Dagens förbud mot utvinning av uran i Sverige snedvrider konkurrensen, både inom EU och globalt, och försvårar dessutom utvinning av andra kritiska metaller och mineral som är nödvändiga för energiomställningen. Det fastslår Sveriges geologiska undersökning (SGU) i sitt yttrande över regeringens förslag om att åter möjliggöra utvinning av uran.

Sverige har en lång tradition av gruvdrift och metallproduktion, en rik berggrund som dessutom är gynnsam att bryta ur, samt en stark miljölagstiftning. Med dessa goda förutsättningar spelar Sverige en avgörande roll för Europas försörjning av de kritiska och strategiska metaller och mineral som behövs för den gröna omställningen och vårt försvar.

Uran finns naturligt i svensk berggrund och förekommer ofta tillsammans med andra metaller och mineral, däribland flera som räknas som kritiska. Sedan 2018 råder dock förbud mot att utvinna uran och det går heller inte att få undersökningstillstånd för att prospektera efter uran. Det vill regeringen ändra på och har bett flera olika samhällsaktörer att yttra sig över sitt förslag, däribland SGU. Nu har yttrandet, som ställer sig positivt till framtida utvinning av uran, överlämnats till regeringen.

– Vi anser att dagens förbud mot utvinning av uran står i vägen för en effektiv undersökning av Sveriges berggrund och därmed ett effektivt nyttjande av våra mineraltillgångar, vilka är helt grundläggande för hela vårt samhällsbygge och inte minst för den gröna omställningen, säger Anette Madsen, generaldirektör för SGU.

SGU betonar att den svenska lagstiftningen riskerar att snedvrida konkurrensen både inom EU och globalt. I dag är prospektering och utvinning av uran tillåtet i flera delar av världen. Metall- och mineralmarknaden är global och tillgången till kapital för prospekteringsverksamhet begränsat. Läget förvärras ytterligare av att nuvarande lagstiftning även försvårar för verksamheter där uran inte är aktuellt som vare sig huvud- eller biprodukt.

– För att prospektering ska vara ekonomiskt motiverad krävs, förutom god potential i mineralfyndigheten, tydliga och förutsägbara regelverk och en attraktiv investeringsmiljö. Regelverk ska inte skapa olika förutsättningar för investering i prospektering så att Sverige hamnar på efterkälken i försörjningstrygghet, säger Peter Åkerhammar, utredare vid SGU.

SGU konstaterar att uran inte bör vara föremål för särlagstiftning i förhållande till andra metaller som ingår i den svenska minerallagen. De kriterier som ställts upp för alla andra koncessionsmineral bör även uran kunna uppfylla på vissa platser. De specifika risker som är kopplade till uranbrytning behöver beaktas i miljöprövningsprocessen i enlighet med gällande regler.

Källa: Sveriges geologiska undersökning

Mängden kol som Kina eldar är genuint spektakulär. Javier Blas började kolla siffrorna efter att ha hört kommenterar på energikonferensen CERAWeek. En grov uppskattning är att USA har eldat 68 miljarder ton kol mellan 1850 och 2025, dvs under 175 år. Tittar man på grafer så inser man snabbt att USA använde minimalt med kol innan det. 68 miljarder ton kol är ungefär vad Kina kommer att elda mellan år 2015-2029 skriver Javier Blas, dvs under omkring 15 år. Lägg till ett år och i grova drag så kommer Kina under dessa år att ha eldat mer kol än vad USA har gjort under hela sin historia.

Efter att USA har infört tariffer på koppar så är priset i New York nu 10 procent högre än i London, dvs priset är högre i USA än utanför. Det är dock bara 10 procent högre ännu så länge, trots att tariffen är 25 procent, för det råder osäkerhet om Trump kommer att hålla fast vid tariffen på koppar eller inte. Men med tiden kommer skillnaden att öka mot 25 procent om tariffen inte förändras. Bjarne Schieldrop från SEB reder hur de olika faktorerna påverkar kopparpriserna i och utanför USA.