Nyheter
SovEcon sänker prognosen för den ryska veteexporten
Analysföretaget SovEcon sänker sin prognos för Rysslands veteexport för skördeåret 2021/2022. Företaget är emellertid fortfarande optimistisk om utsikterna på kort sikt.
SovEcon har minskat prognosen för den ryska veteexportens för 2021/2022 med 0,3 mmt till 34,0 mmt. Den totala exporten av spannmål och baljväxter uppskattas till 43,8 mmt (-0,6 mmt). Revideringen återspeglar lägre skördeförväntningar och den nuvarande tröga exporttakten.
Tidigare sänkte SovEcon den ryska prognosen för veteskörden med 0,1 mmt till 75,5 mmt och den totala prognosen för spannmålsskörd med 0,7 mmt till 119,4 mmt. De främsta orsakerna var lägre avkastning och högre nedläggning av områden i Volga Valley-regionen. I slutet av oktober sänkte ryska AgMin sin totala spannmålsprognos från 127,4 mmt till ”över 123 mmt”.
USDA uppskattar att den ryska veteskörden kommer att uppgå till 72,5 mmt (ex. Krim som kommer att producera cirka 0,9 mmt vete enligt SovEcons uppskattning) och exporten 2021/2022 till 35 mmt.
Ryssland startade 2021/2022 en veteexportkampanj i genomsnittlig takt. I oktober började dock exporten sakta ner snabbt. SovEcon uppskattar att oktoberexporten endast var 3,2 mmt (-30 % YOY), den lägsta volymen på fem år. Exporten för juli-oktober 2021 uppskattas till 15,6 mmt (-7 % på årsbasis). Exporten hämmas av en knappast förutsägbar veteexportskatt. Konkurrensen med Ukraina som har skördat en rekordstor veteskörd och EU är fortsatt hög.
Under andra halvan av säsongen kommer Rysslands vete att möta ytterligare konkurrens tack vare ännu en bra skörd på södra halvklotet. Australien är på väg till en annan rekordskörd (uppskattat USD: 31,5 mmt vs 33 mmt 2020/21 och 14,5 mmt 2019/20)
Rysslands veteexport på kort sikt kommer dock att stödjas av det faktum att landet har återvunnit sin konkurrensfördel efter en snabb uppgång i EU:s vete. December Svarta havet – Matif spread har fallit från $24/mt i augusti-september till $9/mt i november. En ytterligare faktor är en gradvis försvagning av rubeln gentemot den amerikanska dollarn mitt i relativt platta inhemska rubelpriser.
Kommande spannmåls- och veteexportkvoter förväntas vara relativt icke-restriktiva av SovEcon.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet