell prognos visar att Kinas urbana befolkning, det vill säga boende i städer, kommer att öka från dagens 530 miljoner invånare till 875 miljoner år 2030. Detta motsvarar närmare 40 städer av Londons storlek som måste byggas under de kommande 20 åren för att rymma dessa människor, något som sätter en enorm press på de globala virkespriserna.

Grönt och etiskt, en biologisk tillväxt

Utöver att erbjuda placeraren en riskjusterad avkastning och en finansiell diversifiering, tillför skogsmark mervärden genom den biologiska tillväxten träden ger samtidigt som dessa binder koldioxid.

Träd växer i volym och storlek och i takt med detta ökar även värdet då dessa stiger i värdekedjan. Skogen börjar sitt värde som lågvärderad massaved, men växer sedan till träd med lågt värde, där stammen har en diameter på mellan nio och tolv tum innan det slutligen utvecklas till värdefullt virke med en diameter överstigande tolv tum i diameter.

När ett träd växer och når en av de större och högre klasserna ökar det ekonomiska värdet av dessa. Eventuella negativa effekter av inflation och nedåtgående rörelser i virkespriserna motverkas effektivt av volymtillväxten. Vad som gör timmer en sådan attraktiv investering är effekten av uppåtriktade prisrörelser för virke förbättras av volymtillväxten i skogen.

Kan struktureras för specifika investeringsändamål

Skog är ett otroligt varierande tillgång och kan därför struktureras för att möta olika investeringsändamål. Högre kassaflöden kan uppnås genom en högre andel mer mogna timmerinnehav såsom teak.

Om långsiktiga vinster är viktigare än jämnt kassaflöde kan detta mål uppnås genom att förvärva nyplanteringar och investera i planteringsskede för maximal långsiktig värdeökning i kombination med hög tillväxt och intensiv drift. Om investerarnas mål är att skapa en balans av kassaflöden med betoning på långsiktig tillväxt kan virke av olika åldersgrupper ingå i portföljen för att uppnå detta mål.

Dessutom kan avkastningen förbättras ytterligare med en alternativ hantering såsom utsläppsrätter, användning av lånefinansiering, sälja utvalda fastigheter som har utvecklingspotential eller rekreationsvärde såsom jakträttigheter.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Skogsmark jämfört med andra tillgångar

Diagram över skogsmark jämfört med aktier och andra investeringar

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära