Följ oss

Nyheter

Surfplattor skapar ökad efterfrågan på litium

Publicerat

den

Råvaran litium

Litium är ett ämne som få känner till, men som alla har daglig kontakt med genom användande av mobiltelefoner och surfplattor. Just den explosionsartade uppgången av användandet av surfplattor skapar ökad efterfrågan på litium. Oss veterligen går det inte att handla denna råvara på börser, men vi har identifierat en börshandlad fond, Global X Lithium ETF (NYSEArca: LIT), som utgör den enda ETF med inriktning på denna råvara. I takt med en kommande global utrullning av elcyklar, elmopeder och elbilar samt den ständigt ökade efterfrågan på litiumbatterier från konsumentprodukter inom elektronikbranschen kan den här råvaran komma att uppmärksammas allt mer i framtiden. Det finns även bolag som arbetar med utvinning av litium som listas på olika börser världen över.

Global X Lithium ETF

Ticker: LIT
Börs: New York Stock Exchange (NYSE)
Fondstorlek: Cirka 700 Mkr
Förvaltningskostnad: 0,75 procent per år
Replikeringsmetod: Fysisk (dvs äger de faktiska aktierna)
Användning av vinst: Utdelning

Underliggande index för denna ETF-fond är Solactive Global Lithium Index. Indexet består av de största och mest omsatta globala bolagen med inriktning på prospektering och utvinning av litium, kemiföretag inom litium och företag inom produktion av litiumbatterier. För närvarande ingår 22 bolag i indexet där de största vikterna utgörs av chilenska Sociedad Quimica Y Minera De Chile (23,27 %), amerikanska FMC Corporation (19,14 %) och amerikanska Rockwood Holdings Inc (8,91 %) som tillsammans utgör över 50 procent av ETF:ens innehav.

En kort beskrivning av litium

Litium, grundämne nummer tre (3) i det periodiska systemet, tillhör gruppen alkalimetaller. I ren form är litium en silvervit mjuk metall som emellertid är den hårdaste av alkalimetallerna och med både den högsta smältpunkten och kokpunkten. Litium är det lättaste grundämnet som är fast vid normal rumstemperatur. Litium är framförallt känt och efterfrågat för sin höga elektriska ledningsförmåga. Litium oxideras snabbt i luft och vatten. Ämnet måste därför förvaras i oxygenfria vätskor som till exempel fotogen eller mineralolja. Om litium förvaras i luft överdras det snabbt med ett lager av en blandning av litiumhydroxid (LiOH), litiumkarbonat (Li2CO3) och litiumnitrid (Li3N). Litiums kontaktpotential är -3,02 V.

Viktigt för tillverkning av batterier till datorer och elfordon

Tillgången på litium har de senaste åren kommit i blickfånget till följd av råvarans betydelse vid tillverkning av batterier för bland annat datorer och elfordon och behovet ökar för närvarande i snabb takt. Den globala produktionen av litium uppgick år 2009 till cirka 27 400 ton varav Chile, Australien, Kina och Argentina står för nära 95 procent av utbudet medan ungefär hälften av världens kända tillgångar på cirka 11 Mton finns i södra Bolivia. Globalt sett används cirka 150 000 ton litium varje år, varav cirka 80 procent avser återvunnet litium. Fram till 2020 spås användandet av litium att öka till cirka 300 000 ton per år.

Bolivia kan vara räddningen

Råvaran litiumI Bolivia, ett av Sydamerikas fattigaste länder, finns i dag världens största obearbetade fyndigheter av litium. Landets svaga ekonomi och politiska ställning har emellertid gjort att endast små ansatser gjorts att utvinna Bolivias litium. År 2009 påbörjades emellertid en småskalig utvecklingsanläggning vid Salar de Uynu, en saltmättad öken 3 700 meter över havet, att uppföras. Vid denna anläggning pumpas en trögflytande saltlösning upp från botten för att dunsta av i grunda bassänger, en teknik som används vid utvinningen av havssalt i saliner. Resultatet blir litiumkarbonat, Li2CO3, vita kristaller, som används för framställning av flera andra litiumföreningar samt för framställning av den rena metallen. Produktionen beräknas att ha nått 40 ton litiumkarbonat vid utgången av 2010, vilket endast utgör någon promille av världsproduktionen.

Chile, världens näst största producentland, näst Australien, har nyligen givit tillstånd till 20-åriga bearbetningskoncessioner för att utvinna litiumkarbonat från saltsjöar. Tillstånden ger företagen rätten att utvinna upp till 100 000 kubikton under de kommande tjugo åren.

Toyota Primus, först bland hybridbilarna

För dryga femton år sedan introducerade Toyota sin första Prius, som då betraktades som ett nischfordon. I dag är det en av världens mest sålda bilar med fler än 4 miljoner sålda enheter. De tidigaste modellerna hade ett nickel-metallhydrid-batteri, medan den senaste modellen, en plug-in-hybrid, innehåller ett litiumjonbatteri som levereras av Panasonic. Totalt sett har emellertid mindre än en procent av alla bilar litiumbatterier i dag.

Efterfrågan på surfplattor ökar snabbare än förväntat

Det är inte enbart marknaden för elfordon som växer, det gör också marknaden för surfplattor, där litium används. Enligt analysföretaget IDC uppgick antalet sålda surfplattor under 2013 till över 110 miljoner enheter. Siffran spås öka till 222,1 miljoner år 2016. Utan litium skulle inte den mobila teknologin klara av att utvecklas som den gjort. Behovet lär således inte komma att minska, minst av allt när flera biltillverkare har valt att byta från de äldre nickelkadmium-batterierna till litiumjonbatterier.

Framtidsutsikter för litium

Framtidsutsikterna för litium ser mycket goda ut, framförallt i förhållande till den osäkerhet som råder för många andra metaller, främst basmetaller som koppar.

Vad litium används till

Nyheter

Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys

Publicerat

den

Guld

Impala Nordic har gjort en uppdragsanalys på Lappland Guldprospektering, som noterades på Spotlight förra hösten, där man ser en rejält uppsida i aktien.

Lappland Guldprospektering är ett svenskt bolag verksamt inom guldprospektering med fokus på att utveckla och bedriva guldbrytning i större skala i Sverige och övriga Norden. Bolaget har som målsättning att bli en betydande guldproducent, där bolagets nyckelpersoner besitter en mångårig erfarenhet av utveckling och drift av gruvor över hela världen.

Bolaget drivs med väldigt slimmad kostnadsbas, som understiger 1 miljon kronor per kvartal. Således har bolaget en betydande runway med nuvarande kassa, som uppgick till cirka 18 miljoner kronor i utgången av Q1 2025.

”Vi ser det som möjligt att Bolaget kan etablera en gruvverksamhet i huvudprojektet Stortjärnhobben inom 3–4 år, vilket skulle innebära kassaflöden under många år framöver. Om Bolaget lyckas med sitt mål att klassificera en mineralresurs på 500 000 troy ounce (uns) ser vi potential till betydande uppvärdering baserat på värderingen av bolag som varit i liknande skede. Vi bedömer att uppsidan motsvarar ett börsvärde på minst 500 MSEK, drygt 400 % över dagens värdering.”

Fortsätt läsa

Nyheter

Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida

Publicerat

den

Olika råvaror

Guldpriset har stigit rejält det senaste året, men silver har inte hängt med. Samtidigt har den svenska kronan stärkts mot dollarn, vilket faktiskt gjort att silver t.o.m. har gått ner om man räknar i svenska kronor. Eric Strand säger i ett samtal att det finns uppsida i silver.

Eric Strand får sedan svara på hur han ser på guldmarknaden och vad som händer där. Det är positiva utsikter för innehavare av guld.

Innan och efter inspelen från Eric Strand så går Anna Stjernquist och Gabriel Mellqvist på EFN igenom vad som har hänt med flera olika råvaror på marknaden.

Fortsätt läsa

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära